$left
$middle

Publicerad 2015-06-23 10:01

Senast uppdaterad 2015-06-23 10:09

2016 – tryckfrihetens och det fria ordets år

Nästa år fyller tryckfrihetsförordningen 250 år och kulturförvaltningens institutioner kommer att göra en gemensam satsning för att belysa det fria ordet, dess historia och framtid.

Rätten till språket och rätten att uttrycka det fria ordet i tal och text är allt mera hotad, samtidigt berättar de starka reaktionerna mot attentatet på Charlie Hebdo om hur tron på det fria ordet och på litteraturens kraft ökar. Sverige ligger på femte plats bland de tio länder i världen som har störst pressfrihet.

Malmö är en global stad i snabb tillväxt. Det brukar ofta hävdas att det talas över 160 språk i Malmö. Vad innebär detta egentligen? Vilka språk är det och hur påverkar det stämningen i staden och stadens självbild? När olika språkgrupper och kulturella dialekter gnuggas mot varandra ökar ofta behovet och viljan att förstå den andre.

Språk är också en fundamental del av kulturlivet – man skulle kunna säga att kulturlivet är proffs på språk – proffs på att uttrycka sig och kommunicera med musik, bild, film, teater och litteratur. Att lära sig ett språk är att få de verktyg som krävs för att kunna uttrycka sig, men det kan också vara att lära sig tänka i bilder och former. Filmare och bildkonstnärer använder bildspråket för att gestalta berättelser, tankar och idéer och för att brygga över kulturella gränser.

2016 kommer kulturinstitutionerna i Malmö stad att högtidshålla 250-års jubileet av den första svenska tryckfrihetsförordningen genom ett jubileumsår. Under året genomför kulturförvaltningens institutioner en gemensam satsning med diskussioner, föredrag, utställningar och aktiviteter för att belysa det fria ordet, dess historia och framtid.

sv