Stadsbyggnadsnämnden beslutar om att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja processen med att ta fram eller ändra en detaljplan. Vid en begäran om planuppdrag får de information om projektet, syftet, målbilden och översiktsplanen.

Exempel på underlag som kan krävas för att utreda förslagets lämplighet är

• geotekniska utredningar och markmiljöundersökningar
• utredningar om trafikbuller, luftföroreningar och dagvattenhantering
• trafik- och parkeringsutredningar

Utredningsbehovet varierar beroende på vad detaljplanen ska innehålla och vilken plats som ska bebyggas och kan i vissa fall vara betydligt mer omfattande.

Innan beslutet om planuppdrag fattas tecknas ett planavtal mellan Malmö stad och den som ansöker om en detaljplan. I avtalet bestäms bland annat kostnaden för att påbörja planarbetet samt vilket ansvar kommunen respektive den sökande har under planprocessen. Se mer om kostnaden här.

Utökat planförfarande

Beroende på hur stort allmänintresse en detaljplan har klassas
den som standard eller utökad. Den utökade har längre handläggningstid, eftersom fler myndigheter måste få möjlighet att yttra sig om planen.

Stadsbyggnadskontoret tar fram ett första planförslag i samarbete med den sökande och andra förvaltningar inom Malmö stad. Planförslaget presenteras för allmänheten, berörda myndigheter och organisationer. som då har möjlighet att tycka till och lämna synpunkter på planen.

När förslaget är tillräckligt bearbetat äger samråd rum med sakägare och andra som berörs, myndigheter och organisationer samt de kommunala nämnderna. Under samrådet finns förslaget under minst tre veckor tillgängligt på www.malmo.se samt ofta i stadshusets foajé och på någon annan publik plats.

Vid utökat planförfarande kungörs samrådet bland annat genom annons i tidningen. Vid utökat förfarande är det stadsbyggnadsnämnden som fattar beslutet om att förslaget ska skickas på samråd. Vid standardförfarande är detta beslut delegerat till stadsbyggnadskontoret.

När samrådet har avslutats bearbetas planför­slaget utifrån de synpunkter som har kommit in. Synpunkterna redovisas i en samrådsredogörelse som tillsammans med de ändrade planhandlingarna ska granskas i minst två veckor.

En underrättelse skickas ut till sakägare och andra som är berörda om att planförslaget finns tillgängligt för granskning. Under granskningen upprättas ett planavtal med den sökande som reglerar kostnaden för att kommunen upprättar den formella detaljplanen. Vid utökat förfarande gäller att granskningstiden är tre veckor istället för två och det är stadsbyggnadsnämnden som fattar beslut om att granskning ska ske.

Innan detaljplanen beslutas har allmänheten och andra intressenter möjlighet att granska planförslaget en sista gång. Har du inte lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller under granskningen, kan du inte heller överklaga en antagen detaljplan.

De synpunkter som kommit in under granskningen sammanställs i ett granskningsutlåtande. Granskningsutlåtandet eller information om var det finns tillgängligt skickas till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda.

De sista bearbetningarna och förberedelserna görs innan detaljplanen presenteras för politikerna i stadsbyggnadsnämnden. I vissa fall ska detaljplanen antas av kommunfullmäktige, men då har den först alltid godkänts av stadsbyggnadsnämnden.

Innan detaljplanen antas ska det planavtal som upprättades i samband med granskningen vara undertecknat. Detaljplanen antas inte förrän detta har skett. När det finns behov av exploateringsavtal för att reglera andra kostnader mellan kommunen och den som ska bygga ska detta vara godkänt av tekniska nämnden innan detaljplanen kan antas. Det kan exempelvis vara ersättning för utbyggnad av gata eller park.

Detaljplaner som kräver exploateringsavtal Pdf, 119.9 kB. (Pdf, 119.9 kB)

Om du är missnöjd med den antagna detaljplanen kan du överklaga kommunens beslut. Beslutet får överklagas av dig som har yttrat dig tidigare under planprocessen, under samrådet och/eller granskningen, och inte har fått dina synpunkter tillgodosedda. Synpunkter måste ha lämnats in till kommunen skriftligen.

Om du som sakägare inte har fått dina synpunkter tillgodosedda får du, efter att kommunen har antagit en detaljplan, ett brev som berättar hur du ska göra för att överklaga kommunens beslut.

Även om du inte är sakägare, men har lämnat synpunkter som kommunen inte har tillgodosett har du möjlighet att överklaga. Du blir då underrättad om att detaljplanen har antagits, men får ingen instruktion om hur överklagan går till.

1. Kommunen

Överklagande ska skickas in till kommunen inom tre veckor från att detaljplanen antogs. Kommu­nen skickar sedan vidare alla överklagan­den till mark- och miljödomstolen som avgör om de är befogade eller inte.

2. Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljödomstolens prövning går ut på att avgöra om kommunen har gjort felaktiga bedömningar i arbetet med detaljplanen eller om kommunen har handlagt ärendet på fel sätt.

3. Mark- och miljööverdomstolen

Om domstolen avslår din överklagan har du möjlighet att överklaga detta beslut vidare till mark- och miljööverdomstolen. Om domstolen istället beslutar att bifalla din överklagan kan kommunen välja att på samma sätt överklaga domstolens beslut.

För att mark- och miljööverdomstolen ska ta upp ett överklagande till prövning krävs prövningstillstånd. Detta ges bara om domstolen exempelvis anser att den föregående instansen kan ha begått ett misstag eller om en dom i överdomstolen kan bidra till vägledning i andra ärenden.

När mark- och miljööverdomstolens har fattat beslut kan detta inte överklagas vidare. Beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft om domstolen har avslagit överklagandet. Om domstolen godkänner överklagandet är kommunens beslut att anta detaljplanen upphävt. 

Informationsblad: Överklagande av detaljplaner Pdf, 109.8 kB. (Pdf, 109.8 kB)

Om ingen har överklagat beslutet om detaljplanens antagande och ingen överprövning ska ske i domstol, vinner detaljplanen laga kraft. Detaljplanen blir formellt bindande och börjar gälla. Nu kan fastigheter bildas som stämmer överens med den nya detaljplanen och den som ska bygga kan ansöka om bygglov.

Om ingen har överklagat detaljplanens antagandebeslut och ingen överprövning ska ske, vinner den laga kraft tre veckor efter att det justerade protokollet från antagandebeslutet har satts upp på kommunens anslagstavla.

Vid en överprövning vinner detaljplanen laga kraft först när det inte finns någon överklagandeinstans kvar för någon att utnyttja och om domstolarna har beslutat att inte upphäva kommunens antagande.

När detaljplanen har vunnit laga kraft blir den formellt bindande och dess genomförandetid börjar löpa. Genomförandetiden kan vara mellan 5 och 15 år och dess längd bestäms under planprocessen. Så länge det finns genomförandetid kvar är rättigheten att få bygga i enlighet med detaljplanen garanterad.