Malmö stad
$left
$middle

Nationella minoriteter

Sedan år 2010 finns en särskild lagstiftning som reglerar kommunernas arbete med Sveriges fem nationella minoriteter: sverigefinnar, samer, romer, judar och tornedalingar.

Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) medför en förstärkning av de nationella minoriteternas språk, en utökning av de nationella minoriteternas möjlighet till inflytande samt ett förtydligande av myndigheternas ansvar.

Att se till att minoritetsrättigheterna efterlevs är en del av Sveriges arbete med att leva upp till de mänskliga rättigheterna. Malmö stad verkar därför för att i enligt med lagstiftningen skydda och främja de nationella minoriteternas rättigheter, kulturarv och språk. Staden ska också bidra till att de nationella minoriteterna får möjlighet till inflytande i frågor och beslut som berör dem.

Översyn av styrdokument för nationella minoriteter pågår

Under våren 2026 har Malmö stad bearbetat synpunkter från stadens nämnder och inkomna svar i webbenkäten för Malmöbor gällande de uppdaterade programmen för sverigefinnar, judar, urfolket samer och tornedalingar. Synpunkterna har sammanställs och ligger till grund för de justeringar som föreslås inför beslut i kommunstyrelsen. De program som gäller just nu finns längre ner på den här sidan.

Efter beslut i kommunfullmäktige i maj 2026 upphör handlingsplanen för romer att gälla och ersätts med ett program som ska tas fram i samråd med romska Malmöbor.

I menyn på den här sidan finns information om hur Malmö stads arbete med nationella minoriteter ser ut för respektive grupp samt vilka lagstadgade rättigheter de nationella minoriteterna har utifrån minoritetslagstiftningen.

Nyhetsbrev

Där finns också anmälningsformulär till våra nyhetsbrev för nationella minoriteten judar, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer.

Sveriges nationella minoriteterna är judar, romer, urfolket samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

De nationella minoriteterna har geografisk och/eller historisk bas i Sverige och är del av vårt kulturarv och skiljer sig på så sätt från övriga minoritetsgrupper i Sverige. De nationella minoriteterna har i enlighet med de av staten satta kriterierna för nationella minoriteter också en uttalad samhörighet, som går att urskilja från den övriga befolkningen. De har en religiös, språklig, traditionell eller kulturell särart, som den inte delar med andra, samt en uttalad vilja att behålla sin identitet.

I Sverige tillämpas principen om självidentifikation för att avgöra vilka som ingår i en nationell minoritet. Enligt den svenska minoritetspolitiken betyder det att det är individen själv som bestämmer om hen vill ingå i en nationell minoritetsgrupp eller inte. Ingen annan har rätt att bestämma individens tillhörighet, varken genom att hindra någon från att ingå i en grupp som man identifierar sig med eller påtvinga någon en identitet som individen själv inte har valt. En individ kan identifiera sig med en eller flera grupper, men det är alltid upp till individen själv att avgöra sin tillhörighet.

För mer information kring de nationella minoriteternas historia, språk och kultur se:

Sedan 2010 gäller lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). Lagen grundar sig på de europeiska konventioner som Sverige har ratificerat samt på Sveriges åtaganden om mänskliga rättigheter. Lagstiftningen ger ett grundskydd för samtliga fem nationella minoriteter och ett utökat skydd inom förvaltningsområdena för finska, samiska och meänkieli. Bestämmelser som rör nationella minoriteters rättigheter finns även i annan lagstiftning, såsom bibliotekslagen, skollagen och socialtjänstlagen.

Förvaltningsområdena för finska, samiska och meänkieli ger ett förstärkt skydd för minoritetsspråken. Kommuner som ingår i förvaltningsområdena ska erbjuda förskola och äldreomsorg helt eller till väsentlig del på språket. Enskilda har även rätt att använda sitt språk i muntliga och skriftliga kontakter med kommunen i ärenden där kommunen är beslutsfattare. Malmö stad är del av förvaltningsområdet för finska.

Den svenska minoritetspolitikens tre delmål är inflytande och delaktighet, språk och kulturell identitet samt diskriminering och utsatthet. Utifrån minoritetslagstiftningen och minoritetspolitikens tre delmål är de nationella minoriteternas rättigheter sammanfattningsvis följande:

1. Rätt till inflytande och delaktighet
Rätt till inflytande och delaktighet i frågor som berör dem genom samråd. Samråd ska ske genom en strukturerad dialog i syfte att kunna beakta de nationella minoriteternas synpunkter och behov i myndighetens beslutsfattande. Särskilt ska barns och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem beaktas.

2. Rätt till sitt minoritetsspråk och sin kultur
Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Det finns också särskilda bestämmelser om äldres rätt att upprätthålla sin kulturella identitet och få äldreomsorg på minoritetsspråk.

3. Rätt till likabehandling och skydd mot diskriminering
Rätt att med lika förutsättningar och på lika villkor delta i samhällslivet utan diskriminering och utsatthet. Det innebär att de nationella minoriteterna fullt ut ska kunna utveckla sin potential och ha samma förutsättningar i samhället som majoritetsbefolkningen. Samhället ska motverka diskriminering, missgynnande och utsatthet av de nationella minoriteterna.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) är uppföljningsmyndighet för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk. Läs mer om rättigheterna på deras hemsida:

Alla kommuner ska enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Nedan beskrivs stadens styrdokument gällande nationella minoriteter.

I samråd med representanterna från de nationella minoriteterna tog Malmö stad 2014 fram Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter. Syftet med policyn är att säkerställa att Malmö stad lever upp till den särskilda lagstiftning som fastställer de nationella minoriteternas rättigheter.

I enlighet med policyn tog Malmö stad 2016 i samråd med de nationella minoriteterna samer, tornedalingar, judar och sverigefinnar fram program för respektive nationell minoritet. Målet med programmen är att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter utifrån rådande lagstiftning samt att tydliggöra Malmö stads riktningar kring dessa frågor. För den nationella minoriteten romer antogs år 2016 en handlingsplan, med syfte att implementera Malmö stads åtagande med att aktivt tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter utifrån rådande lagstiftning gällande den romska minoriteten.

Policyn har reviderats i september 2024 för att vara i linje med Malmö stads policy för mänskliga rättigheter. Programmen för de nationella minoriteterna judar, samer, sverigefinnar och tornedalingar håller just nu på att ses över. Efter beslut i kommunfullmäktige i maj 2026 upphör handlingsplanen för romer att gälla och ersätts med ett program som ska tas fram i samråd med romska Malmöbor. Gällande styrdokument kan du ta del av nedan.

Tidigare handlingsplan för den nationella minoriteten romer kan beställas av Mujo Halilovic.

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för den nationella minoriteten judar

Program för den nationella minoriteten samer

Program för den nationella minoriteten sverigefinnar

Program för den nationella minoriteten tornedalingar

Kontakta oss

Nationella minoriteter

Sanna Jälevik

Titel:
Utvecklingssamordnare
Telefon:
040-341191
Mobiltelefon:
0768-552929

Mujo Halilovic

Titel:
Enhetschef
Telefon:
040-346012
Mobiltelefon:
0709-692186

Sidan senast uppdaterad:

sv