1926 startade strumpfabriken i Malmö sin verksamhet och var länge en stor arbetsgivare i Malmö.

"Jag vill köpa tio strumpstickningsmaskiner om ni kan skaffa mig en duktig verkmästare". "Han står där borta", svarade föreståndaren och pekade på en man, som höll på att montera en av utställningsmaskinerna. Detta blev upptakten till Malmö Strumpfabrik.

Fabriken i Köpenhamn olönsam

Den som ville köpa maskinerna var Kurt Levin - grosshandlare i modevaror i Köpenhamn. Ja, strumpfabriken startade faktiskt i Köpenhamn men då de danska tullbestämmelserna på silkesstrumpor ändrades över en natt blev tillverkningen olönsam.

Fabriken flyttar till Malmö

Man beslöt därför att flytta till Malmö och lokaler på Storgatan införskaffades. Den 8 november 1926 hölls den konstituerande bolagsstämman i det nybildade Aktiebolaget Malmö Strumpfabrik.

Verksamheten fick en flygande start. Redan det första året redovisades en god vinst och aktieägarna kunde få en 10 procentig utdelning på sitt kapital.

Flytt till Trellborgsvägen 1929

Lokalerna på Storgatan räckte snart inte till så man var tvungna att se sig om efter nya. Valet föll på Scania-Vabis fabrikslokaler vid Trelleborgsvägen som stod tomma efter flytten till Södertälje. Här fick man tillgång till funktionella lokaler för sin nya fabrik. På våren 1929 var det så dags för inflyttning - en ny era i Strumpfabrikens historia hade inletts.

Completmaskinerna

Företaget fortsatte att expandera och nya maskiner köptes ständigt in. Nu införskaffades också de första "completmaskinerna", d v s maskiner, som kunde sticka både fot och skaft i en och samma maskin.

Ask av papp med brunfärgat lock för damstrumpor. På locket påtryck: VOUGE. Foto: © Mats Gustavsson/Malmö Museer.

Först i landet med natursilkesstrumpor

Fram till början av 30-talet hade användningen av natursilkesstrumpor varit liten. Inhemsk tillverkning saknades helt och strumporna var mycket dyra framför allt på grund av den höga tullen. Malmö Strumpfabrik var den första i landet att börja tillverka natursilkesstrumpor. Under senare delen av 30-talet steg tillverkningen av natursilke snabbt och år 1939 svarade den för hälften av företagets omsättning.

Egna märken - Nivella och Vogue

Malmö Strumpfabrik var tidigt inne på att skaffa sig varumärken. Nivella och Vogue var välkända märken för kvalitetsmedvetna damer under mellankrigstiden.

Nylonstrumpbyxorna introduceras

Nylon introducerades på Världsutställningen i New York 1939, och de första nylonstrumporna introducerades under våren 1940. På grund av det pågående världskriget tog det tid innan nylonet fick någon större spridning.

År 1946 fick Malmö Strumpfabrik den första provsändningen av nylon från USA och Frankrike och ett 150-tal dussin nylonstrumpor kunde tillverkas. Strumporna mottogs med stor entusiasm och redan året därpå tillverkades nära 3000 dussin. År 1950 passerades 100 000-strecket och ökningstakten var fortfarande stor.

Även nylonstrumpan förändrades. Marknaden efterfrågade allt tunnare strumpor och nya maskiner införskaffades. Och så kom crepenylonen. Denna byggde på ett gammalt schweiziskt patent, som tidigare använts för andra textiländamål. Nu började man tillverka crepenylongarner på licens i flera länder. Fördelen var uppenbar. Eftersom crepenylonstrumpan var töjbar kunde man tillverka strumpan i färre storlekar och dessutom blev passformen bättre.

Strumpbyxans stora genombrott på 1960-talet

Redan 1958 hade Strumpfabriken gjort sina första experiment med strumpbyxor. Det dröjde dock till mitten av 1960-talet innan strumpbyxan fick sitt stora genombrott. Det var det kort-korta kjolmodet, som orsakade efterfrågan.

Strumpfabrikanter världen runt ställde om sin tillverkning och även Malmö Strumpfabrik. Det blev den största omställningen i fabrikens historia. Nya lokaler införskaffades likaså nya symaskiner med mera och framför allt behövdes det mer personal. Men strumpbyxan kom att bli en succé. År 1970 producerades över 850 000 dussin strumpbyxor och omsättningen var den uppe i över 50 millioner!

Helmönstrade strumpbyxor i obruten plastförpackning och pappersomslag från 1980-talet, helt utan förstärkning. Made in Sweden by Malmö Strump, Malmö. Foto: © Nelly Hercberg / Malmö Museer.

Problemen hopar sig

År 1971 förvärvades Strumpfabriken av den statliga Eiser-koncernen. Men snart började problemen hopa sig. Malmö kommun gick in och köpte Strumpfabrikens fastigheter mot att företaget skulle garantera sysselsättningen för minst 400 personer fram till 1980.

När så Eiser år 1978 tvingades minska personalstyrka med 100 personer vållade det stora rabalder i staden. Företaget beskylldes för avtalsbrott och rykten började florera att Eiser-koncernen tömt Malmöfabriken på åtskilliga miljoner under årens lopp. Till slut grävdes stridsyxorna ner och efter nedskärningen lovade företaget att det var färdigbantat.

Mönstrade strumpbyxor ”Istanbul” i obruten pappersförpackning, helt utan förstärkning. Made in Sweden by Malmö Strump, Malmö. Troligtvis från 1980-talet. Foto: © Nelly Hercberg / Malmö Museer.

Fabriken stängde för gott 1992

Efter de dåliga åren inträffade en viss förbättring men snart mörknade det igen. Hösten 1980 varslades ytterligare 65 anställda. Facket var kritiskt och tyckte sig se början till slutet för Strumpfabriken. Och slutet kom. Men det skulle dröja ytterligare tio år. Strumpfabriken hade inte lyckats överleva i den hårda konkurrensen. Fabriksportarna stängdes för gott. En fredag i slutet av januari 1992 stämplade det sista skiftet ut från "Strumpan". En 65-årig strumpepok i Malmö var till ända.