För studerande kan validering:

• öppna nya vägar inom formell utbildning,
• vara motivationshöjande,
• innebära en förkortad utbildningstid,
• och leda till snabbare inträde på arbetsmarknaden.

För utbildningsanordnare är validering:

• ett verktyg för breddad rekrytering,
• kvalitetshöjande genom att valideringen sätter fokus på lärandemålen,
• och av betydelse för utveckling av nya former för lärande och flexiblare studiegångar.

Med validering avses en strukturerad process som innehåller en fördjupad kartläggning och en bedömning, som syftar till ett erkännande av en persons kunnande oberoende av hur det förvärvats.

Bestämmelserna framgår av 20 kap. 42–45 §§, 21 kap. 21–24 §§ skollagen och 2 kap. 6 § och 8 § samt 4 kap. 24 §, förordning (2011:1108) om vuxenutbildning.

Skolverket – Skollagen och förordningar

Skolverket erbjuder stöd för valideringsarbetet.

Skolverket har ett digitalt verktyg för kartläggning av yrkeskunskaper på gymnasial nivå tillgängligt. Det är baserat på det centrala innehållet för att göra det möjligt att matcha individens samlade erfarenhet mot innehållet i de nationella yrkeskurserna och kan med fördel användas som stöd i den fördjupade kartläggningen.

Verktyg för kartläggning av yrkeskunskaper.

Skolverket har även en webbaserad utbildning om valideringsarbete i teori och praktik. Du kan börja utbildningen när du vill och genomföra den i valfritt tempo.

Valideringsarbete i teori och praktik – en introduktion.

Det finns en valideringssamordnare som samordnar och stödjer valideringsprocesserna inom Komvux Malmö.

Bland annat anordnas träffar för erfarenhetsutbyte mellan Malmö stads egna och upphandlade verksamheter. Ibland deltar även representanter från till exempelvis arbetsliv, branscher, kommuner eller myndigheter.

Valideringsprocessen består av två delar, en fördjupad kartläggning och en bedömning. Valideringsprocessen påbörjas genom att man går vidare efter den övergripande kompetenskartläggningen och gör en fördjupad kartläggning mot de kursmål som finns på kurserna i yrkesutbildningen.

Möjligheten finns att använda sig av Skolverkets kartläggningsverktyg som stöd för detta. Den fördjupade kartläggningen görs under de första dagarna på utbildningen och ligger till grund för vilka kurser eleven ska bedömas i under den fortsatta valideringen.

Bedömningsdelen av valideringen görs som en integrerad del av kurs/kurspaket. Om eleven validerar del av kurs upprättas ett dokument för att intyga de delområden som validanden klarat av.

Om eleven validerar en hel kurs sker betygssättningen genom prövning, det vill säga genom en bedömning av kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplaner eller ämnesplaner vilket integreras i valideringsprocessen.

Observera! Skolsekreterare måste få information om den studerande har validerat del av eller hel kurs så att kursen kan kodas korrekt.

• Hur ser arbetsgången för validering ut samt hur lång tid hela processen tar?
  
  
• Vem stödjer den studerande i kompetenskartläggningen och när?
  
  
• Vilka metoder och verktyg används?
  
  
• Finns behov av medbedömare ute i arbetslivet för den praktiska valideringen? Om ja; hur hanteras detta?
  
  
• Hur dokumenteras resultaten?
  
  
• Vem uppdaterar studieplanen efter genomförd validering och tillser att eleven får ett tidigarelagt slutdatum?