Vägmärken
Vägmärken används där det finns ett behov av att reglera och styra trafiken. En ambition ska vara att alltid använda så få vägmärken som möjligt men så många som är nödvändigt. Det allra bästa är om utformningen i sig är självförklarande.
Lokala trafikföreskrifter (LTF)
Utöver de generella trafikregler som gäller enligt lagar och förordningar får särskilda trafikregler meddelas av kommunen genom lokala trafikföreskrifter – dessa märks ut genom ett vägmärke inom Malmö stads gatunät. För att trafikregler som märkts ut med ett vägmärke ska vara gällande krävs oftast beslut i form av en lokal trafikföreskrift (LTF) som fattas av trafikregleringsenheten enligt delegationsordning.
För granskning och godkännande av vägutrustningsplaner innehållande vägmärken samt anmälan av LTF, se permanent trafikreglering
Krav
Vägmärkens utformning och användning styrs av:
- Vägmärkesförordningen (VMF 2007:90)
- TSFS 2019:74 (Transportstyrelsens allmänna råd om vägmärken och andra anordningar)
- Trafikförordningen (1998:1276).
Specifika krav för vägmärken i Malmö
Reflektionsgrad på vägmärken
- Stopp-, väjnings-, övergångsställes- och cykelöverfart ska vara högreflekterande av typen High Intensity eller motsvarande, dock ej fluorescerande. Övriga vägmärken ska vara normalreflekterande.
- Alla vägmärken på samma stolpe ska alltid ha samma reflektionsgrad och reflexmaterial. Om det i vägmärkeskombinationen ingår ett vägmärke med krav på den högre reflektionsgraden ska alltså samtliga märken ha samma reflektionsgrad.
Klisterdekal på baksidan av vägmärke
- På alla vägmärken ska det på baksidan sättas en klisterdekal som anger tillverkningsår, tillverkare och reflektionsgrad på vägmärket.
Återanvändning av vägmärken
- Skadade vägmärken får inte återanvändas och vägmärken som är mer än 10 år gamla får inte heller återanvändas.
Malmömodell av X3 inom tättbebyggt område
- Malmömodell av X3 som är 20 x 80 cm ska användas inom tättbebyggt område. På stora huvudgator kan undantag göras om förutsättningarna tillåter.
Malmömodell av cykelöverfarter B8 och övergångsställ B3, B3-2
- I de fall som toppmontering inte är möjlig monteras vägmärkena dubbelsidigt.
- Då det finns belysningsstolpar i anslutning ska märkena fästas på dessa om avståndet fram till övergångsstället/cykelöverfarten inte överstiger 5 m. Vägmärkena ska fästas dubbelsidigt på belysningsstolpen så att belysningsstolpens ytskikt inte skadas. Samråd ska ske med belysningsansvarig på park- och gatumiljöenheten för monteringsanvisningar.
Figur 1
Vägmärken för gångfartsområden samt gågator
- Vägmärken för gångfartsområden samt gågator ska sättas i bågar. Undantag kan göras i samråd med trafikregleringsenheten.
- Skyltbågar i gångytor ska förses med en tvärslå placerad 100-350 mm över markytan för att kunna upptäckas med teknikkäpp, se figur 2.
Figur 2
Uppsättning av vägmärken
Placering av vägmärke i höjd och sidled
- Avståndet från kantsten till vägmärkets närmast utskjutande del/ytterkant ska vara 0,3-0,5 m, se figur 3. Om gångbanan är smalare än 2,5 m ska stolpen sättas 0,3–0,5 m från fastighetsgräns.
- I de fall fastighetsgränsen utgörs av en huskropp eller motsvarande, används sidomontage så att stolpen tar så lite utrymme som möjligt av gångbanan.
- På gångbana ska vägmärkets underkant sitta på en höjd av <2,15 m över mark, på cykel- och ridvägar på en höjd av ≤ 2,60 m över mark, se figur 3.
Figur 3
Uppsättning av trafikdelarmärken i refug
- I mittrefug sätts trafikdelarskylten normalt på 1,70 m över mark, se figur 4.
Figur 4
- Stolpar i mittrefuger ≥ 2,0 m ska stå ocentrerat, se figur 5.
Figur 5
- Om trafikdelarmärken kommer ≤ 5 m från varandra, sätts dessa på samma stolpe, i var sin riktning, se figur 6.
Figur 6
Stolpmarkeringsanordning X10
- Stolpmarkeringsanordning X10 med höjden 1 300 mm ska sättas på stolprör för trafikdelarmärken och täcka merparten av stolpen.
- Stolmarkeringsanordning X10 med höjden 1 800 mm ska sättas på stolprör för övergångsställe, cykelöverfarter och på vägmärken för hastighetsbegränsningar. Merparten av stolpen ska täckas. Stolmarkeringsanordning X10 ska också sättas på stolpar med vägmärken på utsatta platser där påkörningsrisk finns.
Rörfundament
Rörfundament slås ner till ett djup av 500 mm i hårdgjorda ytor och till 900 mm i mjuka ytor. Rören ska hålla måtten 600 mm respektive 1 000 mm vilket medför visning 100 mm.