Prioriterade omställningsområden
Klimatomställning Malmö har identifierat sju prioriterade omställningsområden där vi vet att kraftfulla insatser kan få stor effekt för både klimatet och samhället.
De prioriterade omställningsområdena är: Nettonollutsläpp för Malmö stads organisation, Klimatneutralt byggande, Elförsörjning, Uppvärmning, Cirkulär ekonomi, Mobilitet och Klimatsmart konsumtion.
Utifrån de prioriterade områdena har Malmö stad tillsammans med relevanta aktörer börjat bilda gemensamma arbetsgrupper för respektive område.
Varje omställningsområde ska ta fram en färdplan för hur man ska nå Malmö stads klimatmål till 2030. För området Bygg & anläggning finns redan en färdplan för att uppnå en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030, LFM30, som tagits fram av byggbranschen i samarbete med Malmö stad.
Malmö ska försörjas av 100 procent förnybar och återvunnen energi år 2030. Att minska energianvändningen och använda så stor andel förnybara energikällor som möjligt gynnar både klimatet och samhället.
Inom Klimatomställning Malmö har vi gjort en analys av Malmös elförsörjning och vilka åtgärder vi kan göra för att säkerställa ett leveranssäkert och hållbart elsystem. Resultatet visar bland annat att Malmö har ett mycket stort behov av överföring från andra delar av Sverige eftersom den lokala elproduktionen bara täcker 10 procent av elbehovet. Samtidigt finns det potential för kraftvärme, vind- och solkraft för att säkerställa en tryggare elförsörjning. Vi har identifierat prioriterade åtgärder lokalt och regionalt, bland annat lämpliga områden för vindkraftsproduktion. Nästa steg i arbetet är att prioritera bland åtgärderna och bilda arbetsgrupper för genomförandet.
Här kan du ta del av elförsörjningsanalysen Pdf, 5 MB. (Pdf, 5 MB)
Malmö har höga ambitioner om att i framtiden bli en cirkulär stad. Att minimera avfall och maximera återvinning och återanvändning av resurser ger stora klimat- och miljövinster.
Inom Klimatomställning Malmö har två nulägesanalyser tagits fram för omställningsområdet Cirkulär ekonomi. Den ena belyser förutsättningarna för cirkulär omställning i Malmö med särskilt fokus på byggd miljö och konsumtionsvaror. Den andra tittar på hur fler industriella och urbana symbioser kan främjas. Resultaten från båda analyserna visar att intresset och engagemanget är stort, men att det finns kunskapsbehov samt strukturella och kulturella hinder för att ställa om på riktigt. Analysarbetet mynnade ut i förslag på fokus i det fortsatta arbetet och vilken roll kommunen kan ta. Med utgångspunkt i dessa rekommendationer kommer Malmö stad att bjuda in lokala aktörer för att tillsammans ta fram en gemensam färdplan för Malmös omställning till en cirkulär ekonomi.
Här kan du ta del av nulägesanalyserna:
Mognadsanalys för industriell och urban symbios Pdf, 1.5 MB. (Pdf, 1.5 MB)
Kvalitativ nulägesanalys cirkulära Malmö Pdf, 1.6 MB. (Pdf, 1.6 MB)
Bygg- och anläggningssektorn står idag för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan.
Det övergripande målet i Malmö är att ha: ”En klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030”. Malmö stad och Malmös byggaktörer arbetar på flera plan för att uppnå ett klimatneutralt byggande till år 2030.För området Klimatneutralt byggande finns redan en färdplan för att uppnå en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030, LFM30, som tagits fram av byggbranschen i samarbete med Malmö stad.
Läs mer om klimatneutralt byggande och ta del av goda exempel och initiativ som pågår i staden.
Vad vi äter, shoppar, hur vi bor, semestrar och förflyttar oss har en stor påverkan på hur utsläppen av växthusgaser ser ut. Genom våra val i vardagen kan vi vara med och göra skillnad för Malmö och planeten.
- Målsättningen är att år 2030 ska växthusgasutsläppen från det som konsumeras i Malmö vara på god väg mot en hållbar nivå.
- I de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen ingår den klimatpåverkan som konsumtionen av varor och tjänster orsakar i Malmö, Sverige och andra länder.
- Den genomsnittliga Malmöbon orsakar utsläpp på ca 9,88 ton CO2 per år. I den siffan är 40 % den så kallade offentliga konsumtionen, exempelvis Malmö stads skolor och äldreboende. Ungefär 60 % av utsläppen kan vi själva påverka genom vår livsstil.
- Den genomsnittliga Malmöbon har mindre växthusgasutsläpp från bilkörning än den genomsnittliga svensken.
- Cirka en fjärdedel av Malmöbornas genomsnittliga växthusgasutsläpp kommer från mat och dryck och en fjärdedel från flygresor.
- För att minska de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen behövs en kombination av många åtgärder såsom förbättrad klimatprestanda, beteendeförändringar och lagstiftning.
Malmö växer och blir tätare — vi blir fler som ska bo, arbeta och besöka staden vilket innebär mer rörelser och transporter av både människor och gods. Trafiksystemet ska anpassas mer efter människan samtidigt som klimatpåverkan måste minska.
Idag är vägtransporter den största utsläppskällan i Malmö. Utsläppen från vägtrafik har minskat - fler går, cyklar eller åker kollektivt medan färre tar bilen. Men utvecklingen behöver gå snabbare.
Läs mer om arbetet för att skapa en hållbar mobilitet i Malmö.
Malmö stad ska vara en föregångare och behöver arbeta med organisationens egna utsläpp på ett effektivt sätt. Malmö stads organisation ska ha nettonollutsläpp 2030.
- Aktiviteter kopplade till byggnation står för en stor del av Malmö stads klimatpåverkan.
- Matsvinnet från Malmö stads skolrestauranger och kök har minskat från 13 till 7 % mellan 2014 och 2021.
- Cirka 92 % av kommunens fordon drivs med el, vätgas eller biogas.
- Energiförbrukningen minskar, men i nuläget går det inte tillräckligt snabbt för att nå Malmö stads mål om att inköpt energi ska minska med 15%, till år 2030, jämfört med 2019 års energianvändning.
Uppvärmning står för cirka 25-30% av de totala växthusgasutsläppen i Malmö. Åtgärder inom området fokuserar främst på utsläppsminskningar kopplat till Sysavs kraftvärmeverk, som producerar el och fjärrvärme genom avfallsförbränning.
Sysav står idag för cirka 25 % av växthusgasutsläppen i Malmö och har därför en avgörande roll i Malmös klimatomställning. Sysav har med stöd av Klimatomställning Malmö gjort en djupgående analys av utsläppen och identifierat möjliga lösningar för att nå sitt mål om att bli klimatpositiva till 2030. Det handlar främst om metoder för minimering av den fossila plasten i avfallsförbränningen och en utredning om lagring och infångning av koldioxid.