$left
$middle

Lasten edunvalvonta

Jos lapsen vanhemmat eivät kykene pitämään huolta lapsestaan, tai lapsi perii suuren summan rahaa, hänelle osoitetaan holhooja. Jos lapsi saapuu Ruotsiin ilman huoltajaa, hänelle osoitetaan uskottu mies.

Holhooja

Vanhemmat ovat tavallisesti sekä lapsensa huoltajia että holhoojia. Jos vanhemmat eivät ole naimisissa tai asu samassa taloudessa, heillä on usein yhteishuoltajuus. Tällöin molemmat vanhemmat ovat lapsensa holhoojia ja vastaavat hänen elättämisestään. Jos vanhemmalla on yksinhuoltajuus, on tämä myös lapsensa ainoa holhooja. Huoltajina vanhemmat vastaavat siitä, että lapsi saa tarvitsemansa turvan ja huolenpidon. Holhoojina vanhempien vastuulla on myös pitää huolta lapsen omaisuudesta, kuten kiinteistöistä tai rahoista, sekä varmistaa, ettei lapsen varallisuuden arvo laske.

Lue lisää vanhemman holhousvastuusta ja lapsen varallisuudesta huolehtimisesta (ruotsiksi).

Uskottu mies holhoojan sijaan

Lapselle voidaan osoittaa uskottu mies jos lapsen holhoojat eivät kykene toimimaan tehtävässään rajatulla aikavälillä. Kyseessä voi esimerkiksi olla vanhemman sairastuminen, vankilatuomion suorittaminen tai muu syy, jonka vuoksi vanhempi ei väliaikaisesti voi pitää huolta lapsestaan.

Uskottu mies yksin saapuville lapsille

Moni alaikäinen turvapaikanhakija saapuu Ruotsiin ilman vanhempiaan tai muita tuttuja aikuisia. Tällöin lapsi tarvitsee uskotun miehen, joka voi auttaa tätä oleskeluluvan hakemisessa ja muissa viranomaisyhteyksissä.

Hakemuksen uskotun miehen saamisesta tekee Maahanmuuttovirasto tai turvapaikkaa hakevan lapsen asuinkunnan sosiaalilautakunta.

Kuka voi toimia uskottuna miehenä yksin tulevalle lapselle?

Uskotun miehen tulee olla rehellinen, tarkka, huomaavainen ja kiinnostunut toisten ihmisten auttamisesta. Tässä tapauksessa uskotulla miehellä tulee myös olla tietoa koulun, kunnan ja sairaanhoidon toiminnasta, jotta hän voi auttaa päämiestään mahdollisimman hyvin. Uskotun miehen pitää myös ymmärtää lasten ja nuorten tarpeita eri ikävaiheissa. Kokemus vaikeita oloja kokeneiden lasten ja nuorten kanssa työskentelystä on eduksi.

Mitä yksin saapuneen lapsen uskottu mies tekee?

Uskottu mies toimii lapsen tai nuoren edustajana ja auttaa tätä monissa asioissa. Uskotun miehen tulee pitää säännöllisesti yhteyttä päämieheensä, tämän asuinpaikkaan, sosiaalitoimeen, Maahanmuuttovirastoon, kouluun ja sairaanhoitoon, sekä varmistaa päämiehensä hyvinvointi ja hänen tarpeidensa täyttyminen.  Tehtäviin voi kuulua esimerkiksi:

  • Oleskeluluvan hakeminen
  • Lapsen avustaminen Maahanmuuttoviraston selvityksen aikana
  • Lapsen avustaminen poliisikuulustelun aikana
  • Päätöksenteko koskien lapsen koulunkäyntiä ja koulumatkoja
  • Koulun kehityskeskusteluihin osallistuminen
  • Päätöksenteko koskien lapsen asumista
  • Lapsen avustaminen terveyden- ja sairaanhoitoyhteksissä
  • Sosiaalihallintolain määräämään tuen hakeminen
  • Lapsen edustaminen, jos tämä joutuu rikoksen uhriksi tai syyllistyy rikokseen
  • Yhteydenpito vanhempiin tai sukulaisiin perheenyhdistämistapauksissa
  • Mahdollisen varallisuuden hallinnointi
  • Lapsen edustaminen tavaroiden ja palvelujen ostotilanteissa
  • Taloudellisten tukien, kuten opintotuen, hakeminen
  • Vuokrasopimuksen allekirjoittaminen


Kontakta oss

Enheten för överförmyndarärenden

Telefon:
040-34 36 08
Telefontider:
Måndag, tisdag och fredag klockan 10.00–12.00, onsdag klockan 13.00–15.00.
Besöksadress:
Storgatan 15
Besökstider:
Måndag–fredag klockan 9.00–16.00

Ställföreträdare för barn

En förmyndare utses till ett barn om barnets föräldrar inte kan ta hand om sitt barn eller barnet ärver en stor summa pengar. Om ett barn anländer till Sverige utan vårdnadshavare tilldelas barnet en god man.

Förmyndare

Föräldrarna är vanligtvis både barnens vårdnadshavare och förmyndare. Om föräldrarna inte är gifta eller bosatta i samma hushåll har de ofta gemensam vårdnad. I dessa fall är båda föräldrarna barnens förmyndare och ansvarar för deras försörjning. Om en förälder har ensam vårdnad är denne också barnens enda förmyndare. Som vårdnadshavare ansvarar föräldrarna för barnens säkerhet och omvårdnad. Som vårdnadshavare är föräldrarna också ansvariga för att förvalta barnens egendom såsom fastigheter eller pengar och säkerställa att tillgångarnas värde inte minskar.

Läs mer om föräldrarnas förmyndarskap och förvaltningen av barns tillgångar (på svenska).

En god man i stället för förmyndare

En god man kan utses för ett barn om barnets förmyndare under en begränsad tid inte kan fullgöra sitt uppdrag. Det kan till exempel handla om att föräldern är sjuk, sitter i fängelse eller av annan orsak tillfälligt inte kan ta hand om barnet.

God man för ensamkommande barn

Många minderåriga asylsökande kommer till Sverige utan sina föräldrar eller andra vuxna. I sådana fall behöver barnet en god man som kan hjälpa till med ansökan om uppehållstillstånd och vid andra myndighetsärenden.

Ansökan om god man görs av Migrationsverket eller av socialnämnden i den kommun där barnet söker asyl.

Vem kan bli god man för ensamkommande barn?

En god man måste vara ärlig, noggrann, uppmärksam och intresserad av att hjälpa andra människor. I dessa fall bör den gode mannen även ha kunskap om verksamheten i skolan, kommunen och sjukvården för att kunna hjälpa sin huvudman på bästa möjliga sätt. Den gode mannen bör också ha förståelse för barn och ungas behov i olika åldrar. Det är en fördel om man tidigare har arbetat med barn och unga som upplevt svåra förhållanden.

Vad gör en ensamkommande barns god man?

Den gode mannen företräder och hjälper barnet i olika ärenden. Den gode mannen ska regelbundet ha kontakt med sin huvudman, med barnets boende, socialtjänsten, Migrationsverket, skolan och sjukvården samt säkerställa att huvudmannen mår bra och får sina behov tillgodosedda. Följande uppgifter kan förekomma:

  • Ansöka om uppehållstillstånd
  • Bistå barnet under Migrationsverkets utredning
  • Bistå barnet vid polisförhör
  • Fatta beslut om barnets skolgång och skolresor
  • Deltaga i skolans utvecklingssamtal
  • Fatta beslut om barnets boende
  • Bistå barnet vid kontakter med hälso-och sjukvården
  • Ansöka om bidrag enligt sociallagstiftningen
  • Representera barnet om han/hon utsätts för brott eller begår ett brott
  • Att hålla kontakt med föräldrar eller släktingar vid en eventuell familjeåterförening
  • Förvalta eventuella tillgångar
  • Representera barnet vid köp av varor och tjänster
  • Ansöka om ekonomiska bidrag som exempelvis studiestöd
  • Underteckna hyreskontrakt
en