Monumentet Master Narratives
Malmö stads antirasistiska monument gestaltas av konstnärerna Susanna Marcus Jablonski och Santiago Mostyn. Master Narratives uppförs i Jesusparken (Falsterboplan) under 2026.
Master Narratives av av Susanna Marcus Jablonski och Santiago Mostyn, skissbild.
Bakgrund
Idéen till ett antirasistiskt monument uppkom genom ett initiativ från civilsamhället. Initiativet uppmärksammade bristen på offentligt erkännande av de rasistiska motiven bakom attackerna som ägde rum i Malmö mellan 2003 och 2010. Det antirasistiska monumentet blir ett sätt att befästa samtalen om antirasism och rasism i offentligheten.
Initiativet uppmärksammades av Malmö stads politiska ledning som engagerade sig i frågan och gav kulturförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett antirasistiskt monument. I samverkan med föreningen Antirasistiskt Monument, startad av initiativtagarna, har Malmö Stads kulturförvaltning sedan 2019 drivit projektet Antirasistiskt monument.
Det tredelade projektet består av en serie publika samtal som genomfördes under 2021, en serie tillfälliga offentliga konstverk inom grupputställningen "Hela staden är ett monument" som genomfördes under 2022 och 2023, samt det permanenta offentliga konstverket Master Narratives som uppförs 2026.
Tilldelning av gestaltningsuppdraget
Under 2023 utlystes gestaltningsuppdraget för den avslutande delen av projektet, det antirasistiska monumentet. Bland över 70 intresseanmälningar valdes tre ut för skissuppdrag, där konstnärerna Susanna Marcus Jablonski och Santiago Mostyn nu tilldelats uppdraget att gestalta Malmö stads antirasistiska monument, Master Narratives.
Master Narratives av Susanna Marcus Jablonski och Santiago Mostyn blir en del av Malmös offentliga konstsamling och kommer uppföras i Jesusparken (Falsterboplan) i stadsdelen Möllevången under 2026.
Ett nytt sätt att arbeta med konstprojekt
Arbetet med Antirasistiskt monument har varit ett nytt sätt för Malmö stad att arbeta med konstprojekt initierat av civilsamhället och kommer ligga till grund för nya metoder för hur konst i det offentliga rummet kan belysa aktuella samhällsfrågor.
Offentlig konst och gemensam historia
Genom tiderna har offentliga konstverk som monument och minnesmärken representerat delar av en nationell historia och således varit en del av att forma en publik minneskultur och ett kulturarv. Att upprätta sådana offentliga verk kan förstås som ett pågående minnesarbete för att minnas historiska händelser.
En viktig del av minnesarbetet är att skapa medvetenhet och förståelse för olika perspektiv och erfarenheter. Det handlar om att erkänna och komma ihåg både positiva och negativa aspekter av historien, inklusive svåra eller smärtsamma kapitel.
Idag finns få gestaltade platser i Malmö som behandlar hur rasismen påverkat malmöbor och det offentliga rummet har gestaltats utan vittnesmål och erfarenheter av rasism. Det antirasistiska monumentet ska skapa en gemensam plats i staden som gestaltar erfarenheter av rasism och öppnar upp för diskussioner om rasism.
Verkets titel
Verkets titel grundar sig i konstnärernas tankar kring monuments potential. De ser en definition av monumentet som ett objekt eller en plats med ett dubbelt ansvar, både mot det förflutna och mot samtiden – ett ansvar som, precis som minnens, oundvikligen förändras över tid.
I verkets titel refererar konstnärerna till begreppet "The Master Narrative”, hur en enskild berättelse eller händelse fått forma och influera vår förståelse av verkligheten. Genom att i sin titel göra begreppet mer pluralistiskt vill de betona hur flera parallella berättelser kan forma vår uppfattning.
Ett verk i två delar
Det antirasistiska monumentet består av två delar: en skulptural- och en social del.
I den sociala processen tar konstnärerna utgångspunkt i rädslan som spreds och det bristande erkännandet av den rasistiska ideologi som låg bakom attackerna. Den skulpturala delen av verket är en monumental sten- och bronsskulptur som symboliserar den styrka och de möjligheter som uppstår när vi står i solidaritet med varandra.
Den sociala processen
Den sociala delen består av en kollektiv minnesprocess, som utvecklas i samarbete med lokala aktörer. Där får personer möjlighet att skriva ner minnen, reflektioner och erfarenheter av rasism och antirasism. Dessa kommer sedan placeras i marken under det skulpturala monumentet.
Processen inspireras av kollektiva sorgeprocesser och ritualer, och konstnärerna knyter an till dialogerna som inleddes under den tidigare delen av projektet Antirasistisk Monument; Hela Staden är ett Monument.
Den skulpturala delen
Den skulpturala delen av verket är en monumental sten- och bronsskulptur. Ett massivt sedimenterat stenblock lyfts upp av en mängd tunna bronsstavar. Den kollektiva styrkan hos de många stavarna gör det tekniskt möjligt att bära stenens enorma massa. Gesten är både enkel och kraftfull: en stor tyngd bärs av många.
Monumentets placering
2020–2022 genomförde Fastighets- och gatukontoret, Kulturförfaltningen och initiativtagarna en genomarbetad platssondering för att hitta en bra lokalisering för det antirasistiska monumentet.
I ett samsynt beslut valdes den så kallade Jesusparken för det permanents monumentet. Både för dess centrala placering, historiska kopplingar till antirasistisk organisering och för att platsen kan ta emot större grupper för pedagogiska sammanhang.
Stadsdelen Möllevången
Falsterboplan, i folkmun känt som Jesusparken, ligger i den östra delen av stadsdelen Möllevången med närhet till två stora offentliga samlingspunkter, Möllevångstorget och Folkets park.
En plats för bildning och reflektion
Det blivande monumentet kommer att samsas i stadsrummet med flera lager av historia och bidrar till platsens redan mångfacetterade karaktär. Det kan bli en plats som kan spegla staden och civilsamhällets enskilda och gemensamma arbete mot rasism samt bli en plats för fortsatt bildning, samtal och reflektion.
Master Narratives blir början till en plats som är redo att tas i anspråk. Med tiden kan verket fortsätta att tjäna som en minnesplats för dem som bidrog till dess skapelse genom anteckningar och brev, och växa till en plats med flera betydelser och narrativ för generationer framåt.
Susanna Marcus Jablonski och Santiago Mostyn. Foto: Kamil Jablonski Mostyn.
Om konstnärerna
Susanna Marcus Jablonski skapar skulpturer, ljudkompositioner och installationer som kombinerar sköra material med funna föremål. Hennes verk undersöker hur material och kroppar bär, består eller sönderfaller, och hur mening tillskrivs den tid och plats de förkroppsligar.
Santiago Mostyn konstnärskap fokuserar på narrativa förvecklingar i sökandet efter nya sätt att förstå plats, både i kulturell och själslig bemärkelse. Santiago har länge intresserat sig för samspelet mellan berättande och det förkroppsligade jaget, med verk som ofta tar form i filmer, utställningar och offentliga installationer.
I gemensamma arbeten fokuserar de på kulturell tillhörighet och politiska historier. Deras verk, ofta skulpturala installationer, hämtar mening från det förflutna och öppnar för nya tolkningar.
Om föreningen Antirasistiskt Monument
Projektet Antirasistiskt monument kom till efter ett initiativ från civilsamhället. Initiativtagarna, Manal Masri, Nicolas Lunabba, Showan Shattak, Daniel Diaz och Robert Nilsson Mohammadi, har därefter startat Föreningen Antirasistiskt Monument.
Vi är glada över att äntligen få en gemensam plats i staden som erkänner rasism som ett samhällsproblem som kräver kollektiva insatser och som placerar samtalet om (anti)rasism i offentligheten.
Sidan senast uppdaterad: