Malmö stads budget

Malmö stads budget är ett av de viktigaste styrdokumenten för stadens nämnder och helägda bolag. Övriga kommunala styrdokument som planer, program, policys och liknande är underordnade målen i budgeten.

I budgeten anger kommunfullmäktige inriktningen kommande år genom att presentera den politiska visionen, en kortfattad beskrivning av kommunens grunduppdrag, mål och uppdrag till nämnder och bolagsstyrelser i helägda bolag samt fördelning av ekonomiska ramar till nämnderna. I budgeten fastställs också riktlinjer som syftar till att uppnå god ekonomisk hushållning.

Syftet med kommunfullmäktigemålen är att, med utgångspunkt i Malmöbornas behov, ge en gemensam riktning för hela kommunens verksamhet. Målen ska omsättas i praktisk handling av berörda nämnder och bolagsstyrelser. För att nå målen krävs därför ett gemensamt arbete i organisationen som bygger på öppenhet och dialog.

Mer om kommunens ekonomi

Mer om kommunens ekonomi kan du läsa i kommunens delårsrapporter och årsredovisningar. På sidan om Malmö stads redovisningar finns också personalredovisning, miljöredovisning och hållbarhetsrapport.

Kreditbetyg

Malmö stad har sedan 2011 anlitat Standard & Poor's för att erhålla ett kreditbetyg. Malmö stad har kreditbetyget AAA/Stable på lång horisont och A-1+ på kort sikt. AAA respektive A-1+ är de allra högsta kreditbetygen.

Kommunens intäkter

Malmö stads intäkter uppgår till cirka 30 miljarder kronor (2023) per år.

Kommunalskatt

Merparten, 59 procent, av Malmö stads intäkter kommer från kommunalskatten som Malmöbor betalar. Malmö stads totala skatteintäkter är ungefär 17,7 miljarder kronor per år (2023).

Skattesatsen i Malmö är 21,24 procent. Det innebär att Malmöbor betalat 21,24 kronor i skatt till kommunen per intjänad hundralapp. Inklusive skatt till regionen (11,18 procent) betalar Malmöbor 32,42 procent i skatt.

Generella statsbidrag och utjämning

Utöver skatteintäkterna får kommunen bidrag från staten i form av generella statsbidrag och intäkter från det kommunala utjämningssystemet. De utgör 22 procent av intäkterna. De generella statsbidragen är inte avsedda för någon specifik verksamhet utan kommunen väljer själv hur pengarna ska användas.

Dessa intäkter är ungefär 6,7 miljarder kronor årligen (2023).

Övriga intäkter

Utöver skatter och generella statsbidrag har Malmö stad också andra intäkter på cirka 5,8 miljarder kronor om året (2023).

Riktade statsbidrag är bidrag som ska finansiera ett specifikt ändamål eller uppdrag och måste användas till det. Dessutom äger Malmö stad mark som säljs när den ska bebyggas med exempelvis bostäder eller kontor. Intäkter från dessa poster utgör nästan 14 procent av intäkterna.

Malmöborna, företag och andra betalar också avgifter för vissa kommunala tjänster, t.ex. avgift för förskola och fritidshem, avgifter för vård och omsorg, inträdesavgifter på stadens museer och badhus eller avgifter för tillstånd att sälja alkohol eller tobak. Avgifter och taxor utgör fyra procent av intäkterna.

1,4 procent av intäkterna kommer från finansiella intäkter, främst i form av ränta på de pengar som Malmö stad lånar ut till sina helägda bolag.

Kommunens kostnader

Kommunen har årligen totala kostnader om nästan 30 miljarder kronor (2023). Kostnaderna kan beskrivas på flera sätt. De vanligaste sätten att dela in kostnaderna är att titta på hur mycket varje verksamhet kostar (skola, vård och omsorg, med mera) eller hur kostnaderna fördelar sig mellan olika typer av kostnader (personalkostnader, lokalkostnader, med mera).

Kostnader per verksamhet

Pedagogisk verksamhet står för största delen, 43 procent, av kommunens kostnader och den berör också flest Malmöbor. Pedagogisk verksamhet omfattar allt från förskola, grundskola och fritidshem till gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

Den näst största verksamheten är vård och omsorg, följt av individ- och familjeomsorgen. I vård och omsorg ingår äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning. Vård och omsorg står för 26 procent av kommunens kostnader.

Individ- och familjeomsorgen omfattar socialt arbete med exempelvis insatser för barn, unga, familjer och personer med missbruk och beroende samt ekonomiskt bistånd och boende för hemlösa. Den utgör 12 procent av kommunens kostnader.

Kostnader för infrastruktur och skydd, till exempel gator, parker och räddningstjänst, utgör nio procent av kommunens kostnader. Kultur- och fritidsverksamhet, till exempel bibliotek, idrottsanläggningar och arrangemang, står för sex procent. Fyra procent går till övriga kostnader, till exempel politisk verksamhet och arbetsmarknadsinsatser.

Kostnader per kostnadstyp

Den största kostnaden för kommunen, 58 procent, är personalkostnader för de cirka 28 900 medarbetare som jobbar i kommunens alla verksamheter. Näst största kostnaden i kommunen är för varor och tjänster, 30 procent. I detta ingår kostnader som kommunen har när verksamhet utförs av någon annan än kommunen, till exempel en friskola eller ett privat äldreboende.

Bidrag, vilket huvudsakligen handlar om försörjningsstöd och föreningsbidrag, utgör sex procent av kostnaderna. Kostnader för avskrivningar och räntor utgör fem procent.