Utjämningssystemet består av fem delar som beräknas var för sig, varav inkomstutjämning och kostnadsutjämning är av störst betydelse:

• Inkomstutjämning, som ska utjämna för skillnader i skattekraft, det vill säga storleken på kommuninvånarnas samlade inkomster. Statens syfte med detta är att utjämna möjligheterna att finansiera obligatorisk verksamhet.
• Kostnadsutjämningen, som ska utjämna för skillnader i befolkningens strukturella behov av sådan verksamhet som är obligatorisk för kommunen. Det kan handla om befolkningens åldersfördelning, hur gles bebyggelsen är eller vilka socioekonomiska förutsättningar befolkningen har.
• Införandebidrag, som ska mildra de negativa effekterna vid större förändringar i utjämningssystemet genom att åstadkomma en gradvis anpassning till nya bidrags- och avgiftsnivåer.
• Strukturbidrag, som är ett slags permanent ”införandebidrag” efter ändringar som gjordes 2005.
• Regleringspost, som hanterar skillnader mellan summan av de statliga bidrag som finansierar utjämningen och ovanstående fyra delposter. Regleringsposten är samma för alla kommuner under ett år, men varierar i storlek mellan åren. Den kan innebära en avgift för alla kommuner ett år och ett bidrag till alla kommuner ett annat år.

Källa: Sveriges kommuner och regioner, SKR

De olika delarna i utjämningssystemet finansieras på olika sätt och beräknas separat. Vad en kommun får eller betalar i exempelvis inkomstutjämningen påverkar alltså inte vad samma kommun får eller betalar i kostnadsutjämningen.

Inkomstutjämningen finansieras till största delen av staten. Under 2023 betalar staten cirka 95 miljarder kronor i utjämningsbidrag till 275 av 290 kommuner. De få kommuner med hög skattekraft som betalar in en avgift till inkomstutjämningen står för cirka 12 miljarder kronor. Även strukturbidraget är statligt finansierat.

Kostnadsutjämningen finansieras av kommunerna genom att kommuner med strukturellt goda förutsättningar (i förhållande till genomsnittet i riket) betalar till kommuner med strukturellt sämre förutsättningar. Införandebidraget fungerar på liknande sätt, genom att kommuner som tjänat mycket på förändringar under en övergångsperiod betalar till kommuner som förlorat mycket på förändringar i modellerna. Det innebär att införandebidraget trappas av efter några år.

Källa: SCB

Malmö får bidrag via utjämningssystemet både genom inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen. Totalt får Malmö för 2023 ett bidrag på cirka 17 700 kr per invånare vilket med Malmös befolkning på cirka 357 000 invånare ger ett totalt bidrag på 6,3 miljarder kr. Mer om kommunens intäkter kan du läsa om här.

Störst bidrag får Malmö genom inkomstutjämningen eftersom kommunen har en relativt låg skattekraft jämfört med genomsnittet i Sverige. Skattekraft är summan av kommuninvånarnas inkomster fördelat på totalt antal kommuninvånare.

Bidraget Malmö får genom kostnadsutjämningen beror främst på att kommunen beräknas ha större behov än riksgenomsnittet inom förskola, fritidshem, komvux och socialtjänst.

Från januari 2022 började SCB inkludera förvärvsinkomster från övriga Norden i sin officiella inkomststatistik. Detta fick betydande konsekvenser för statistiken avseende Malmö stad, då många Malmöbor (cirka 12 000) får inkomster från andra nordiska länder. Andelen Malmöbor med låg disponibel inkomst har således varit missvisande. De allra flesta Malmöbor som har inkomst från ett annat nordiskt land får det från Danmark. Malmö stad får inte in någon skatt från de Malmöbor som arbetar i Danmark. Denna skatt betalas i Danmark. Därefter betalar Danmark ut en klumpsumma till Sverige för de personer som bor i Sverige men som arbetar i Danmark enligt ett skatteavtal mellan länderna. Pengarna fördelas ut till kommunerna via utjämningssystemet.

Källa: Sveriges kommuner och regioner, SKR

Nej. Vad en kommun får i bidrag eller betalar i avgift genom utjämningssystemet påverkas inte av kommunens egna kostnader eller skatteintäkter. Inkomstutjämningen beror av kommuninvånarnas inkomster och kostnadsutjämningen beror av ett antal strukturella faktorer som är opåverkbara för kommunen

Källa: SCB

Utjämningen beräknas i kronor per invånare. Drygt 125 kommuner får ett större bidrag per invånare än Malmö får. I total summa pengar är Malmö den kommun som får mest, eftersom Malmö har så stor befolkning.

Totalt får Malmö för 2023 ett bidrag på cirka 17 700 kr per invånare vilket med Malmös befolkning på cirka 357 000 invånare ger ett totalt bidrag på 6,3 miljarder kr. Den kommun som 2023 får mest bidrag per invånare (Bjurholm i Västerbottens län) får drygt 34 500 kr per invånare eller totalt 81 miljoner kr. Folkmängden i kommunen har alltså avgörande betydelse för hur stort det totala bidraget blir. Därför är också Göteborg den kommun som totalt sett får det näst största bidraget.

Alla kommuner i Skåne, utom Vellinge och Lomma, får bidrag i utjämningssystemet. De flesta kommuner som betalar en avgift till systemet finns i Stockholmsområdet, till exempel Danderyd, Solna och Täby.