Malmö och utjämningssystemet

Inkomstutjämningen handlar om skattekraften i kommunen, som påverkas av invånarnas inkomster. Av de 6,9 miljarder kronor Malmö stad får kommer cirka 80 procent från inkomstutjämningen för att jämna ut skillnader i inkomster mellan olika kommuners invånare. Totalt fick Malmö 15 016 kronor per invånare 2024. I summan ingår ersättning för de Malmöbor som arbetar i Danmark, vilket motsvarar cirka 3300 kronor per invånare (se ovan). Inkomstutjämningen finansieras till största delen av staten. Ett fåtal kommuner med hög skattekraft betalar in till systemet.

Kostnadsutjämningen jämnar ut skillnader i befolkningens strukturella behov såsom befolkningens åldersfördelning, hur gles bebyggelsen är eller vilka socioekonomiska förutsättningar befolkningen har. Här fick Malmö 840 kronor per invånare 2024.

Övriga delar inkluderar införandebidrag, strukturbidrag och regleringspost. Införandebidrag är till för att mildra de negativa effekterna som kan uppstå vid förändringar i utjämningssystemet. Strukturbidrag fungerar som ett permanent ”införandebidrag”. Regleringsposten är de pengar som antingen blir över eller saknas i statens budget för utjämningssystemet efter att de andra delarna har betalats ut. Under 2024 fick Malmö 3087 kronor per invånare i övrigt.

Utöver ovanstående, finns även en utjämning för LSS-kostnader. LSS avser stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna utjämning sker baserat på varje kommuns insatser och kostnader inom området. Malmö stad betalar under 2024 cirka 600 kronor per invånare inom denna utjämningsmodell.

Utjämningssystemet varken belönar eller straffar kommuner utifrån enskilda kommuners bokslut. Sveriges riksdag har beslutat att alla invånare ska ha likvärdig kommunal service, oavsett var man bor i landet. Eftersom kommuner har olika förutsättningar, i skattekraft och vilka behov av kommunal service deras befolkning har, finns det ett utjämningssystem som jämnar ut skillnaderna.

De flesta kommuner, 274 av 290, får bidrag inom den så kallade inkomstutjämningen. Det fåtal kommuner som betalar in står dock endast för en mindre del när det gäller inkomstutjämningen. Den allra största delen finansieras av staten.

Utjämningssystemet tar inte hänsyn till vad kommunerna gör med sina pengar. Istället är det kommunens olika förutsättningar, såsom invånarnas inkomster, ålder och behov av kommunal service som avgör hur mycket pengar en kommun får. Om två kommuner har samma förutsättningar får de samma ersättning, oavsett vilka olika satsningar de gör.

Om en kommun höjer eller sänker kommunalskatten påverkar inte hur mycket pengar kommunen får från utjämningssystemet. Om Malmö höjer skatten skulle Malmö stad få in mer pengar till stadskassan, men man skulle fortfarande få exakt lika mycket pengar från utjämningsystemet.

En tredjedel av alla jobb i Skåne finns i Malmö. En faktor som påverkar hur mycket en kommun får i ersättning är skattekraft och Malmö har en låg skattekraft på grund av hög andel studerande och arbetslösa. Det är dock viktigt att ha i åtanke att Malmö är en inpendlingskommun och många arbetar i staden, men bor och skattar i en annan kommun.

Det är också värt att nämna att de Malmöbor som arbetar i Danmark inte betalar kommunalskatt i Malmö, utan de betalar skatt till danska staten. Denna skatt omfördelas sedan till Malmö via utjämningssystemet. Det innebär att en del av Malmös ersättning inom inkomstutjämningen betalas av Malmöborna själva.