Fakta och analyser

Vill du ta del av analyserna är du välkommen att höra av dig till miljöförvaltningen på miljo@malmo.se eller 040-34 35 15.

Scenarioanalys

Malmö stad har gjort en scenarioanalys för klimatåtgärder som visar på tre olika scenarier för att nå en 70-procentig minskning av växthusgasutsläppen i Malmö till år 2030 (jämfört med 1990 års nivåer).

Analysen behandlar åtgärder inom fyra utsläppsområden - vägtransport, elproduktion, uppvärmning och arbetsmaskiner - som tillsammans står för cirka 80 procent av växthusgasutsläppen inom Malmös kommungräns. De tre scenarierna utgår från 13 åtgärder inom de fyra utsläppsområdena som kombineras med olika ambitionsnivå beroende på scenariots inriktning. Inriktningarna är beteendeförändringar, kolinfångning och -lagring (CCS), samt tekniska lösningar exklusive CCS.

Resultatet av scenarioanalysen visar bland annat att:

• Ur ett samhällsperspektiv så genererar klimatomställningen mer besparingar än vad de kostar för samtliga scenarier.
• Beteendescenariot kräver lägst investeringar och leder till störst samhällsekonomiska nyttor och stor energibesparingspotential. Det är framför allt en effekt av skiftet från fossila personbilar, till kollektivtrafik, cykel och gång.
• Inom beteendeområdet är Malmö stads rådighet begränsad, men resultatet visar ändå på vikten för Malmö stad att facilitera för beteendeåtgärder och att arbeta med medborgarengagemang.
• Teknik- och CCS-scenariot ger båda en samhällsekonomisk vinst. Den är dock lägre än för beteendescenariot, men i båda fallen har Malmö stad större rådighet över implementeringen. Dessutom är åtgärderna av mer permanent karaktär.
• Teknikscenariot är det som kräver högst investeringar men har i gengäld hög energibesparingspotential och effekterna av åtgärderna är permanenta.
• Potentialen för CCS är stor. En CCS-anläggning bedöms kunna fånga in 90 % av koldioxidutsläppen från avfallsförbränning. För CCS-scenariot har Malmö stad hög rådighet och lösningen har hög varaktighet.
• De tre scenarierna har olika huvudfokus men för alla krävs tekniska åtgärder i någon utsträckning för att nå utsläppsmålet.

Kolsänkor

Det absolut viktigaste vi kan göra för att begränsa den globala uppvärmningen är att minska våra utsläpp av växthusgaser, men eftersom tiden är knapp behöver omställningen också stöd från åtgärder som fångar in och lagrar koldioxid på olika sätt. Det kallas att skapa kolsänkor. Det finns olika tekniker för att skapa kolsänkor. Det kan vara biologiska processer, inlagring av kol i jordbruksmark eller i växande träd.

Malmö stad har i samarbete med forskningsinstitutet RISE undersökt möjligheterna att öka de lokala kolsänkorna i Malmö. Resultatet visar att den teoretiska potentialen för lokala kolsänkor uppgår till strax under 1000 kiloton koldioxidekvivalenter från 2022 fram till 2030. De två åtgärderna med störst potential som identifieras i studien är:

• Öka andelen trä i byggnationer, bevara befintliga träbyggnader samt ökad användning av biobaserade byggmaterial, till exempel isolering
• Optimerade jordbruksmetoder för ökad mullhalt samt inlagring av biokol i jordbruksmark

Dessa två kategorier har dock Malmö stad liten rådighet över och vi behöver samarbeta med byggbranschen och Malmös lantbrukare för att kunna utnyttja denna potential.

Malmö stads koldioxidbudget

Mål 1 i Malmö stads miljöprogram 2021-2030 fastslår att växthusgasutsläppen inom Malmös geografiska gränser (så kallade territoriella utsläpp) ska minska med 70 % till år 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Det motsvarar en målnivå på 500 kiloton koldioxidekvivalenter år 2030.

Miljöprogramsmål 1 beskriver målet, men inte hur utsläppsminskningarna ser ut på vägen dit. Utsläppsmängderna över tid är viktiga, eftersom det är den ackumulerade mängden växthusgaser i atmosfären som driver klimatförändringarna. Malmös målnivå för territoriella växthusgasutsläpp är därför kompletterad med en koldioxidbudget som beskriver hur stora de ackumulerade utsläppen får vara 2021-2030. Koldioxidbudgeten visar också vilken utsläppsminskningstakt som krävs för att nå vårt utsläppsmål.

Med hjälp av koldioxidbudget kan vi ta reda på hur mycket utsläppsutrymme vi har, och därmed bestämma hur snabbt minskningarna måste göras för att budgeten inte ska överskridas.

För att nå utsläppsmålet till 2030 krävs en utsläppsminskning på 7 procent per år. Det ger Malmö ett utsläppsutrymme på 6600 tusen ton koldioxidekvivalenter från 2021 till och med 2030.

Det betyder att Malmö stad, Malmöbor och verksamheter i staden får släppa ut 6 600 tusen ton koldioxidekvivalenter från år 2021 fram till 2030. Om takten för utsläppsminskningar något år skulle bli lägre än 7 procent behöver utsläppstakten öka ännu mer följande år för att budgeten ska kunna nås.

Koldioxidbudgeten och den uppföljning Malmö stad gör årligen innefattar territoriella växthusgasutsläpp inom Malmö kommuns geografi. I koldioxidbudgeten innefattas inte kolsänkor såsom kolinfångning och lagring samt potentialen för lokala kolsänkor.

Utsläppsläget Malmö 2020-2030

I rapporten Utsläppsläget Malmö 2020-2030 beskrivs växthusgasutsläppen i mer detalj för att skapa en förståelse hur de fördelar sig inom staden och över olika sektorer såsom till exempel transport, energi och industri. Rapporten ger en överblick över elva klimatåtgärder som potentiellt skulle kunna minska Malmös växthusgasutsläpp med 55 procent och redogör för åtgärdernas effekter på växthusgasutsläpp, samhällsekonomi och hälsa.

Uppföljning av klimatarbetet

I verktyget Miljöbarometern beskrivs miljötillståndet inom olika områden utifrån den statistik och information som finns att tillgå på lokal nivå i Malmö.