Tillgänglighet

Var tionde person har en funktionsnedsättning

Uppskattningsvis har crika 10% av Sveriges befolkning någon form av funktionsnedsättning som medför problem med begränsad tillgänglighet.

Det kan exempelvis vara rörelsehinder, nedsatt syn eller hörsel och kognitiva hinder. Därutöver berörs många som inte ingår i statistiken över funktionshindrade.

Det gäller exempelvis barn och äldre, som i viss mån ha samma problem och behov som funktionshindrade. Att miljön är tillgänglig är därför viktigt för alla.

Malmö stads tillgänglighetsmål

Ett kommungemensamt mål är att gatu- och parkmiljön gradvis ska utformas så att vi får en god tillgänglighet för personer med olika funktionsnedsättningar.

Tekniska nämnden har som målsättning att den offentliga miljön ska vara tillgänglig för alla.

Typritningar för tillgänglighetsanpassning

Arbetet med att bygga en tillgänglig stad har utvecklats under åren. Det finns olika typritningar som anger hur man ska tillgänglighetsanpassa korsningar, övergångställen och parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättningar med mera.

Nybyggnad eller ombyggnad

Vid nybyggnad eller ombyggnad ska alltid åtgärder göras avseende tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Badplats

Vid nybyggnad ska badplatsen göras tillgänglig för personer med nedsatt rörlighet eller orienteringssvårigheter. Vid större ombyggnader ska tillgängligheten till badplatserna förbättras. Det ska vara möjligt att komma fram till och vistas på badplats och bryggor.

Belysning

Gångvägar och gångbanor ska vara väl belysta. Detta gäller i första hand huvudstråk för gång- och cykeltrafik och huvudstråk i och genom parker samt viktiga målpunkter som till exempel torg, busshållplatser, övergångsställen och entréer.

Busshållplatser

Busshållplatser och anslutningar till dessa ska vara tillgängliga för alla.

Gångpassager

Övergångsställe, genomgående gångbana och oordnad gångpassage ska utföras enligt typritningar.

Gångytor

Gångytor ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp.

Gångytor ska vara fria från hinder som kan ställa till problem för säkerhet och framkomlighet, både permanenta och tillfälliga.

I första hand ska både fasta och lösa hinder placeras i en möbleringszon.

Utstickande byggnadsdelar, exempelvis trappor, skyltar och balkonger, placerade lägre än 2,20 m över mark ska tydligt varningsmarkeras eller åtgärdas på annat sätt för att inte utgöra fara för blinda och synsvaga och för personer med andra orienteringssvårigheter. Detta gäller även fritt placerade hinder i gaturummet.

Informationsskyltar

Ledstråk och taktila material

För artificiella ledstråk ska följande uppfyllas:

• Ledyta ska vara 60-80 cm bred (beror på vilken typ av plattor som används). Undantag finns t ex Pictoform.
• Som ledyta i kombination med släta betongplattor används normalt sinusplattor.
• Sinusplattor ska vara utan fasad kant. I ojämna material såsom smågatsten fungerar istället släta ytor som ledstråk. Dessa ska även fungera som gångyta och för rullstol och ska därför vara minst 90 cm breda.
• För betongplattor gäller att samtliga taktila plattor ska vara svarta (antracit). Kupolplattor ska vara av typ ST Eriks ”Klassik” eller likvärdig. Ledyta ska utföras med sinusplatta typ ST Eriks ”Klassik” eller likvärdig.
• För övriga material kontakta ansvarig handläggare på Mobilitetsenheten.
• Vid riktningsändring, och där det är möjligt, ska ledytor läggas vinkelrätt mot varandra.
• Valyta ska utföras av släta material. Ytan ska ha samma mått som ledytan.
• Varningsyta ska utföras av kupolplattor eller motsvarande enligt typritning.
• Taktil skiljeremsa mellan gång- och cykelbana ska finnas i de centrala delarna av staden. Skiljeremsan utgörs av tre rader smågatsten eller taktila plattor och ingår i den totala bredden av gång- och cykelbanan.

Lekplatser

Lekplatser ska kunna användas av alla med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, både barn och vuxna.

Parkeringsplatser för rörelsehindrade med särskilt tillstånd

Sittplatser

Toaletter

Trappor och ramper

Om det inte går att undvika att anordna en trappa ska denna kompletteras med en ramp eller en alternativ väg som personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda. Generellt ska trappor med färre än tre trappsteg undvikas.

Trappor och ramper ska kontrastmarkeras. Lämpligt utformade ledstänger ska finnas på båda sidorna eftersom de ska fungera oavsett om en har nedsatt styrka eller rörlighet på vänster eller höger sida. I bred trappa kan ledstång placeras mittförlagd.

Utformning av ramp

För utformning av ramp se typritning A3-TYP-011.

Punkter nedan framgår ej av typritning men ska följas:

• Rampen ska ha ett minst 40 mm högt avåkningsskydd längs hela rampens längd.
• Fler än två ramper bör inte läggas efter varandra då det kan vara svårt för personer med nedsatt rörelseförmåga att använda dessa.
• Rampen får inte luta i sidled.
• Ramper ska vara raka men svängar kan accepteras vid vilplan.

Utformning av trappa

För utformning av ledstänger och kontrastmarkering av trappor se typritning A3-TYP-010.

Punkter nedan framgår ej av typritning men ska följas.

• Trappstegets djup bör vara minst 0,30 m mätt i gånglinjen.
• Kontrastmarkeringen ska vara vit. I väldigt ljusa trappor kan det dock krävas att man använder en svart kontrastfärg istället.
• Markeringen ska göras kontinuerligt över alla fogar.
• Kontrastmarkeringen ska fungera både på sommaren och vintern, d.v.s. både i torrt och vått underlag.
• I en terrängtrappa med olika långa trappsteg ska alltid det nedersta och översta trappsteget vara kontrastmarkerat.
• Kontrastmarkering ska ha samma friktion eller bättre än omgivande ytor av trappsteget.
• Kanterna på markeringen skall vara rätvinkliga.
• Då det bara finns två trappsteg ska båda kontrastmarkeras.
• Om en trappa består av ett steg ska alternativet att bygga bort steget provas först innan kontrastmarkering påbörjas.
• Vid val av markeringsmassa ska typen vara Pavex eller likvärdig.

Betongtrappor

Granittrappor

Övriga typer av trappor

Övriga trappor, t ex trätrappor och ståltrappor, är ovanliga i Malmö. Vid nyexploatering där en trappa som inte är av betong eller granit väljs ska en bedömning göras från fall till fall vilken markering som är estetiskt mest tilltalande. Riktlinjerna och typritningar ska dock följas.

Ovanstående resonemang gäller även för övriga typer av trappor i befintlig miljö.

Växtlighet

Lekplatser

För förutsättningar och förståelse vid projektering av lekplatser se avsnittet om tillgänglighet på lekplatser och i lekmiljöer.