Malmö stads budget är ett av de viktigaste styrdokumenten för stadens nämnder och helägda bolag. Övriga kommunala styrdokument som planer, program, policys och liknande är underordnade målen i budgeten.

I budgeten anger kommunfullmäktige inriktningen kommande år genom att presentera den politiska visionen, en kortfattad beskrivning av kommunens grunduppdrag, mål och uppdrag till nämnder och bolagsstyrelser i helägda bolag samt fördelning av ekonomiska ramar till nämnderna. I budgeten fastställs också riktlinjer som syftar till att uppnå god ekonomisk hushållning.

Syftet med kommunfullmäktigemålen är att, med utgångspunkt i Malmöbornas behov, ge en gemensam riktning för hela kommunens verksamhet. Målen ska omsättas i praktisk handling av berörda nämnder och bolagsstyrelser. För att nå målen krävs därför ett gemensamt arbete i organisationen som bygger på öppenhet och dialog.

Kommunens intäkter

Diagrammet nedan visar fördelningen mellan olika sorters intäkter till Malmö stad.

Kommunalskatt

Merparten av Malmö stads intäkter kommer från kommunalskatten som Malmöborna betalar. Malmös totala skatteintäkter är ungefär 14 miljarder kronor per år (2019 och 2020). Skattesatsen i Malmö är 21,24 %.

Generella statsbidrag och utjämning

Utöver skatteintäkterna får kommunen bidrag från staten i form av generella statsbidrag och intäkter från det kommunala utjämningssystemet. De generella statsbidragen är inte avsedda för någon specifik verksamhet utan kommunen väljer själv hur pengarna ska användas. Dessa intäkter är ungefär 6 miljarder årligen (2019 och 2020) och utgör ungefär 24 procent av Malmö stads totala intäkter.

Mer om Malmö och utjämningen

SKR:s information om generella och riktade stadsbidrag

Övriga intäkter

Utöver skatter och generella statsbidrag får Malmö stad också andra intäkter på omkring 4–5 miljarder om året (2019 och 2020). Riktade statsbidrag är bidrag som ska finansiera ett specifikt ändamål eller uppdrag och måste användas till det.

Malmöborna betalar också avgifter för vissa kommunala tjänster, t.ex. avgift för förskola och fritidshem eller avgifter för tillstånd att sälja alkohol eller tobak. Dessutom äger Malmö stad mark som säljs när den ska bebyggas med exempelvis bostäder eller kontor.

Kommunens kostnader

Kommunen har årligen totala kostnader om ungefär 24–25 miljarder kronor (2019 och 2020). Kostnaderna kan beskrivas på flera sätt. De vanligaste sätten att dela in kostnaderna är att titta på hur mycket varje verksamhet kostar (skola, vård och omsorg, m.m.) eller hur kostnaderna fördelar sig mellan olika typer av kostnader (personalkostnader, lokalkostnader, m.m.).

Kostnader per verksamhet

Diagrammet nedan visar hur Malmö stads kostnader fördelar sig mellan olika verksamheter.

Pedagogisk verksamhet står för största delen av kommunens kostnader och den berör också flest Malmöbor. Pedagogisk verksamhet omfattar allt från förskola, grundskola och fritidshem till gymnasieskola, komvux och svenska för invandrare.

Den näst största verksamheten är vård och omsorg följt av individ- och familjeomsorgen. I vård och omsorg ingår äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning. Individ- och familjeomsorgen omfattar socialt arbete med insatser för barn, unga, familjer och missbrukare samt ekonomiskt bistånd och boende för hemlösa.

Kostnader per kostnadstyp

Diagrammet nedan visar hur Malmö stads kostnader fördelar sig på olika kostnadstyper.

Den största kostnaden för kommunen är personalkostnader för de knappt 26 000 anställda som jobbar i kommunens alla verksamheter. Näst största kostnaden i kommunen är för tjänster och material. I detta ingår kostnader som kommunen har när verksamhet utförs av någon annan än kommunen, till exempel en friskola eller ett privat äldreboende. Den tredje största kostnadstypen i kommunen är bidrag, vilket huvudsakligen handlar om försörjningsstöd och föreningsbidrag.

Mer om kommunens ekonomi

Mer om kommunens ekonomi kan du läsa i kommunens delårsrapporter och årsredovisningar, som finns här: www.malmo.se/redovisningar. Där finns också Malmö stads årliga personalredovisning, miljöredovisning och hållbarhetsrapport.