Köket

Det är bättre att värma mat på porslin eller glas istället för i en plastburk. Det kan läcka ut kemikalier från plasten när den blir varm.

De flesta plastförpackningar, till exempel glassförpackningar eller sylthinkar är inte avsedda för att återanvändas. Det kan finnas risk för att ämnen överförs i halter som överstiger gränsvärden om förpackningen återanvänds. Störst risk för det är det om maten som förvaras är surare eller fetare än den produkt som plastburken ursprungligen var avsedd för.

Spara hellre resterna i en glasburk. Om mat förvaras i en plastförpackning ska den vara märkt med symbolen för livsmedel (ett glas och en gaffel) eller orden ”till livsmedel”.

Stekpannor, kastruller och bakformar kan ibland ha en non-stick-beläggning, exempelvis teflon, för att mat och bakverk inte ska fastna. Beläggningen består dock ofta av så kallade högfluorerade ämnen som är svårnedbrytbara och ansamlas i kroppen, i vissa fall kan de även vara hormonstörande. Välj hellre rostfritt stål eller gjutjärn när du köper nytt.

Aluminium (till exempel folie, vissa kastruller och engångskärl) ska inte användas till att förvara eller tillaga sur mat eftersom aluminium kan lösas ut i livsmedlet. Exempel på sur mat är saft, kräm, juice, bärpaj, tomatsås och vinäger.

Vissa keramikkärl och emaljerade kärl kan innehålla tungmetaller som bly och kadmium. Det gäller främst gammal keramik från till exempel loppis eller konsthantverk köpta av en konstnär på utlandssemestern. Det finns risk att tungmetaller kan läcka från kärlen och hamna i maten om man lagar eller förvarar mat i den här sortens kärl.

Däremot ska nyare keramikkärl som finns att köpa i vanliga affärer i Sverige och i hela EU vara säkra. Det beror på att det finns EU-regler som säger att keramik som är avsedd att komma i kontakt med livsmedel inte får innehålla tungmetallerna.

Köp gärna ekologiskt för att slippa de bekämpningsmedel som kan finnas i konventionellt odlad mat. Det används ofta mycket bekämpningsmedel vid konventionell odling av kaffe, mejeriprodukter, kött, äpplen, bananer, citrusfrukter, vindruvor, russin, potatis, lök och paprika. Så prioritera gärna de här varorna när du handlar ekologiskt.

Vaxdukar är i vissa fall tillverkade av plasten PVC, även kallad vinyl. Mjuk vinyl innehåller mjukgörande ämnen och ofta används ftalater. Ftalater lämnar plasten under hela dess livslängd. Flera ftalater misstänks vara hormonstörande och några kan störa fertiliteten. Är bordet lätt att torka av utan att bli fläckigt behövs kanske ingen duk utan en tvättbar bomullsduk kan räcka.

Försök att undvika nappflaskor av plast och välj istället en av glas eller rostfritt stål. Själva sugdelen och även nappar består ofta av naturgummi eller silikon. Det som ska undvikas är nappar behandlade med silverföreningar (för att vara antibakteriella). Koka alltid nya nappar och flaskor i fem minuter innan de används första gången. Då försvinner många kemikalier. Haklappar av vaxad bomull, polyester eller i frotté är ett bättre alternativ än de av PVC.

Maskindiskmedel en kemisk produkt som är irriterande för hud och ögon, ibland kan produkten också vara skadlig att svälja. Var särskilt vaksam mot enportionskapslarna som små barn lätt stoppar i munnen. Maskindiskmedlet ska vara märkt med varningssymboler och förvaras där barn inte når det.