Under 2021 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Malmö Velociped Klubb

Cyklar från olika tider.

Foto: Skolbilder

Cyklande gymnaster som anlade Malmö Idrottsplats samt tog fotbollen till Malmö. Klubben var aktiv 1886-1900.

Intresset för velocipedåkning i Malmö väcktes för första gången hos medlemmarna i dåvarande Gymnastikklubben Svea. Dessa herrar beslöt att bilda en ny klubb med syfte att bredda velocipedsporten och göra den populär, vilket resulterade i bildandet av Malmö Velocipedklubb (M.V.K.) 1886.

I klubbens reglemente står att läsa attKlubbens uppgift är att väcka intresse för velocipedsporten och verka för en allmännare spridning av denna vackra och praktiska idrott, samt skaffa övnings-velocipeder och hålla övningsplats tillgängliga för medlemmarna”.

Medlemmar

Styrelsen bestod av åtta herrar och klubbens medlemmar bestod av både aktiva och passiva. Inträdesavgiften var 5 kronor för aktiv manlig medlem och 2 kronor för aktiv kvinnlig. Passiv medlem betalde enbart årsavgiften. År 1891 enades styrelsen om att ge kvinnorna rätt att använda banan mot en lägre avgift, vilket i gengäld innebar att de inte hade rätt att rösta.

De första kvinnorna

Det kom att dröja fram till 1895 innan de första kvinnorna gjorde entré. Fröknarna Agri, Faxe och Fougstedt kom då in som passiva medlemmar. En av anledningarna till damernas lägre avgift var som en av de manliga deltagarna påpekade att ”damerna av många orsaker ej kunna vara så flitiga deltagare i utfärderna som herrar, vore det ju obilligt, att de förra skulle betala lika mycket som de senare”. Man hade dock förhoppningar om att ”den lägre avgiften skulle locka till sig fler damer, och att deras närvaro i sin tur skulle leda till ”höjd trevnad på utfärderna”

För att ytterligare göra cyklingen populär bland damerna anordnade cykeltillverkaren Humber velocipedskola för damer i Arbetareföreningens stora sal under ledning av ”skicklig lärarinna från Stockholm”.

Cykling i gymnastiksal

Då cykling var en ny sport och ytterst få hade tillgång till egna cyklar köpte klubben in ett antal övningscyklar och hyrde in sig i Högre Elementarskolans gymnastiksal. Instruktör valdes och allt gick bra tills det blev oljefläckar på golvet och smärre skador på lokalen. Klubben fick därefter istället hålla till på skolgården och vintern därpå hyrdes Florateatern i Kungsparken.

Intresset för velocipedåkning ökade och klubben fick köpa in allt fler cyklar och då ekonomin inte var så god tvingades styrelsen att ta ett lån. Allt gick bra tills flera medlemmar utnyttjade systemet att medlemsavgiften betaldes in kvartalsvis. På så sätt kunde de gå ur klubben sedan de under ett kvartal lärt sig åka på klubbens cyklar. Då cyklisterna var ovana och ofta föll omkull blev det en hel del skador och reparationskostnaderna höga. Klubbens stadgar ändrades därefter till att man var tvungen att betala in hela årsavgiften vid inträdet.