Yrkesutbildningen och ungas etableringsmönster

Kunskapsunderlagsrapporten "Yrkesutbildningen och ungas etableringsförutsättningar" belyser hur val till gymnasieskolan ser ut, vilka arbetskraft- och kompetensförsörjningsbehov som finns på nationell och kommunal nivå, hur utbildningsval och etableringsmönster ut i relation till stadsdelstillhörighet under grundskoletiden och diskutera kring yrkesutbildningens attraktivitet.

Rapporten behandlar frågan om yrkesutbildning och har följande upplägg:

  • Matchningsperspektiv på gymnasieutbildningen. Arbetskrafts- och kompetensförsörjningsbehov på kort och medellång sikt på nationell och kommunal nivå.

  • Gymnasieutbildningen ur ett försörjningsperspektiv. En registerbaserad uppföljning av etablerings- och försörjningsvillkoren för elever i Malmö som följt högskoleförberedande program och yrkesprogram. Uppföljningar av elever i Malmö (2019 senaste uppföljningsåret).
  • Hur väljer eleverna? Kartläggning av valmönster och bakgrundsfaktorer som påverkar unga individers utbildningsval till gymnasiet

  • Hur ser utbildningsval och etableringsmönster ut i relation till stadsdelstillhörighet under grundskoletiden?

  • Givet att yrkesutbildningen bör göras mer attraktiv:
    a) Erfarenheter och initiativ i Sverige. Erfarenheter sedan gymnasieutbildningsreformen 2011 (Gy11). Utbildningsavtalen och kvalitetsarbetet kring lärlingsutbildningen i enskilda branscher. Erfarenheter av collegekonceptet. Förutsättningarna för att stärka yrkesutbildningsinslagen inom introduktionsprogrammen (via yrkespaket). Arbetslivets involvering i de nationella och lokala programråden. Hur ser förutsättningarna ut i Malmö? Hur ser företrädare för parterna i Malmö på sina möjligheter att utveckla och kvalitetssäkra yrkesutbildningen inom ramen för lokala programråd?
    b) Behovet av att stärka samverkan skola–arbetsliv. Utmaningar för den breda studie- och yrkesvägledningen. Behovet av handlingsplaner och tydliga och uppföljningsbara mål på kommunal nivå. Hur långt har kvalitetsarbetet kommit i Malmö i ett regionalt och nationellt perspektiv?
    c) Erfarenheter och initiativ på yrkesutbildningsområdet utanför Sverige. Mer skolförlagd yrkesutbildning respektive yrkesutbildning med starkare inslag av arbetsplatsförlagt lärande. Integrerade system (som i de nordiska länderna) respektive mer differentierade utbildningssystem (som i till exempel Tyskland och Nederländerna).

    - Regleringen av utbildningsplikten i olika länder och andelen unga vuxna i yrkesutbildning.

    - Fördjupning kring tre nordiska länder med olika yrkesutbildningsmodeller: Danmark, Finland och Norge. Danmark har ett en yrkesutbildning som påminner om det duala systemet, ett slags växelutbildningssystem. Det har reformerats på senare år och innehållet i yrkesutbildningen har breddats i syfte att göra utbildningen mer attraktiv. Utbytet skola-arbetsliv och kvalitetssäkringen av yrkesutbildningen sker inom partssammansatta yrkesråd. Norge har ett system som ligger närmre det svenska där eleverna först går två år i gymnasieskolan och därefter går ut som lärlingar under två år (2+2-modellen). Lärlingsutbildningen är organiserad på regional nivå och fick ett betydande genomslag efter några grundläggande reformer på 1980-talet. I Finland är yrkesutbildningen huvudsakligen skolförlagd även om det också finns möjligheter att välja lärlingsutbildning (så kallade läroavtal). Utbildningen är bred och ger behörighet för eftergymnasiala studier. Ett viktigt syfte är att förbereda för studier på yrkeshögskola. Yrkeshögskolan har en mycket stark ställning i Finland. En stor andel av gymnasieeleverna i Finland väljer yrkesutbildning. En högre andel än i de andra nordiska länder. Vad kan vi lära av dessa länders erfarenheter? Har de någon bäring på de utmaningar vi står inför i Malmö?

Författare: professor Jonas Olofsson, Malmö universitet och docent Alexandru Panican, Lunds universitet

Till rapporten fanns en referensgrupp knuten, bestående av representanter från:

Tillväxtkommissionen:
Per Tryding

Region Skåne:
Charlotta Levin

Malmö stad:
Marcus Eriksson, arbetsmarknads- och socialförvaltningen
Jonas Svensson, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen
Kristina Olsson, omvärld och näringsliv, stadskontoret