Fråga om våldsutsatthet
När ni kan fråga om våldsutsatthet
Samtliga verksamheter med undantag för Öppna förskolan (som inte har bokningsbara besök utan drop-in) bör tidigt i kontakten ställa frågor om våldsutsatthet till besökaren. På så sätt missar ni inga individer oberoende av vilken verksamhet besökaren etablerar kontakt med först. Detta bör också gälla oavsett om personen har varit i kontakt med en annan verksamhet inom familjecentralen tidigare. Dels kan det ta tid för besökaren att öppna upp sig och personen är redo först i samband med att en ny kontakt etableras, alternativt stämmer personkemin bättre, eller så förekom inte våld tidigare men uppstått nu.
Hur ni kan fråga om våldsutsatthet
Frågor om våldsutsatthet behöver ställas enskilt utan att någon annan närvarar. Har ni inte som rutin att träffa en eller båda föräldrarna enskilt vid något tillfälle, kan ni behöva be medföljande person vänta utanför under samtalet. Frågorna bör anpassas efter besökarens ålder, mognad, språkförståelse och funktionssätt. Inled med att förklara varför du ställer de frågor du ställer för att signalera att frågan är relevant i sammanhanget, att den är viktig och att den inte nödvändigtvis är personligt riktad mot den specifika besökaren. Hänvisa till rutin, kunskap, erfarenhet eller oro.
Nedanstående är exempel på frågor att ställa om våldsutsatthet:
”Vi har som rutin att ställa några frågor om familjeförhållanden och erfarenhet av våld. Det kan handla om att man blivit hotad, kontrollerad eller förnedrad, men också exempelvis slagen eller sparkad. Det gör vi för att säkerställa att vi ger det bästa stödet för dig och ditt barn. Är det okej om jag ställer några frågor till dig om detta?”
”En del av våra besökare berättar att de inte har det bra i sina relationer med sin partner eller före detta partner eller med vissa släktingar, det kan handla om att de känner sig kontrollerade av någon i sin närhet, att de inte tillåts göra vissa saker som de vill eller att de tvärtom tvingas göra saker som de inte vill – är det något som du känner igen dig i?”
”I andra fall berättar vissa vi möter att deras partner eller någon annan i deras närhet kallar dom fula ord eller säger elaka saker. Vissa känner att de blir ignorerade eller utfrysta, skrämda eller hotade – är det så för dig?”
”Har du någon gång blivit knuffad, slagen eller sparkad? Eller till exempel blivit nypt, fasthållen, dragen i håret eller på annat sätt fysiskt illa behandlad eller skadad av någon i din närhet?”
Om besökaren svarar nej, avsluta samtalet genom att säga:
”Tack för att du ville svara på mina frågor om detta. Det är viktigt för oss hur våra besökare mår och att man känner till att vi kan erbjuda olika former av stöd till dom som har den typen av problem i sina relationer, ifall att de skulle behöva någon att prata med eller om de skulle vilja ha någon annan hjälp. Därför går det bra att återkomma till mig eller oss framöver om något skulle förändras i din situation eller om du vill veta mer kring vad vi kan hjälpa till med.”
Om besökaren svarar ja:
”Vill du berätta mer?”
[Lyssna efter vem som gjort vad, om det hänt flera gånger och i så fall när det senast hände.]
Säker dokumentation
När man ställt frågor om våld eller hedersförtryck, och har fått indikation eller bekräftelse på att en person lever i utsatthet behöver man följa de lokala/regionala riktlinjerna för säker dokumentation. Detta i synnerhet för att uppgifterna inte ska synas i e-tjänsten Journalen (1177).
Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård i Skåne kan vända sig till Barnskyddsteamet (046-17 79 84) för att få stöd i hur man ska gå tillväga.
Mejla Resursteam heder Malmö för att ta del av hela stödmaterialet: resursteam.heder@malmo.se
Sidan senast uppdaterad: