Till lokal navigering Gå direkt till innehållet

Under februari-maj 2021 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Malmö Mekaniska Tricotfabrik (MMT)

Foto på sömmerskor

En av trikåindustrins banbrytare i landet var direktör Michael Henriques, som år 1892 grundade Malmö Mekaniska Tricotfabrik. Verksamheten bestod till en början av tillverkning av underkläder. I förhyrda lokaler på Lilla Kvarngatan arbetade 35 personer vid totalt 20 vävstolar. Snart behövde rörelsen utvidgas och en tomt vid Rönneholmsvägen köptes in. Här byggdes en helt ny fabriksbyggnad år 1898.

MMT expanderade sakta men säkert. Vid tiden för andra världskriget räknades företaget till de stora textilindustrierna i Malmö med över 500 anställda. Strumpor var nu en av huvudprodukterna med en produktion av över 1 000 000 par per år. Vidare tillverkades underkläder för både vuxna och barn, mössor, koftor, klänningar, jumpers, schalar och flera andra klädesplagg i bomull, ylle och silke.

År 1954 inleddes ett, skulle det visa sig, långvarigt och fruktbart samarbete med den världsberömda klädesdesignern Katja Geiger (Katja of Sweden). Tack vare hennes kläder kunde MMT årligen visa upp en god lönsamhet. År 1961 köptes bolaget av den problemtyngda MAB & MYA koncernen, som i takt med att ylle- och bomullstillverkningen lades ner hade blivit ett renodlat holdingbolag. Så småningom fick MMT nya ägare, som hade dålig kännedom om textilbranschen.

Samarbetet med Katja Geiger började knaka i fogarna och år 1975 avsade sig Katja Geiger allt vidare samarbete med företaget. Detta kom att bli spiken i kistan för MMT. Företaget fortsatte dock ytterligare ett år att tillverka kläder under varumärket Katja of Sweden tills kontraktet löpte ut. Två år senare slogs fabriksportarna igen för gott.

Dela

Relaterat