Lagar och konventioner

Sveriges nationella minoriteter

I Sverige finns fem nationella minoriteter med fem historiska minoritetsspråk:

• Judar – jiddisch
• Romer – romani chib (alla varieteter)
• Samer (urfolk) – samiska
• Sverigefinnar – finska
• Tornedalingar – meänkieli

Alla dessa grupper har funnits i Sverige under mycket lång tid och är därför en del av det svenska kulturarvet.

Definitionen av nationell minoritet

Sveriges riksdag definerar en nationell minoritet på följande sätt:

• En uttalad samhörighet och en icke dominerande ställning i samhället
• En religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell tillhörighet
• En vilja och strävan att behålla sin identitet
• Historiska eller långvariga band med Sverige

En individ avgör själv om den anser sig tillhöra en nationell minoritet i enlighet med principen om självidentifikation.

Svensk minoritetspolitik

Minoritetspolitiken ska stärka de nationella minoriteterna och ge det stöd som krävs för att deras språk ska hållas levande. Sveriges minoritetspolitik omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken.

Minoritetspolitikens mål

Målet för minoritetspolitiken kan delas in i tre huvudområden:

• Att motverka diskriminering av och utsatthet för de nationella minoriteterna
• Att ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande och delaktighet i frågor som berör dem
• Att skydda och främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sitt språk och kultur

Vad är antiziganism?

Följande beskrivning återfinns i dokumentet Romers rätt – en strategi för romer i Sverige (SOU 2010:55 sidan 166).

"Antiziganism är en bestående latent struktur av föreställningar fientliga mot romer som kollektiv, vilka på det individuella planet manifesteras som attityder och i kulturen som myter, ideologi, folkliga traditioner och bildspråk, och i handlingar – social eller legal diskriminering, politisk mobilisering mot romerna, och kollektivt eller statligt våld – vilket resulterar i och/eller syftar till att fjärma, driva bort eller tillintetgöra romer just för att de är romer.”

Svensk lag

Den 1 januari 2019 förstärktes den nationella lagstiftningen rörande nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Den förstärkta lagen förtydligar bland annat det allmännas ansvar samt kraven på delaktighet och inflytande för de nationella minoriteterna.

Internationella konventioner

Utöver svensk minoritetslagstiftning arbetar RIKC även i enlighet med FN:s konvention om nationella, etniska, religiösa och språkliga minoriteter och Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter.

Europarådets konvention

Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter ratificerades av Sverige år 2000. Samtidigt erkändes de fem nationella minoriteterna (samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar). Konventionen ger viktiga verktyg för hur arbetet med nationella minoriteter ska utformas.

RIKC:s arbete enligt Europarådets konvention

RIKC arbetar med interkulturell dialog och interkulturellt lärande, vilket lyfts fram i artikel 6.1:

"Parterna skall uppmuntra en anda av tolerans och mellankulturell dialog och vidta effektiva åtgärder för att främja ömsesidig respekt och förståelse samt samarbete mellan alla personer som bor inom deras territorium."