Aikuisten edunvalvonta

Kun aikuinen henkilö ei syystä tai toisesta pysty pitämään huolta omista eduistaan, voidaan hänelle osoittaa edunvalvoja.

Uskottu mies

Uskottu mies auttaa henkilöitä, jotka eivät sairauden, vamman tai muun vastaavan syyn vuoksi kykene pitämään huolta omista eduistaan.

Uskottu mies eturistiriitatilanteissa

Henkilölle voidaan osoittaa uskottu mies, jos hänen oma etunsa ja hänen edustajansa etu ovat ristiriidassa. Tämä koskee sekä lapsia että aikuisia. Esimerkiksi tilanteessa, jossa vanhempi ja lapsi ovat saman kuolinpesän osakkaita, voi vanhemman olla vaikea pitää tasapuolisesti huolta sekä omasta että lapsensa edusta. Tällöin lapselle voidaan osoittaa uskottu mies, joka pitää huolta hänen eduistaan. Eturistiriita voi syntyä myös tilanteessa, jossa uskottu mies on päämiehensä kanssa osakkaana samassa kuolinpesässä. Tällöin uskotun miehen voi olla vaikea edustaa sekä itseään että päämiestään. Tässä tapauksessa päämiehelle osoitetaan toinen uskottu mies.

Uskottu mies poissaolevalle

Poissaolevalla tarkoitetaan henkilöä, joka on kadonnut, tai jonka olinpaikkaa ei tunneta. Jos poissaolevasta henkilöstä tulee kuolinpesäosakas tai hänelle testamentataan omaisuutta, on uskotun miehen tehtävä ajaa kadonneen henkilön etua perunkirjoituksissa ja omaisuuden tai perinnön jaossa.

Edunvalvoja

Henkilölle voidaan osoittaa edunvalvoja, jos hän ei kykene pitämään huolta itsestään tai omaisuudestaan. Edunvalvojan määrääminen on pakkotoimenpide, joka vastaa monelta osin ennen käytössä ollutta holhouksen alaiseksi asettamista.

Edunvalvojan ja uskotun miehen tehtävät eroavat toisistaan siten, että edunvalvojan ei tarvitse saada päämiehensä suostumusta voidakseen edustaa tätä. Päämies menettää oikeustoimikelpoisuutensa, mikä tarkoittaa, ettei hän enää voi nostaa rahaa pankkitililtään tai tehdä ostosopimuksia. Edunvalvonta voi olla tarpeellista esimerksi tilanteessa, jossa henkilö on vaikeasti velkaantunut eikä kykene tai suostu ottamaan vastuuta taloustilanteensa parantamisesta. Edunvalvonta voi myös tulla kyseeseen silloin, jos henkilö on vaarassa joutua taloudellisen hyväksikäytön uhriksi toisten henkilöiden toimesta.

Edunvalvojaa ei saa osoittaa, jos uskotun miehen tarjoama edunvalvonta on riittävää tai jos henkilö voi saada apua jollakin muulla, vähemmän yksilön päätäntävaltaa rajoittavalla tavalla.

Miten edunvalvonnasta päätetään?

Käräjäoikeus päättää edunvalvonnan alaiseksi joutumisesta ja edunvalvojan osoittamisesta. Tämä tehdään tavallisesti yliholhoojan laatiman hakemuksen perusteella. Koska edunvalvonta rajoittaa vahvasti yksilön päätäntävaltaa, ottaa yliholhooja asian uudelleenkäsiteltäväksi vuosittain. Tällä turvataan päämiehen etua ja oikeusturvaa.

Kuka voi toimia edunvalvojana?

Edunvalvojan tulee olla rehellinen, tarkka, huomaavainen ja kiinnostunut auttamaan henkilöitä, joiden on vaikea pitää huolta omista eduistaan. Jos haluat hakea edunvalvojaksi, voit tehdä sen täällä.

Mitä edunvalvojan tehtävä pitää sisällään?

Edunvalvojan tehtävä riippuu päämiehen tarpeista. Tehtävät voidaan jakaa kolmeen eri luokkaan:

  • yksilön eduista ja oikeuksista huolehtiminen
  • yksilön talousasioista huolehtiminen
  • yksilön hoivan ja hoidon järjestämiseen liittyvistä asioista huolehtiminen

Edunvalvojana sinun tulee aina ajaa päämiehesi etua. Tehtävään sisältyy usein hallinnollisia asioita, kuten talousasioiden hoitoa tai yhteydenpitoa viranomaisiin.

Edunvalvoja ei tarvitse päämiehensä suostumusta eikä päämies ole oikeustoimikelpoinen niillä alueilla, joille edunvalvonta ulottuu. Edunvalvonnan pitää olla mahdollisimman rajattua ja perustua päämiehen yksilöllisiin tarpeisiin. Edunvalvonnasta huolimatta päämiehellä säilyy oikeus äänestää yleisissä vaaleissa, solmia avioliitto, tehdä työsopimus ja päättää itse tiettyjen tulojen, kuten kuntoutustuen tai joissakin tapauksissa perinnön, käyttötavoista.

Haluatko toimia uskottuna miehenä tai edunvalvojana aikuiselle? Ilmoita kiinnostuksestasi täällä.

Ställföreträdare för vuxna

När en vuxen person av någon anledning inte kan tillvarata sina egna intressen kan han/hon tilldelas en förvaltare eller god man.

God man

En god man hjälper individer som på grund av sjukdom, funktionshinder, eller andra orsaker inte kan tillvarata sina egna intressen.

God man vid intressekonflikter

En god man kan utses till en person när det finns motstridiga intressen mellan huvudmannen och dennes företrädare. Detta gäller både för barn och vuxna. Det kan till exempel handla om att en förälder och ett barn är delägare i samma dödsbo, och det blir svårt för föräldern att tillvarata både sina egna och barnets intressen på ett rättvist sätt. I dessa fall kan barnet tilldelas en god man som ska tillvarata barnets intressen. En intressekonflikt kan också uppstå när den gode mannen och huvudmannen är delägare i samma dödsbo. I dessa fall kan det vara svårt för den gode mannen att företräda både sig själv och sin huvudman. I sådana fall utses ofta en ny tillfällig god man till huvudmannen.

God man för frånvarande person

Med frånvarande person avses en person som har försvunnit eller vars uppehållsort är okänd. Om den frånvarande personen blir delägare i ett dödsbo eller testamenteras egendom ska den gode mannen företräda personens intressen vid bouppteckning och arvskifte.

Förvaltare

En person kan tilldelas en förvaltare om han eller hon inte har möjlighet att ta hand om sig själv eller sin egendom. Ett beslut om förvaltare är en tvingande åtgärd som i många avseenden motsvarar det tidigare använda förmyndarskapet.

Förvaltarens och den gode mannens uppgifter skiljer sig åt genom att förvaltaren inte behöver huvudmannens samtycke för att företräda denne. Huvudmannen förlorar sin rättskapacitet vilket innebär att han/hon inte längre kommer att kunna ta ut pengar från sitt bankkonto eller ingå köpeavtal. Förvaltarskap kan vara nödvändigt i situationer där en person är djupt skuldsatt och oförmögen eller ovillig att ta ansvar för att den ekonomiska situationen ska förbättras. Förvaltarskap kan också bli aktuellt om en person riskerar att utnyttjas för ekonomisk vinning av andra personer.

En förvaltare får inte förordnas om hjälpen som erbjuds av en god man är tillräcklig, eller om personen kan få hjälp på ett annat sätt som är mindre begränsande för den enskildes bestämmanderätt.

Hur fattas besluten om förvaltarskap?

Tingsrätten fattar beslut om förvaltarskap och utser förvaltare. Detta görs vanligtvis på grundval av en ansökan från Överförmyndarnämnden. Eftersom förvaltarskapet är starkt begränsande för individens bestämmanderätt omprövas förvaltarskapet en gång om året av Överförmyndarnämnden. På så sätt skyddas huvudmannens intressen och rättssäkerhet.

Vem kan bli förvaltare?

En förvaltaren bör vara ärlig, noggrann, uppmärksam och intresserad av att hjälpa människor som har svårt att tillvarata sina egna intressen. Om du vill bli förvaltare kan du göra en ansökan här.

Vad innehåller förvaltarens uppgifter?

Förvaltarens uppgifter styrs av huvudmannens behov. Uppgifterna kan indelas i tre olika kategorier:

  • Bevaka individens intressen och rättigheter
  • Förvalta individens ekonomi och egendom
  • Sörja för individens personliga omvårdnad

Som förvaltare ska du alltid företräda din huvudmans intressen. Uppgiften innebär ofta administrativa ärenden såsom ekonomisk förvaltning eller myndighetskontakter.

Förvaltaren behöver inte huvudmannens samtycke, och huvudmannen har ingen rättskapacitet på de områden som ingår i förvaltarskapet. Förvaltarskapet ska begränsas så långt som möjligt och grundas på huvudmannens individuella behov. Trots förvaltarskap har huvudmannen fortfarande rätt att rösta i allmänna val, ingå äktenskap, ingå ett anställningsavtal och förfoga över vissa av sina inkomster, exempelvis rehabiliteringsersättning och i vissa fall arv.

Vill du bli god man eller förvaltare för vuxen? Anmäl ditt intresse här.