Asfalt

ABT standardval

ABT ska generellt användas som slitlager på gc-banor, lokalgator och uppsamlingsgator. För att motverka uttorkning ska förhöjd bindemedelshalt användas för ABT i gc-banor och refuger.

I vissa fall kan det även vara en fördel att använda asfalt med förhöjd bindemedelshalt i lokalgator typ villagator. Förhöjd bindemedelshalt (+0,3 vikt-%) anges med ett F efter beläggningstyp, t.ex. ABTF.

På huvudgator, bussgator och industrigator ska generellt ABS användas som slitlager på körbanor pga. bättre slitagemotstånd.

Cirkulationsplatser

På cirkulationsplatser, speciellt på de med liten radie har beläggningens motståndskraft mot vridande rörelser stor betydelse för beläggningens förmåga att motstå slitage. Någon form av specialbeläggning med extra krav på vidhäftningen och/eller inblandning av polymerer i bitumen är nödvändig.

När ett bindlager ska läggas

För att ta upp de stora skjuvkrafterna på ytor där tillåtet antal standardaxlar är:

eller vid beräknat antal tunga fordon per körfält, ÅDTk,tung > 100 ska ett bindlager läggas. Bindlagret läggs under toppen eftersom de största skjuvpåkänningarna uppkommer ca 40-90 mm under ovanytan beroende på trafikslag.

Bindlager ska även läggas på utsatta ytor så som t ex avsmalningar, upphöjningar, cirkulationsplatser, busshållplatser och korsningar. Det bör omfatta minst 25–50 meter före och efter den utsatta ytan. Tjockleken på bindlagret ska vara minst 70 mm.

Beräkning av antalet tunga fordon per körfält (ÅDTk,tung)

ÅDTk,tung = ÅDTk ∙ A/100

• ÅDTk,tung = årsdygnstrafiken per körfält
• A = andel tunga fordon i %

På bindlager ska inte bindemedelstyp anges utan krav ska istället ställas på deformationsresistens. Deformationsresistens ska normalt mätas på uppborrade prov från aktuellt lager på objektet. För mätning av deformationsresistens på instampade eller uppborrade provkroppar av massabeläggning ska provning utföras med dynamisk kryptest (SS-EN 12697-25).

Tabellen nedan visar krav på deformationsresistens.

Förhöjd bindemedelshalt för AG-lager och ABb-lager vid längre trafikering

För att motverka uttorkning och stenlossning ska förhöjd bindemedelshalt användas för AG-lager och bindlager som ska trafikeras under en längre period (> 6 månader). Vid användning av AG eller ABb som tillfälligt slitlager, ska det anges under respektive AMA-kod under DCC, att krav på tillfälligt slitlager enligt TDOK 2013:0529 Bitumenbundna lager, avsnitt 3.1.5 ska uppfyllas för lager som ska trafikeras över en vinter eller längre tid än 8 månader.

Vid utläggning av flera asfaltlager ska fogarna utföras förskjutna med minst 0,15m och får inte läggas i hjulspår.

Vid klistring ska bitumenemulsion användas. Bitumenlösning får inte användas p.g.a dess miljöfarlighet.

Beläggning på busshållplatser

Beläggning på busshållplatser utförs i regel med ett öppet asfaltslitlager, ABÖÖ, som tätas med cementslurry. Överbyggnaden ska då dimensioneras med ett bindlager, PABb22 70 mm. Under bindlagret läggs ett lager med PAG22 50 mm.

PABb på busshållplatser anges bindemedelstyp och därför utgår krav på stabilitet.

På busshållplatser med (< 60 bussar/dygn) kan en lösning med platsgjuten markbetong, natursten eller asfalt användas.

Stenmaterial till slitlager

Det stenmaterial som används till slitlager ska utgöras av 100% ljust stenmaterial samt klara kraven enligt metodbeskrivningen Mätning av beläggnings ljushet och kulör.

Krav för luminanskoefficienten ska uppfyllas enligt nedan:

• Stenrika asfaltstyper (typ ABS) Qd-krav = 90 mcd/(m2*lux)

• Täta asfaltstyper (typ ABT) Qd-krav = 70 mcd/(m2*lux)

Krav på kulören uppfylls genom att mätvärden hamnar inom ett avgränsat område, med nedanstående hörnkoordinater, i ett kromaticitetsdiagram CIE:

• X=0,355 Y=0,355
• X=0,305 Y=0,305
• X=0,285 Y=0,325
• X=0,335 Y=0,375

I Malmö är förhållandet mellan ÅDTk och ÅDTk, just lika med 1.

Stenstorleken översta AG-lagret och bindlager

Stenstorleken för det översta AG-lagret och bindlager som trafikeras bör vara 16 mm, större stenstorlek ska inte användas för att undvika problem med stenlossning.

Utsatta ytor

Vid utsatta ytor bör ett polymermodifierad bitumen användas i bindlager. Detta anges genom att sätta ett P framför asfaltstypen, t.ex. PABb.

I vissa fall kan det vara motiverat att använda polymermodifierad bitumen även i slitlager.

Utläggning av lager

Andelen trafik med dubbdäck i Malmö är generellt 20 %.

Rekommenderade beläggningstjocklekar vid utläggning av lager:

Polymermodifierad bitumen (PMB)

Bindemedel som modifierats med polymerer kallas PMB och kan användas för att förändra asfaltbeläggningars funktionella egenskaper.

Vanligt förekommande polymermodifierad bitumen i Malmö är:

• PMB 45/80-55
  • Denna produkt är relativt styv och används huvudsakligen för att förbättra lastfördelning och deformationsresistens i bindlager och slitlager.

• PMB 40/100-75
  • Produkten används i många olika typer av traditionella beläggningskoncept för att förbättra deformationsresistens, elasticitet och utmattningsegenskaper.

Återvinning av asfalt

• Asfalt får återanvändas som slitlager upp till 70 ppm PAH16.
• Mellan 70-300 ppm ska återvunnen asfalt ligga under ny asfaltbeläggning och en anmälan ska göras till miljöförvaltningen om att ”använda avfall i anläggningsändamål” (enligt miljöprövningsförordningen 2013:251 verksamhetskod 90.141) och mark- och miljöspecialist på fastighets- och gatukontoret ska kontaktas.
• Asfalt med mer än 300 ppm PAH 16 klassas som farligt avfall och får inte återanvändas i gatan.
• Återanvändning av asfalt görs normalt i gång och cykelbanor. I vissa fall kan återanvändning göras i gatunätet.

Nedan följer beskrivningar över återanvändning i olika konstruktioner. Dimensionering enligt Överbyggnadstabeller.