$left
$middle

Katrinetorps historia

Katrinetorp var ett så kallat landeri – en jordbruksfastighet som ägdes eller arrenderades av en borgare, oftast en förmögen köpman, och användes som sommarbostad och för större bjudningar.

Från början enbart ett fähus och loge

Katrinetorps historia börjar 1799, när hovmarskalken Lave Beck-Friis på Bosjökloster begärde utskifte av ett antal hemman i Vintrie by. När skiftet var genomfört såldes marken år 1800 till Samuel Johan Björkman, en handelsman i Malmö.

Då Samuel Johan Björkman och hans hustru Anna Catharina Bager köpt det, kom det att kallas Katrinetorp, byggde de genast ett fähus och en loge. 1801 uppfördes ett stall och ett enkelt boningshus, 1804 tillkom Östra flygeln. Ingen av de byggnader som Björkman lät uppföra finns dock kvar idag. Vid denna tid fanns inga träd på området, men alléer anlades längs den öst-västliga väg som gick igenom gården och längs Trelleborgsvägen norrut.

Vidare utveckling av gården

Samuel Johan Björkman blev bara 40 år gammal. Efter hans död köptes gården av svågern Erland Gabriel Bager, som 1813 uppförde den huvudbyggnad som finns än idag, samt Västra flygeln och ytterligare några mindre byggnader. År 1826 drabbades gården av en brand som ödelade alla byggnader utom huvudbyggnaden och Västra flygeln. År 1828 påbörjade Bager återuppbyggnaden av fähuset och logen, men innan alla byggnader var klara såldes gården 1832 till handlaren och skeppsredaren Thomas Frick, som uppförde Östra flygeln och återställde ekonomibyggnaderna. Gården övertogs sedan av hans son, David Gilius Frick, som ägde den fram till sin död 1901.

Mellan åren 1901-1935 hade Katrinetorp fem olika ägare. Malmö stad köpte gården 1937 och hade den utarrenderad fram till 1992.

Den stora trädgårdsanläggningen skapades av Hinric Nyman, som först anställdes av Björkman och därefter fortsatte med arbetet under Bagers tid. Dekorationsmålningarna i huvudbyggnaden är utförda av Christian Laurenzius Gernandt.

Upprustning och utveckling

När det sista arrendet Katrinetorp upphörde 1992 var frågan för Malmö stad: behålla eller sälja? Två år senare fattades beslut om att behålla landeriet, samt att rusta upp och utveckla det. Här redovisas en del av det som sedan dess skett med Katrinetorp.

Kontakta oss

sv