Arbetssökande med ohälsa som kan medföra nedsatt arbetsförmåga
– Hur kan Arbetsförmedlingen få in underlag för bedömning av funktionsnedsättning för anställning med lönebidrag?
Beskrivning
Arbetssökande som tillhör målgruppen kan ha rätt till stöd från Arbetsförmedlingen vid jobbsökande, förberedelse för arbetslivet och på jobbet.
Ett vanligt exempel på stöd är lönebidrag men det finns även andra möjligheter.
I rutinbeskrivningar framgår olika scenarier för hur man som handläggare kan se till att Arbetsförmedlingen får in relevant underlag.
Målgrupp
Arbetssökande som uppger eller visar på nedsatt arbetsförmåga på grund av ohälsa. Handläggare gör en individuell bedömning i samråd med den arbetssökande huruvida det finns behov av stöd från Arbetsförmedlingen på grund av detta.
Funktionsnedsättningskoder på Arbetsförmedlingen och deras betydelse
Kod (11) Nedsatt funktion i hjärta, kärl eller lungor: Innebär sjukdom eller skada som påverkar hjärta, kärl eller lungor och medför nedsatt arbetsförmåga.
Kod (21) Barndomsdöv och/eller teckenspråkig: Innebär nedsatt arbetsförmåga i en icke
teckenspråkig miljö.
Kod (22) Hörselskada: Hörselskada som medför hörselnedsättning eller vuxendövhet. Omfattar även tinnitus eller ljudkänslighet som medför nedsatt arbetsförmåga.
Kod (33) Synnedsättning: Blindhet eller synnedsättning med synskärpa lägre än 0.3 med bästa glasögonkorrektion och/eller begränsningar i synfältet. Kan även omfatta andra former av synbegräsningar som medför nedsatt arbetsförmåga.
Kod (43) Nedsatt eller begränsad rörelseförmåga: Innebär förändringar i skelett, leder, ledband, muskulatur eller nervsystem som medför nedsatt arbetsförmåga. Smärtproblematik som ger upphov till rörelsenedsättning och medför nedsatt arbetsförmåga.
Kod (51) Övriga somatiskt relaterade funktionshinder: Innebär kroppslig sjukdom eller skada med påverkan på matsmältning, ämnesomsättning eller endokrina funktioner som medför nedsatt arbetsförmåga.
Kod (61) Psykiskt funktionshinder: Innebär nedsatt arbetsförmåga orsakad av omfattande och varaktig psykisk ohälsa eller sjukdom.
Kod (71) Generella inlärningssvårigheter: Innebär nedsättning av flera kognitiva funktioner som leder till nedsatt arbetsförmåga. Huvudsakligen handlar det om begränsad förmåga till abstrakt tänkande, problemlösning och inlärning, samt långsam kognitiv bearbetning.
Kod (82) Missbruks- eller beroendeproblematik: Innebär nedsatt arbetsförmåga orsakad av omfattande missbruk eller beroende.
Kod (91) Allergi eller överkänslighet: Överkänslighet som innebär reaktioner med symptom från luftvägar, ögon, magtarmkanal eller hud vid kontakt med ämnen och medför nedsatt arbetsförmåga.
Kod (92) Specifik kognitiv funktionsnedsättning: Innebär begränsningar av en eller flera kognitiva funktioner som medför nedsatt arbetsförmåga. Det kan gälla uppmärksamhet, överaktivitet, inlärning, minne, planering, genomförande eller socialt samspel. Det kan även handla om begränsningar inom områden som exempelvis läsning, skrivning, räkning eller språkstörningar.
Bra att känna till: De flesta av funktionshinderskoderna ovan (dvs. koderna 11, 22, 33, 43, 51, 61, 71, 91, och 92) kräver ett läkarutlåtande eller utlåtande från en annan specialist (t.ex. en psykolog eller logoped) som beskriver funktionsnedsättningens omfattning och hur den
påverkar arbetsförmågan. För dem med medfödd dövhet kod (21) och generella inlärningssvårigheter kod (71) är dokumentation från specialskola för döva respektive särskola tillräckligt för en eventuell kodning via Arbetsförmedlingen. För kod (82) krävs en utredning
av en annan myndighet såsom Socialtjänsten eller av Arbetsförmedlingens egna socialkonsulenter. Det är alltid arbetsförmedlingen som beslutar om kodning.
Rutinbeskrivningar
Arbetsmarknadsavdelningen och ekonomiskt bistånd och boende
Rutinbeskrivning för att Arbetsförmedlingen ska få in underlag till en bedömning om funktionsnedsättning och rätt till stöd.
1. Undersök om funktionshinderkodning redan finns
Ställ frågan via myndighetsingången:
Ni kan även fråga ansvarig arbetsförmedlare.
För LÖK unga antingen på bemanning på ekonomiskt bistånd eller Torsdagsforum. I pågående ärenden lyfts det med deltagarens arbetsförmedlare i Ung Malmö.
2. Om ingen kodning eller medicinskt underlag finns: besluta om och vem som ska inhämta underlag
Kom överens med Arbetsförmedlingen om vem som ska inhämta medicinskt underlag. Om AMA och EBB ska inhämta detta, gå vidare till punkt 3.
3. A) Om inget medicinskt underlag finns, men deltagaren har pågående vårdkontakt på offentlig vårdcentral
- Arbetsmarknadssekreterare bedömer att behov av stöd från AF finns. Arbetsmarknadssekreteraren kommer överens med socialsekreterare om att inhämta medicinskt underlag från vården (i normalfall genom Hälsoförfrågan i Lifecare om individen har löpande ekonomiskt bistånd), alternativt att SIP (Samordnad individuell plan) bokas.
- Socialsekreterare skickar inhämtat medicinskt underlag till arbetsmarknadssekreterare.
- Arbetsförmedlingen gör en samlad bedömning om underlagen är tillräckliga och återkopplar till arbetsmarknadssekreterare/socialsekreterare.
3. B) Om inget medicinskt underlag finns, men deltagaren har pågående vårdkontakt på privat vårdcentral
- Arbetsmarknadssekreterare alternativt socialsekreterare (den som har kontakt med deltagaren) efterfrågar medicinskt underlag (journalanteckning från 1177 etc) från deltagaren.
- När medicinskt underlag inhämtats, bedömer arbetsmarknadssekreterare om stöd från Arbetsförmedlingen kan behövas.
- Arbetsförmedlingen gör en samlad bedömning om underlagen är tillräckliga och återkopplar till arbetsmarknadssekreterare/socialsekreterare.
3. C) Om inget medicinskt underlag finns, och deltagaren inte har någon pågående vårdkontakt alls
- Vid behov fyller arbetsmarknadssekreterare i sammanfattande stöddokument som lämnas till deltagaren, i syfte att få stöd i att etablera en vårdkontakt. Detta kan även göras av socialsekreterare vid överenskommelse.
Deltagaren bokar tid på vårdenhet och lämnar stöddokument till dem.
Gå vidare till 3 A alternativt 3 B.
Sidan senast uppdaterad: