Bassängbad

När du anmäler ett bassängbad till miljöförvaltningen är det viktigt att du bifogar era skrifltiga rutiner för egenkontroll. Du ska också bifoga upprättade städrutiner med en städplan som bland annat ska innehålla en städinstruktion.

Miljöförvaltningen gör kontroller av alla bassängbad som är öppna för allmänheten.

Med bassängbad menas bland annat:

• badanläggningar i form av bassänger
• bubbelpooler
• plaskdammar
• tankar
• tunnor och kar.

Legionella

Legionellabakterier kan komma in i byggnader via vattenledningar. Bakterierna lever i vatten i temperaturer mellan 0 och +50 °C. De förökar sig när vattnet är mellan +20 °C och +45 °C. När bakterierna förökar sig finns en risk för smittspridning. När vattnet är +60 °C dör bakterien efter några minuter, och över +70 °C dör den efter några sekunder.

Legionella smittar genom inandning av vattendimma som innehåller bakterierna, till exempel vid duschning eller bad i bubbelpool.

Vid misstanke om, eller konstaterad förekomst av legionella i en fastighet, ska du anlita en sakkunnig för vattenprovtagning och utredning. Den sakkunnige ska också se till att tillräckliga, varaktiga och långsiktiga åtgärder görs. Provtagning ska alltid utföras av ackrediterat (godkänt) laboratorium.

Städ- och hygienråd - egenkontroll

Den varma och fuktiga miljön kring bassänger, bastu, duschar och omklädningsrum gör att mikroorganismer och bakterier trivs. Därför är det viktigt att vara noga med hygien: rena badgäster och bra städning. Det ger både en fräsch och attraktiv anläggning - och ett bättre badvatten. Detta ska du som har badsverksamhet ha rutiner för i din egenkontroll. Här är några tips och råd för att hålla en badanläggning i gott skick.

Hälsorisker i bassängbad

Den största delen av smutsen kommer från badgäster i form av till exempel svett och fett från hud och kosmetika. Det finns också en del mikroorganismer som kommer från omgivningen, till exempel bakterier, mögel och alger som kan ge smitta på fuktiga golv, magsjukevirus som kan smitta i vattnet, bakterier som kan ge feber, utslag, infektioner i ögon, legionella som orsakar lunginflammation med mera. Vid utomhusbassänger kan det även komma ned smuts från gräsytor och fåglar.

Hygienregler

Här är de viktigaste hygienreglerna. Både vid inom- och utomhusbassänger är det viktigt med dusch före bad.

• Badgäster ska duscha och tvätta sig noga med tvål och schampo utan badkläder innan bad, gäller även små barn.
• För att underlätta rengöringen rekommenderas att det finns tvål/schampo vid duscharna.
• Om inte håret tvättas ska badmössa användas.
• Smink ska tas bort innan bad.
• Flytande tvål och engångshanddukar ska finnas vid toaletterna.
  
• Badkläder ska vara av syntetmaterial (bomull fäller fibrer i vattnet).
• Kalsonger eller andra underkläder får inte användas vid bad.
  
• Badkläder ska tas av vid bastubad. Badar någon efter bastu med badkläder på, utsätts badvattnet för hög smutsbelastning och skadliga kloraminer bildas.
• I bastun ska alla sitta på en handduk eller annat sittskydd. Lavarna slits hårt och blir svårare att hålla hygieniska om badgäster sitter nakna på dem.
• Personer med öppna sår ska inte bada. Öppna sår kan infekteras.
• Personer som haft magsjuka ska bada tidigast 48 timmar efter sista symptom av magsjuka.
• Tydliga skogränser ska finnas. Klor som används som desinficering i badvattnet är mycket reaktivt, vilket betyder att kloret reagerar med smuts och gör att det luktar mycket klor, till exempel om badgästen hoppar i bassängvattnet smutsig och med otvättat hår.

Information till badgäster

Badgäster måste få god information om hygienreglerna i anläggningen så att de följer dem.

• Ha uppsatta skyltar med information om hygienrutiner som badgästerna måste följa. De ska finnas på flera och väl synliga strategiska platser ianläggningen.
  
• Skyltarna ska vara tydliga, gärna med bilder, så att även barn, personer med nedsatt läsförmåga och icke svensktalande förstår.
• Informera gärna även muntligt, till exempel via högtalare, ha tydlig information på hemsidan, på tv-skärmar eller ljustavlor.
• Utbilda personalen i hur de på ett professionellt sätt ska ta kontakt med badgäster som inte följer reglerna.
• Gör informationskampanjer under till exempel ett par veckor per år för att höja kunskapen bland badgästerna.

Simskola

Tänk på detta när ni har simskoleundervisning:

• Utbilda barnen specifikt i goda hygienrutiner.
• Se till att barnen går på toaletten innan bad.
• Gör ”toalettavbrott” då barnen badar länge.
• Vid klädsim: rentvättade träningskläder i konstfiber ska rekommenderas.

Babysim

De bassängbad som har babysim måste informera badgäster om regler och se till att det finns skötbord.

• Små barn ska ha blöjbadbyxa som sitter åt runt mage och ben.
• Blöjor byts inte vid bassängkanten och barnet tvättas aldrig av i bassängvattnet.
  
• Skötbord ska finnas lätt tillgängliga i omklädningsrum.
• Rengöringsmedel bör finnas därför att kunna torka av ytorna efter blöjbyte. Informera hur besökare ska rengöra med en skylt intill skötbordet.

Städplan

Verksamheten behöver en städplan som ska innefatta:

• en ritning över hur badgästerna rör sig i anläggningen och var skogränser är
• vilka utrymmen som finns samt hur stora ytorna är (i kvadratmeter)
• vilka typer av ytor som finns (till exempel kakel)
• vilka intervaller som finns för städning (städfrekvenser)
• vilken typ av städmoment som ska göras
• en städinstruktion.

Städmetoder

Det finns våta och torra städmetoder. I stora delar av ett bassängbad krävs våta metoder. Val av städutrustning beror på den specifika anläggningens behov och förutsättningar. Den bästa lösningen för rätt dosering av kemikalier är användning av skumsprutor.

I våta utrymmen används först kemikalier för att lösa upp smutsen, därefter ska en mekanisk bearbetning göras och slutligen spolas ytan av med vatten. Vid en mellanstädning används städkemikalier som sedan spolas av, utan mekanisk bearbetning. Det innebär att ett enklare städpass utförs mellan två större städningar, till exempel mitt på dagen mellan morgon- och kvällsstädningen. Skrapa alltid ytan torr efter rengöringen. Inget städvatten ska vara kvar på golvet.

Städmaskiner bör användas vid rengöring av större ytor, till exempel golvytan runt bassängen då detta underlättar städningen och minskar behovet av kemikalier. Rutiner för att hålla städutrustning och städmaskiner rena ska finnas. Separata städredskap ska finnas för rengöring av entrépartier och inre delar av bassängbadet.

Städfrekvenser

Hur ofta olika utrymmen ska städas beror på vilket utrymme som ska städas, materialet och antalet badande. Under rubriken ”Ytor och utrymmen” finns några rekommendationer. Det är mycket viktigt med regelbunden städning för att undvika att smuts lagras och vatten blir stående, annars blir anläggningen mer svårstädad och ytskikt kan skadas. Där det är många badgäster och i vissa utrymmen med hög belastning, i till exempel duschar och på toalettytor, kan en mellanstädning göras. Grundregeln vid ett bassängbad är att alla vistelsezoner för badgäster ska rengöras minst en gång per dag.

Städkemikalier

Smuts som ofta förekommer på badanläggningen är fett (från hud, kosmetika etc), kalk, salt, rost, mikro-organismer (till exempel bakterier, mögel, alger) och ”damm”, exempelvis fibrer från textilier. De städkemikalier och städmetoder som väljs ska hålla anläggningen ren och de olika ytorna i gott skick. Säkerhetsdatablad och en kemikalieförteckning bör finnas för samtliga städprodukter. Förteckningen ska uppdateras årligen. Om städkemikalier saknar säkerhetsdatablad ska produktinformation finnas där syftet med produkten samt innehållsbeskrivning framgår.

Ytdesinfektion

För att minska tillväxt av bakterier och avdöda mikroorganismer ska desinfektionsmedel användas på vissa ytor. Ytdesinfektion är svampdödande, till exempel av fotsvamp och är verksamt mot virus. Ytdesinficering bör utföras dagligen eller allra minst en gång per vecka på alla barfotaområden, sanitetsområden och sittytor.

Att desinficera ytor med klor är mindre lämpligt då kloret reagerar med smuts och bildar biprodukter som luktar illa och irriterar luftvägarna. Klor har även frätande effekter på vissa material och saknar långtidsverkan. Medel för snabbdesinfektion innehåller alkohol och ska användas endast på små ytor som till exempel skötbord, kranar, lysknappar och handtag.

Ytor och utrymmen

Bassängen

Bassängen behöver bottendammsugas, helst varje natt. Vattenlinjen runt om bassängkanterna ska rengöras frekvent från fettavlagringar och smuts (gäller anläggningar utan skvalprännor). Undvik kemikalier om möjligt och använd istället till exempel en microfibertrasa eller ett milt skurblock. Varannan till var tredje vecka behöver också bassängväggar under vattenytan rengöras. Det är mycket viktigt med regelbunden rengöring av skvalprännor (varje vecka), utjämningstankar (minst två gånger per år), och andra ”dolda” delar som ingår i bassänganläggningen.

Bubbelpooler bör tömmas och rengöras en till två gånger i veckan med alkaliskt medel eller med microfibertrasa. Surt medel kan behöva användas ibland för få bort kalkavlagringar. Vid tömning och rengöring av bassänger och bubbelpooler är det viktigt att noggrant skölja rent, så att rengöringsmedel inte hamnar i bassängvattnet.

Golv och andra ytor kring bassänger

Vid daglig golvrengöring bör i regel ett neutralt rengöringsmedel och mekanisk bearbetning användas. Spola noga efteråt så kemikalierna och smutsen försvinner.

• Rengör gärna simdynor, bassängleksaker etcsamtidigt som bassänggolvet. Tänk på att torka/skrapa ytorna torra efter rengöring.
• I bassänghallen kan det finnas svårstädade zoner,till exempel trappor och rutschkanor. Tvätta trappor med samma metodik som en dusch. Använd ytdesinfektion minst en gång per vecka.
• Duschrum, ångbad och toaletter behöver kontrolleras och mellanstädas flera gånger dagligen vid anläggningar med hög belastning.

Duschrum, ångbad och toaletter

• Använd gärna en skumkanon för att få rätt dos-ering av städkemikalien, och arbeta därefter meden mjuk skurborste. När medlet verkat, spolas detbort med vatten och ytan torkas torr.
• Golvbrunnar kan behöva städas dagligen.
• Kaklade väggar städas som grundregel medalkaliska medel och vid behov med surt rengöringsmedel.

Undvik högtryck och olämpliga tvättkemikalier

• Undvik tvätt med högtrycksspruta. Vattenstrålen kan dra med sig föroreningar, mikroorganismer eller rengöringsmedel ner i bassängvattnet. Även vattendimman som bildas kan föra med sig föroreningar. Högtrycksprutning kan ge skador på kakelfogar och halkskyddande ytskikt.
• Undvik olämpliga städkemikalier. Städkemikalier måste vara anpassade för bassängmiljöer. Välj så få städkemikalier som möjligt. Dosera rätt. Överdosering kan till exempel ge en ”kemisk hinna” på ytorna och göra att smutsen fastnar lättare. Tänk också på att två kemiska produkter som var för sig inte är farliga kan bli det om de råkar blandas.
  

Bastu

Golven rengörs som beskrivs under rubriken ”Golv och andra ytor kring bassängen”.

• Under dagen torkas lavarna med fuktig trasa.
• Den större dagliga städningen behöver göras när bastun är kall. Torka då lavarna med ett neutralt rengöringsmedel. Desinficera. Undvik att spola lavarna eftersom vattnet då rinner ner mellan springorna och tar med sig fett och smuts som sedan kan fastna under lavarna.

Omklädningsrum

I omklädningsrum behövs en kombination av torra och våta metoder på grund av dammet.

• Golv behöver våtstädas dagligen och sittbänkar behöver desinficeras frekvent.
• Bänkar, hyllor, skåp och plana ytor behöver rengöras flera gånger per vecka.

Övriga ytor

Rutiner ska finnas för rengöring av frånluftgaller, ventilationsdon, fönster, inredning, armaturer, möbler, trädetaljer, rostfria detaljer med mera.

Städning på högt belägna ytor bör ske årligen, förslagsvis i samband med att anläggningen är stängd.

Städförråd

Städförråd bör vara avskärmade och ha fungerande frånluftsventilation. Städutrymmena ska ha lättstädade ytor och rengöras flera gånger per vecka. Kemikalieförteckning över städkemikalier bör finnas uppsatt i städutrymmet. Städredskap ska kunna hängas upp och vid behov kunna torka.

Lagstiftning och skrifter

• Miljöbalken (1998:898)
• Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll
• Folkhälsomyndigetens allmänna råd (FoHMFS 2014:12) om bassängbad