Bronsåldersvägen

Gamla kartor, gravhögar och delar av en stensatt väg med hjulspår. Tillsammans visar de att det troligen fanns en transportled förbi dagens Malmö så tidigt som för 3 000 år sedan.

Vägar under bronsåldern och järnåldern

Fanns det vägar under bronsåldern och järnåldern? Ja, men de såg inte ut som dagens vägar. Forntidens vägar var snarare stigar och stråk i landskapet där människor gick, red eller körde med vagn.

Själva vägbanorna kunde flyttas i sidled när de slets upp och blev svårare att använda. Stråken följde naturen och påverkades av årstider och klimat. Många moderna vägar följer fortfarande samma sträckningar som människor har använt för resor under tusentals år.

En gammal transportled genom landskapet

Bronsåldersvägen är namnet på en gammal transportled som gick från Uppåkra utanför Lund ner mot dagens Söderslätt. Vägen finns markerad på kartor från 1600-talet. Vid den tiden var den sannolikt tydligt synlig i landskapet och inte bara förstärkt på vissa platser.

Forskare tror dock att själva stråket är betydligt äldre och användes redan under bronsåldern, för minst 3 000 år sedan.

Vägen delade sig vid dagens Kvarnby

Öster om Malmö, ungefär vid dagens Kvarnby, verkar stråket ha delat sig i en västlig och en östlig vägsträckning söderut. Troligen skedde detta för att det skulle gå att ta sig fram på båda sidor om en stor våtmark. I dag rinner Risebergabäcken genom området.

Gravhögar visar vägens höga ålder

Förhistoriska vägar är ofta svåra att datera. Därför undersöker arkeologer vilka andra spår av människor som finns i landskapet intill vägsträckningarna. Minst lika viktigt är vad som saknas i närheten.

Det har många gånger gått att koppla samman förhistoriska gravar med äldre vägar, och så verkar även vara fallet med bronsåldersvägen. Den tydligaste indikationen på vägens ålder är de gravhögar från bronsåldern som finns eller har funnits längs sträckningen. Det verkar som att gravhögarna och vägen har haft en tydlig koppling till varandra.

Gravfält längs vägen under järnåldern

Längs den aktuella sträckan fanns också många gravar och gravfält från järnåldern. Synliga gravar kan ha varit ett sätt för släkter att visa att de ägde marken intill vägen.

Gravhögarnas och gravfältens placering visar att stråket sannolikt var en viktig transportled redan under bronsåldern och att det fortsatte att användas under järnåldern.

Hjulspår och stenläggning vid Kvarnby

Ytterligare en indikation på bronsåldersvägens ålder är en kort stenlagd vägsträcka med hjulspår som hittats i området kring dagens Kvarnby. Stenläggningen bestod av småsten och grus, och avståndet mellan hjulspåren var ungefär 90 centimeter. Det visar hur breda vagnarna var som körde där.

Den korta vägsträckan verkar leda rakt mot den östra delen av bronsåldersvägen och kan ha fungerat som en sidoväg till huvudstråket.

Härd daterad till 900-talet före Kristus

Avståndet mellan den stenlagda vägsträckan och bronsåldersvägen är mindre än en kilometer. När arkeologerna undersökte vägresten upptäckte de en härd ovanpå stenläggningen. Härden kunde dateras med kol-14-metoden till cirka 900-talet före Kristus.

Det betyder att vägen inte längre användes vid den tiden och alltså måste ha anlagts tidigare än härden – för minst omkring 3 000 år sedan.

Medeltida byar anlades vid sidan av vägen

Bronsåldersvägen passerar vid sidan om de flesta medeltida byarna i området. Det tyder på att vägen redan fanns när byarna grundades för nästan tusen år sedan.

Byarnas placering i landskapet var sannolikt noggrant planerad av personer med stort inflytande, till exempel stormän, hövdingar eller kungar. Vid början av medeltiden verkar den här gamla transportleden ha förlorat sin betydelse. Då blev istället tillgång till vatten och odlingsbar mark viktigare när nya byar anlades.