Herr Axels gård

Arkeologiska utgrävningar i kvarteret Liljan år 2004 avslöjade resterna av en storslagen medeltida gård som sannolikt tillhörde den mäktige danske riddaren och riksrådet Axel Pedersen Thott – en av Erik av Pommerns närmaste män.

Utgrävningar i kvarteret Liljan

År 2004 genomfördes arkeologiska utgrävningar i kvarteret Liljan, i korsningen mellan Västergatan och Gråbrödersgatan i Malmö. Här påträffade arkeologerna resterna av Herr Axels gård. Gården var uppkallad efter Axel Pedersen Thott, som under sin tid var en av de mest inflytelserika personerna i det danska riket och en nära rådgivare till kung Erik av Pommern.

Resterna av det stora stenhus som grävdes ut på Västergatan var sannolikt den gård som Axel Pedersen Thott ägde under mitten av 1400-talet. Gården kallades Herr Axels gård eller Axelsgården. Västergatan var vid denna tid Malmös huvudgata och kallades då ”den laange Adelgade”. Gatan låg centralt i staden och var ett viktigt stråk för både handel och representation.

Axel Pedersen Thott och den danska makteliten

Herr Axel var medlem av det danska riksrådet och deltog bland annat i undertecknandet av fredstraktaten mellan drottning Margareta I och Albrekt av Mecklenburg år 1395. Axel Pedersen Thott fick nio söner. Samtliga blev riddare och alla utom en blev även medlemmar av det danska riksrådet. Flera av sönerna utbildades vid de stora europeiska hertigarnas hov och hade militära positioner inom den danska staten.

Gården som kunglig belöning

År 1433 donerade kung Erik av Pommern en gård med stenhus till Axel Pedersen Thott. Herr Axel var då uppsyningsman över Skånemarknaden, som ansvarade för organiseringen av sillfisket och exporten till Hansestäderna. Han var dessutom riksråd och länsherre på Varbergs slott.

Sannolikt fick han gården som belöning för trogen tjänst åt kronan. Kanske var det också en belöning för hans insatser som amiral för den danska flottan, som framgångsrikt bekämpade Hansan under åren 1428–1430.

En av Danmarks mäktigaste familjer

Axel Pedersen Thott (cirka 1370–cirka 1447) tillhörde elitskiktet inom det danska frälset. Släkten Thott var en av Danmarks mest mäktiga och inflytelserika familjer under senmedeltiden. Axel Pedersen var skriven på sin huvudgård Härlöv, även kallad Lillö, som låg strax utanför Kristianstad i nordöstra Skåne.

Två medeltida tomter och flera byggnader

Vid utgrävningarna framkom resterna av två separata byggnader. Det enda som återstod var byggnadernas källarmurar, uppförda i gråsten. Undersökningarna visade att området under senare delen av 1300-talet varit uppdelat i två tomter.

På den västra tomten fanns ett tegelhus med murad källare och ett hus med träkällare som låg i vinkel mot det första huset. Träkällaren kan möjligen ha använts som lagerlokal för den garveriverksamhet som då bedrevs i kvarteret. På den östra tomten låg ytterligare en byggnad med källare, även den placerad i vinkel mot Västergatan.

Omvandlingen till en frälsegård

Under första hälften av 1400-talet fylldes tomtgränsen och den äldre källaren igen samtidigt som en ny byggnad uppfördes. Den västra längan stod kvar, men den äldre källaren övergavs. Ungefär samtidigt upphörde eller flyttades garveriverksamheten från platsen.

Förändringarna kan sannolikt kopplas till att tomten donerades till Axel Pedersen Thott och att byggnaderna därefter omvandlades till en residensgård för frälset.

Ett stabilt bebyggelsemönster genom århundradena

Det är särskilt intressant att bebyggelsemönstret i området förblev stabilt under lång tid, trots både tomtsammanslagningar och övergången från hantverksmiljö till frälsegård. Den bebyggelse som uppfördes under 1400-talet revs först vid skiftet mellan 1500- och 1600-talet. Vid denna tid hade även garveriverksamheten återupptagits eller flyttats tillbaka till området.