Rödgrön lista
Här har fastighets- och gatukontoret samlat material och produkter som rekommenderas samt andra som inte ska användas.
Grönlista
Exempel på material och produkter som fastighets- och gatukontoret bedömer som bra miljöval.
Trävaror
- Trä som kommer från naturnära skogsbruk. Detta ska styrkas med dokumentation, exempelvis certifikat för plockhuggen träråvara.
- Trä märkt med FSC. FCS står för Forest Stewardship Council och ska garantera ett ekologiskt hållbart skogsbruk och avverkning.
- Trä märkt med EUTR eller EUDR – EU Timber Regulation, EU Deforestation Regulation (från 2024). Märkningar för att motverka handel med olagligt timmer och träprodukter. EUDR bevakar också avskogning och utarmning av skogar både i EU och globalt samt mänskliga rättigheter kopplade till skogsavverkning. I definitionen avskogning ingår också omvandlingen av naturliga skogar till plantager.
- Trä märkt med FLEGT – Forest Law Enforcement, Governance and Trade. Detta är en EU-märkning för att komma åt olaglig märkning och förespråka lagligt och hållbart skogsbruk.
Impregnerade produkter/träskyddsmedel
- Acetylerat virke med ättiksyra.
- Tryckimpregnering med restprodukt från sockertillverkning, exempelvis furfural. Svanenmärkt.
- NTR-A märkt tryckimpregnerat virke med koppar.
- Tryckimpregnering med linolja
- Flam- och rötskydd samt smuts- och vattenskydd. Märkta med Bra miljöval.
Natursten
- Återvunnet naturgrus
- Återvunna krossprodukter
- Krossprodukter
- Återvunnen natursten
Överbyggnadsmaterial
- Återvunnen asfalt
- Återvunnen krossad asfalt
- Återvunnen krossad betong
- Slaggrus från avfallsförbränning
- Återvunnen krossad betong som fogmaterial
Riktlinjer för återvunnen krossad betong finns i Krossad betong i vägkonstruktioner (2004:11) från Trafikverket. Endast certifierade slaggrusprodukter får användas.
För miljökrav på återvunnen asfalt under miljödelen av handboken.
Rödlista
Material och produkter som inte ska användas i fastighets- och gatukontorets projekt.
Trävaror
CITES (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora) och IUCN Red list (International Union for Conservation of Nature) anger trädarter som är hotade och sårbara.
Appendix I i CITES anger hotade arter där endast handel tillåts i särskilda kontrollerade fall. Dessa trädarter ska inte användas av fastighets- och gatukontoret.
För trädarter i Appendix II tillåts kontrollerad handel och fastighet- och gatukontoret rekommenderas att vara restriktiva. Jordbruksverket sköter dokumentationen kring handel med CITES-listade arter, export- och importtillstånd.
Det finns ett digitalt bibliotek som möjliggör sökningar på enskilda trädarter i CITES och där information finns om trädarter och i vilket appendix de står listade.
Exempel på trädarter listade i CITES
Familjenamn | Engelska | Latin |
|---|---|---|
Araucariaceae | Monkey-puzzle tree, Chilean Pine | araucaria araucana |
Berberidaceae | May-apple | Podophyllum hexandrum |
Cupressaceae | Alerce, cypresses | Fitzroya cupressoiodes Pilgerodendron uviferum |
Leguminosae (Fabaceae) | Afrormosia, cristobal, rosewood, sandalwood | Dalbergia nigra |
Lapacho | Ipé | Tabuia spp |
Meliaceae | Mahoganies, Spanish cedar | Cedrela odorata (Colombia, Peru) Swietenia humilis Swietenia macrophylla (Pop. of Neotropics) Swietenia mahagoni |
Meranti | Bankiray | Gonystylus forbesii |
Pinaceae | Guatemala fir | Abies guatemalensis |
Rosaceae | African cherry, stinkwood | Prunus africana |
Taxaceae | Himalayan yew | Taxus chinensis Taxus cuspidata Taxus fuana Taxus sumatrana Taxus wallichiana |
I IUCN Red list har hotade arter märkning EN, endangered. Dessa arter ska inte användas av fastighets- och gatukontoret. Fastighets- och gatukontoret rekommenderas att vara restriktiva i fallen med märkningen VU, vulnarable, i IUCN Red list.
Exempel på trädarter listade i IUCN Red list:
- Azobé – Lophira procera, L. alato, markerad som sårbar, VU (vulnarable)
- Meranti – olika grupper av trädarter i familjen Meranti markerade som hotade, EN (endangered) och sårbara, VU.
Trä från hotade naturområden
- Trä från trakthyggesbruk (se gröna delen om certifikat för hyggesfritt trä).
- Trä som inte uppfyller kraven i FSC-märkningen (FSC – Forest Stewardship Council, ska garantera ett ekologiskt hållbart skogsbruk och avverkning).
- Trä som inte uppfyller kraven i EUTR-märkningen (EUTR – EU Timber Regulation).
- Trä som inte uppfyller kraven i EUDR-märkningen (EUDR - EU Deforestation Regulation, från 2024).
- Trä som inte uppfyller kraven i FLEGT-märkningen (FLEGT – Forest Law Enforcement, Governance and Trade).
Observera krav på dokumentation kring handel med tropiskt trä, export- och importtillstånd.
Träskyddsmedel
Tryckimpregnering som innehåller krom, arsenik eller kreosot.
Natursten/naturgrus
- Naturgrus i vägbyggnad utom i betong
- Natursten som ej producerats i enlighet med internationella konventioner på arbetsrättens område.
Konstgräsytor/gummiasfalt
Under 2019 antogs en handlingsplan för utfasning av konstgräsplaner med granulat, anläggningar med platsgjutet granulat och konstgräs utan granulat i Malmö stads verksamheter.
För konstgräs och gummiasfalt finns följande rekommendationer:
- Minimera ytorna med dessa material
- Använd alternativa material
- Kravställ material om de används
- Utforma dessa ytor så att spridning av mikroplast till dagvatten och omgivning minimeras
Sidan senast uppdaterad: