Arbetet enligt Malmökommissionen utvärderas

Det har nu gått nästan tio år sedan Kommunstyrelsen fattade beslut om att tillsätta Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Nu har arbetet efter kommissionen utvärderats.

Kommissionens övergripande rekommendationer och 72 åtgärdsförslag har på olika sätt omsatts i Malmö. För att fortsätta utveckla Malmö som en hel och hållbar stad beslutade kommunstyrelsen 2018 om en extern vetenskaplig utvärdering. Syftet har varit att bidra med ett lärande om hur Malmö stad ska arbeta vidare i det fortsatta arbetet med jämlik hälsa och ett hållbart Malmö.

Utvärderarnas slutrapport, som godkändes av kommunstyrelsen den 15 april 2020, omfattar en analys av processen och organiseringen av arbetet under och efter Malmökommissionen och en bedömning av resultat och effekter från de initiativ som genererats ur Malmökommissionen och de beslut som kommunstyrelsen tagit.

Social hållbarhet finns tydligt på dagordningen, men strukturer för långsiktigt förändringsarbete saknas

Utvärderarna skriver i rapporten Malmökommissionen - Vad hände sen? Utvärdering av arbetet med jämlik hälsa och social hållbarhet med Malmökommissionen som hävstång att Malmö stad lyckats väl med att betona vikten av att öka förebyggande insatser på flera områden. Inom flera förvaltningar har det långsiktiga och förebyggande arbetet lyfts fram och även inom förvaltningar som normalt inte jobbar med sociala perspektiv har arbetet förändrats och nya perspektiv lyfts upp.

Däremot menar utvärderarna att Malmö stad inte lyckats lika väl med att etablera strukturer, modeller eller system för att säkra att sådana insatser prioriteras tydligare.

Utvärderarna konstaterar också att det skett en generell förbättring av hälsa och hälsans sociala bestämningsfaktorer i staden, såväl i absoluta termer som i relation till Skåne i övrigt, riket i övrigt och andra storstäder. Förbättringen gäller utvecklingen av jämlikheten i hälsa inom Malmö och mellan grupper med olika socioekonomiska villkor. Att avgöra vilken betydelse Malmökommissionen har haft för denna förbättring är inte möjligt menar utvärderarna. Man pekar på att det är faktorer utanför Malmökommissionen och även utanför Malmö stads kontroll, så som konjunkturläge, som har spelat en avgörande roll för förbättringen.

Slutligen ger utvärderingen två rekommendationer för arbetet framåt. De omfattar dels att bygga vidare på kunskapsallianser och dels att få till stånd ett systematiskt förändringsarbete för att kunna följa utvecklingen, vilket utvärderarna pekar på inte funnits i tillräcklig utsträckning.

I utvärderingsuppdraget ingick att:

  1. Analysera processen och organiseringen av arbetet med Malmökommissionen och det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö för att dra lärdom inför organisering framöver
  2. Analysera resultat och effekter av de initiativ som genererats ur Malmökommissionen och de beslut som kommunstyrelsen fattat som kan utgöra grund för framtida prioriteringar:
    a. Vilket genomslag har kommissionens slutrapport haft – dels på det politiska arbetet, dels på kommunens och omgivande organisationers verksamheter och arbeten
    b. Vilka effekter ser vi av kommissionens övergripande rekommendationer?
    c. Vilka effekter ser vi av insatser som följt på Malmökommissionens förslag?
    d. Vilka resultat har de utredningar som kommissionen initierat skapat?
  3. Utveckla ett förslag till en modell för att kunna följa jämlikhet i hälsa över tid.
  4. Sammanställa resultaten av de olika delarna ovan.

Senast ändrad: 2020-04-16 09:43