Malmö Velociped Klubb

Malmö Velociped Klubb bestod av cyklande gymnaster som anlade Malmö Idrottsplats samt tog fotbollen till Malmö. Klubben var aktiv 1886-1900.

Malmö Velociped Klubb bildas

Intresset för velocipedåkning i Malmö väcktes första gången hos medlemmarna i dåvarande cykelintresserade gymnaster i Gymnastikklubben Svea. Dessa herrar beslöt att bilda en ny klubb med syfte att bredda velocipedsporten och göra den populär, vilket resulterade i bildandet av Malmö Velocipedklubb (M.V.K.) 1886.

I klubbens reglemente står att läsa att ”Klubbens uppgift är att väcka intresse för velocipedsporten och verka för en allmännare spridning av denna vackra och praktiska idrott, samt skaffa övnings-velocipeder och hålla övningsplats tillgängliga för medlemmarna”.

Medlemmar

Styrelsen bestod av åtta herrar och klubbens medlemmar var både aktiva och passiva. Inträdesavgiften var 5 kronor för en aktiv manlig medlem och 2 kronor för en aktiv kvinnlig. En passiv medlem betalde enbart årsavgiften.

Cykelutflykter

Till att börja med ägnade sig klubbens medlemmar huvudsakligen åt längre och kortare utflykter, själva eller tillsammans med andra klubbar. Utflykterna gick ofta till någon naturskön plats som bokskogen eller till något skånskt herresäte. Väl framme umgicks man och åt en gemensam middag.

Cykling i gymnastiksal

Då cykling var en ny sport och ytterst få hade tillgång till egna cyklar köpte klubben in ett antal övningscyklar och hyrde in sig i Högre Elementarskolans gymnastiksal. Instruktör valdes och allt gick bra tills det blev oljefläckar på golvet och smärre skador på lokalen. Klubben fick därefter istället hålla till på skolgården och vintern därpå hyrdes Florateatern i Kungsparken.

Intresset för cykling ökade

Intresset för velocipedåkning ökade och klubben fick köpa in allt fler cyklar och då ekonomin inte var så god tvingades styrelsen att ta ett lån. Allt gick bra tills flera medlemmar utnyttjade systemet att medlemsavgiften betaldes in kvartalsvis. På så sätt kunde de gå ur klubben sedan de under ett kvartal lärt sig åka på klubbens cyklar. Då cyklisterna var ovana och ofta föll omkull blev det en hel del skador och reparationskostnaderna höga. Klubbens stadgar ändrades därefter till att man var tvungen att betala in hela årsavgiften vid inträdet.

Egen kapplöpningsbana

Tanken på en egen kapplöpningsbana växte och 1890 fick klubben av Malmö stad hyra plats på Rörsjön. Kostnaderna för hela anläggningen var cirka 7 000 kronor varav 4 500 för själva banan och 1 500 för inhängning med plank och omklädningsrum.

Tävlingsbanan var en avgränsad, inhägnad och insynsskyddad plats som det krävdes inträdesavgift till. På banorna förevisades det nya, spännande, fartfyllda och stundtals även farliga tävlandet. Inträdesavgiften var satt till 1 kr på första plats och 50 öre på andra plats, barn halva priset. Den 24 augusti 1890 hölls den första kapplöpningen på den nya banan. Tävlingarna gick bra och lockade en stor publik med bra inkomster för klubben.

De första kvinnorna

År 1891 enades klubbens styrelse om att ge kvinnorna rätt att använda kapplöpningsbanan mot en lägre avgift, vilket i gengäld innebar att de inte hade rätt att rösta.

Det kom dock att dröja fram till 1895 innan de första kvinnorna gjorde entré. Fröknarna Agri, Faxe och Fougstedt kom då in som passiva medlemmar. En av anledningarna till damernas lägre avgift var som en av de manliga deltagarna påpekade att ”damerna av många orsaker ej kunna vara så flitiga deltagare i utfärderna som herrar, vore det ju obilligt, att de förra skulle betala lika mycket som de senare”. Man hade dock förhoppningar om att ”den lägre avgiften skulle locka till sig fler damer, och att deras närvaro i sin tur skulle leda till ”höjd trevnad på utfärderna”

För att ytterligare göra cyklingen populär bland damerna anordnade cykeltillverkaren Humber velocipedskola för damer i Arbetareföreningens stora sal under ledning av en ”skicklig lärarinna från Stockholm”.

Dekadans för mänskligheten

Inte alla såg det framväxande sportintresset med blida ögon. 1890-talet var en orolig tid i Malmö med konflikter och arbetslöshet. Tidningen Arbetets chefredaktör, socialdemokraten Axel Danielsson gick till angrepp i tidningen och kallade sporten för ”dekadans för mänskligheten”. ”…. Proletären tränas bäst i organisationens skola. Musklerna får han utbildade i sitt arbete. Och det enda sättet att stärka honom i fysiskt hänseende är tillämpningen av arbetarrörelsens motto: Kortare dag och högre lön”.

Vägens marodörer

Att velocipedryttarnas framfart på de skånska vägarna inte var populär bland alla syntes även i andra artiklar. De vittnar om möten som resulterat i skenande hästar och förfasande över ”velocipedisternas vilda och besinningslösa framfart.”

Klubben insåg att någonting måste göras och utfärdade därför 1895 ett Kör-reglemente för utfärderna.

Klubbens glansperiod i slutet av 1890-talet

1890-talets slut kom att bli klubbens glansperiod med god ekonomi och högt medlemsantal. Kapplöpningsbanan medförde att medlemsantalet steg från ett 40-tal vid 1890 års början till cirka 600 vid dess slut. För att bekosta velocipedbanans förbättringar och locka en större publik bestämde sig styrelsen för att 1894 anordna totalisator vid tävlingen. Tävlingarna lockade cyklister från såväl England, Danmark och Norge.

Tog fotbollen till Malmö

Samtidigt hade Intresset väckts för fotbollsspel. Kjöbenhavns Boldklub bjöds in till en uppvisningsmatch för att förevisa hur spelet gick till. Efter matchen skänkte danskarna två fotbollar samt en regelbok till M.V.K. En vecka senare skapades MVK:s bollspelsafdelning och fotbollsspelet hade kommit till Malmö.

God ekonomi och större pretentioner

Löpningarna på klubbens bana gav avsevärda överskott, bortemot 1 000 kr vid varje tävling. Konkurrensen mellan klubbarna hade ökat och publiken krävde att få se internationella och framstående champions vid tävlingarna. Banan krävde ombyggnad och fastän det endast var två år kvar på arrendet tills banan skulle rivas för en planerad lantbruksutställning byggdes den om till ett pris av 2 500 kronor. Sista tävlingen på banan skedde den 1 september 1895.

Malmö Idrottsplats invigs

Klubben var fast besluten att fortsätta med tävlingsverksamheten och anläggandet av en ny kapplöpningsbana. Aktiebolaget Malmö Idrottsplats bildades med velocipedklubbens ledande man Carl Frick i spetsen. Förutom velocipedbana anlade klubben hästridbana och skridskobana. Särskilda områden uppläts för bollspel, friluftsgymnastik och lawn-tennisplaner. Bolaget fick arrendera ett område i Magistratsvången och 1896 invigdes Malmö Idrottsplats.