Sociala konsekvensbedömningar

Malmö stad, har under ledning av Stadsbyggnadskontoret, tagit fram ett verktyg för sociala konsekvensbedömningar. Verktyget ska bidra till att sociala frågor tidigt lyfts, ventileras och följs upp under planläggning och projektering av nya områden och förtätningsprojekt. Konsekvensbedömningarna ska bredda kunskapen om hur den fysiska planeringen påverkar människors välbefinnande och hälsa och ge bättre beslutsunderlag inför investeringar.  

Ambitionen har varit att ta fram ett processinriktat verktyg där de sociala frågorna integreras med andra hållbarhetsaspekter. Verktyget utgår från Malmö stads högt ställa ambitioner på det sociala området och består av en processledarmanual och en matris. Under bedömningen diskuteras den planerade förändringen utifrån sociala aspekter, målområden för hälsan, målgrupper och ansvarsfördelning. Bedömningen görs tillsammans i en brett sammansatt grupp med intressen i förändringen.

Syftet är att en ökad social medvetenhet i planeringen ska leda till att flera gruppers behov blir tillgodosedda och att ansvaret för olika åtgärder förtydligas. Om exempelvis en livsmedelsbutik eller en lekplats planeras i ett område ska det framgå vems ansvar det är att genomföra åtgärden. Verktyget är ett resultat av de erfarenheter som gjordes under pilotåret 2015 och revideringar kommer göras kontinuerligt i takt med att ny kunskap om sociala faktorer tillförs.

Kommission för ett socialt hållbart Malmö presenterade sin slutrapport i mars 2013. Ett av kommissionens förslag var att införa sociala konsekvensbedömningar som ska föregå alla beslut som rör fysiska investeringar. Utredningsuppdraget Sociala konsekvensbedömningar inför fysiska investeringar har letts av Marianne Dock, programarkitekt på Stadsbyggnadskontoret i Malmö, tillsammans med Stadskontoret, Miljöförvaltningen och Fastighets- och gatukontoret.

Senast ändrad: 2020-05-04 14:15