Till lokal navigering Gå direkt till innehållet
$left
$middle

Katrinetorps historia

Katrinetorp var ett så kallat landeri – en jordbruksfastighet som ägdes eller arrenderades av en borgare, oftast en förmögen köpman, och användes som sommarbostad och för större bjudningar.

Gammalt foto av Katrinetorps huvudbyggnad
Gammal bild från gården på Katrinetorp

Från början enbart ett fähus och loge

Katrinetorps historia börjar 1799, när hovmarskalken Lave Beck-Friis på Bosjökloster begärde utskifte av ett antal hemman i Vintrie by. När skiftet var genomfört såldes marken år 1800 till Samuel Johan Björkman, en handelsman i Malmö.

Då Samuel Johan Björkman och hans hustru Anna Catharina Bager köpt det, kom det att kallas Katrinetorp, byggde de genast ett fähus och en loge. 1801 uppfördes ett stall och ett enkelt boningshus, 1804 tillkom Östra flygeln. Ingen av de byggnader som Björkman lät uppföra finns dock kvar idag. Vid denna tid fanns inga träd på området, men alléer anlades längs den öst-västliga väg som gick igenom gården och längs Trelleborgsvägen norrut.

Vidare utveckling av gården

Samuel Johan Björkman blev bara 40 år gammal. Efter hans död köptes gården av svågern Erland Gabriel Bager, som 1813 uppförde den huvudbyggnad som finns än idag, samt Västra flygeln och ytterligare några mindre byggnader. År 1826 drabbades gården av en brand som ödelade alla byggnader utom huvudbyggnaden och Västra flygeln. År 1828 påbörjade Bager återuppbyggnaden av fähuset och logen, men innan alla byggnader var klara såldes gården 1832 till handlaren och skeppsredaren Thomas Frick, som uppförde Östra flygeln och återställde ekonomibyggnaderna. Gården övertogs sedan av hans son, David Gilius Frick, som ägde den fram till sin död 1901.

Mellan åren 1901-1935 hade Katrinetorp fem olika ägare. Malmö stad köpte gården 1937 och hade den utarrenderad fram till 1992.

Den stora trädgårdsanläggningen skapades av Hinric Nyman, som först anställdes av Björkman och därefter fortsatte med arbetet under Bagers tid. Dekorationsmålningarna i huvudbyggnaden är utförda av Christian Laurenzius Gernandt.

Upprustning och utveckling

När det sista arrendet Katrinetorp upphörde 1992 var frågan för Malmö stad: behålla eller sälja? Två år senare fattades beslut om att behålla landeriet, samt att rusta upp och utveckla det. Här redovisas en del av det som sedan dess skett med Katrinetorp.

1993

Förslag om avstyckning och försäljning av Katrinetorp. Kommunstyrelsen stoppade förslaget och gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta en detaljplan för området, inklusive rekreationsområdet Lindängelund.

1994

Beslut om att behålla och bevara Katrinetorp.

1996

Yttre renovering påbörjades, i ett första skede inriktat på att rädda byggnaderna från ytterligare förfall.

1997

Färgundersökning av byggnaderna. Dagens färgsättning återspeglar hur gården såg ut när den var fullt utbyggd i slutet av 1830-talet.
Framtagning och restaurering av dekorationsmålningar påbörjas.
Utgrävningar vid växthuset för att fastställa storleken av detta och i trädgården, för att lokalisera var gångar och damm hade funnits. Trädgården var vid denna tidpunkt helt utplånad.

1998

Återskapandet av trädgården påbörjas.

1999

Detaljplanen för området fastställs.

2000

Gården utarrenderas till kafé- och festverksamhet samt julmarknad.

2001

Underlag för eventuell byggnadsminnesförklaring tas fram av Malmö Kulturmiljö. Den återskapade dammen invigs.

2002

Östra Magasinets andra våning ställs i ordning som fest- och konferenslokal och används för första gången till julmarknaden.

2003

Renovering av målningar i Förmaket. Fähuset putsas. Östra Magasinet får nytt kök, kaféet flyttar dit. Invigning av broarna i parken.

2004

Restaurering av taket i Gula salongen. Kafégården ställs i ordning. Anläggande av vingård. Stallet får vasstak. Rosenplanteringen utökas.
Staket sätts upp runt gården.

2005

Det nya växthuset invigs. Katrinetorps allé byggs om och nya träd planteras. Köksträdgården inhägnas med bokhäck och staket. Installation av bevattningsanläggning påbörjas och ny vattenledning dras till huvudbyggnaden. Gatlyktor monteras vid entrén.

2006

Bevattningsanläggningen färdigställs. Arkeologisk undersökning genomförs, i syfte att fastställa läge och form på lusthuset. Ny personalbyggnad och förråd byggs där ett vagnslider tidigare funnits.
Huvudbyggnaden får ny trappa.

2007

Lokalen i Fähuset utökas och får nytt innertak samt isolering.

2008

En kinainspirerad park anläggs i parkens sydvästra hörn. Fähusets golv målas med hjälp av vänföreningen, som kontinuerligt bidrar till utvecklingen och utför ett värdefullt arbete för och på Katrinetorp. Fricks trädgård börjar anläggas mellan grindarna och Västra flygeln.

2009

Amors tempel, som skänkts av Malmö Förskönings- och Planteringsförening, kommer på plats i engelska parkens östra del. En kinesisk paviljong uppförs i den kinainspirerade delen av parken. Östra Magasinet tilldelas Helgopriset 2008.

Kontakta oss

Relaterat

sv