Hållplatser
Dokumentet Utformningsriktlinjer MEX-hållplatser inte tillgängligt för nedladdning
Kontakta arbetsgruppen eller sidansvarig för att få tillgång till dokumentet.
Denna sida i teknisk handbok syftar till att skapa en god och enhetlig standard på busshållplatserna i Malmö. Detta för att göra det enkelt och tydligt för våra medborgare att åka kollektivt. Denna sida syftar även till att tydliggöra och underlätta genomförandet av projekt.
Ändringar av befintliga och nyanlagda busshållplatser
Alla ändringar av befintliga eller nyanlagda busshållplatser ska skickas till GIS som ändrar i kartunderlaget. E-postadress: ritning.fgk@malmo.se
Krav
Utformningsriktlinjer MEX-hållplatser
Dokumentet ska följas.
Om avsteg från handboken ska tas
Om avsteg sker mot kraven ska det ske i samråd med fastighets- och gatukontorets trafikplaneringssektion, kollektivtrafikansvarig inom aktuellt projekt, Skånetrafiken och projektets styrgrupp.
Avstegen ska konsekvensredogöras.
Utformning
Busshållplatser som är för Malmöexpresslinjer (MEX) ska byggas enligt de utformningsriktlinjer och typritningar för MEX-standard (2.8 Utformningsriktlinjer MEX) som är framtagna inom Storstadspaketet.
Busshållplatser som inte är för MEX-linjer ska byggas enligt Skånetrafikens typritningar om inget annat anges i Teknisk handbok.
Gång- och cykelanslutning
Det ska alltid finnas minst en gång- och cykelanslutning till busshållplatsen. Denna ska vara hårdgjord.
Väderskydd
Vid väderskydd ska cykelbanan placeras bakom väderskyddet, om platsens utrymme tillåter detta.
Förartoalett
Vid ändhållplatser ska dialog alltid föras med Skånetrafiken om eventuell placering av förartoalett.
Plattformslängd
Längden på plattformen ska anpassas efter antalet bussar och längden på bussarna.
Alltför korta busshållplatser kan skapa en barriär då de medför en risk för att man som resenär hamnar utanför hållplatsområdet vid avstigning. Att behöva stiga av i ett område med gräs eller annan ojämn beläggning eller att mötas av ett hinder så som ett cykelställ påverkar tillgängligheten negativt.
Busslängden kan variera men vanligtvis är längden 15 meter för regionbuss, 18,7 meter för stadsbuss och 24 meter för MEX-buss.
Busshållplatsens plattformslängd ska anpassas efter bussens längd för att säkerställa att på- och avstigning kan ske från plattform.
Körfältsbredd
Buss är vanligtvis 2,55 bredd + backspeglar 2 x 0,25 m.
Detta innebär att bussen behöver ett körfält som är 3,50 meter brett, detta för att kunna framföra bussen obehindrat.
Om mått behöver minskas måste kontakt tas med fastighets- och gatukontoret, mobilitetsenheten/trafikplaneringssektionen.
Körspår
All bussinfrastruktur ska kontrolleras med körspår med rätt fordonsmodell.
Hållplatsstolpe och toppskylt
Hållplatsstolpen ska placeras så det blir fritt utrymme mellan väderskydd och stolpe, man ska kunna passera minst 0,80 meter. Stolpen ska placeras i anslutning till främre sidostycket på väderskyddet.
Hårdgjord yta om minst en plattbredd (350 millimeter) krävs runt hållplatsstolpen.
Hållplatsstolpe beställs via driftsområdesansvariga på Fastighets- och gatukontoret.
Stolpens funktion är bland annat för synskadad med ledarhund, då hunden kan kommandot ”hitta stolpe”, men även för att fästa papperskorg.
”Toppskylten” som bland annat innehåller information om hållplatsnamn, busslinjer och riktning ska alltid placeras på en hållplatsstolpe, inte på väderskyddet. Toppskylt beställs via Skånetrafiken.
En grön toppskylt symboliserar busshållplats för stadsbuss och en gul toppskylt symboliserar busshållplats för regionbuss. Busshållplatser som trafikeras av både stads- och regionbuss har då en tvåfärgad toppskylt.
Utrustning
Utrustningen på busshållplatser som är för MEX-linjer ska följa typritningarna som är framtagna inom Storstadspaketet ( 2.8 Utformningsriktlinjer MEX).
Utrustningen på busshållplatser som inte är för MEX-linjer ska följa kravställningen i Skånetrafikens varumärkesmanual, om inget annat anges i Teknisk handbok.
Vid avsteg ska dialog föras med kollektivtrafikansvarig inom aktuellt projekt och med Skånetrafiken.
Väderskydd
Exempel på väderskydd från Skånetrafikens ramavtal.
Väderskydd är endast bygglovspliktiga om dess inneryta är mer än 15 kvadratmeter alternativt om det har reklamvitrin.
Väderskydd placeras ut efter behov och anläggningsmöjlighet. I princip eftersträvas alltid väderskydd i den riktning där det tunga resandet sker. En riktlinje är att väderskydd bör finnas om antalet påstigande per vardag överstiger 15 resenärer.
Val av väderskydd ska alltid ske i samråd med Fastighets- och gatukontorets trafikplaneringssektion och upplåtelsesektion. Väderskydd ska handlas upp via Skånetrafikens ramavtal så att Malmö stad får medfinansiering samt att drift och underhåll sköts av Skånetrafiken. När det gäller väderskydd med glasväggar ska stommen vara i färgen malmögrön.
Avståndet bakom väderskydd till fast hinder eller körbana ska vara minst 700 millimeter och bör hårdgöras. Avståndet bakom väderskydd till cykel- eller gångbana ska vara minst 350 millimeter och bör hårdgöras. Avståndet är till för att underlätta drift och underhåll av väderskyddet.
Vid placering av väderskyddets bottenplatta ska det säkerställas att dagvatten inte leds in i väderskyddet.
Bänk
Bild på en bänk vid en busshållplats.
Bänk placeras ut efter behov och anläggningsmöjlighet. Bänk är särskilt viktigt i de fall busshållplatsen inte rymmer ett väderskydd med bänk. Vid stora busshållplatser eller vid platsbrist kan ståbänk vara ett alternativ.
Bänken ska vara av standardmodell i oljat trä och med rygg- och armstöd.
Bänken placeras i plattformens bakkant, vid sidan av det taktila stråket. Intill bänken ska det finnas en fri yta med plats för rullstol eller rollator.
Bänken ska placeras i hårdgjord yta, med minst ytterligare en plattbredd (350 millimeter) runt bänken. Avståndet bakom bänk till fast hinder ska vara minst 700 millimeter och denna yta bör hårdgöras.
Cykelparkering
Vid dimensionering av cykelparkering vid busshållplatser ska hänsyn tas till upptagningsområde och platsens förutsättningar och anpassas därefter. Kan inte cykelparkering placeras på hållplatsytan ska det ske i närheten av busshållplatsen.
Cykelparkeringen ska vara väl synlig från cyklistens färdväg.
- Regionbusshållplatser
- Samtliga regionbusshållplatser ska om möjligt utrustas med cykelparkering. Människor reser längre till regionbusshållplatser än stadsbusshållplatser och därmed används cykeln ofta för att ta sig till och från busshållplatsen.
- Stadsbusshållplatser
- Stadsbusshållplatser i ytterområden in mot centrum ska om möjligt utrustas med cykelparkering. Det finns ett särskilt behov av cykelparkering vid busshållplatser i stadens ytterområden där avståndet mellan busshållplatserna ofta är längre.
- Ramlåsbara cykellställ vid exploatering och ombyggnationer
- Vid exploatering och ombyggnationer av busshållplatser ska ramlåsbara cykelställ användas. Cykelställ som möjliggör fastlåsning av ramen ökar stöldsäkerheten betydligt. Det är viktigt att välja en modell som erbjuder ett bra stöd i sidled så att cykeln inte välter. Cykelställen ska vara i malmögrönt. Modellval ska godkännas av ansvarig handläggare som jobbar med cykelparkeringsfrågor på Mobilitetsenheten på Stadsutvecklingsavdelningen.
Papperskorg
Malmö stad levererar papperskorgar till busshållplatserna. Papperskorgar placeras alltid i hårdgjord yta, på eller så nära hållplatsstolpen som möjligt. Papperskorgen monteras vänd från körbanan samt minst 2,0 meter från reklamvitrinen i väderskyddet. Vidare ska papperskorgen placeras sidledes minst 0,5 meter från bänk.
Papperskorgen ska vara Malmögrön.
Räcken och trappor
plattform med räcke och trappa.
Plattform med räcke och ramp.
Räcken placeras endast ut om särskilda skäl föreligger, till exempel vid stor höjdskillnad, och efter samråd med Fastighets- och gatukontorets Mobilitetsenhet. Om trappa finns som enda alternativ till/från hållplatsläget måste även ramp finnas.
Tillgänglighetsanpassning
Illustration över tillgänglighetskrav vid en busshållplats.
Busshållplatsen ska vara tillgänglighetsanpassad enligt Skånetrafikens tillgänglighetskrav:
Busshållplats med väderskydd
Det ska alltid vara fritt utrymme på 2,3 meter mellan väderskyddets öppning samt annan utrustning och kantsten vid körbanan.
Busshållplats (plattform) utan väderskydd
Plattformsbredden ska alltid vara minst 2,3 meter på busshållplats utan väderskydd för att säkerställa tillgängligheten för rullstolar och rullatorer.
Hållplatskantstödsvisning
170 millimeter hållplatskantstödsvisning med en toleransnivå på ± 5 millimeter.
Produkten ska i första hand vara av betong och sättas i jordfuktig betong.
Taktilt stråk
Det fria utrymmet mellan det taktila stråket och fasta föremål ska vara minst 600 millimeter.
Det taktila stråket på hållplatsen ska vara anslutet till taktila ledstråk vid närliggande övergångsställe och/eller gå vidare till bakomliggande gångbana.
Det ska finnas ett taktilt ledstråk av sinusplattor till den plats där bussens främre dörr hamnar. På den platsen ska en rad av fyra kupolplattor (stopplattor) läggas.
Kontrastplattor, i form av supervita betongmarkplattor ska löpa både längs kantstödet samt längs det taktila ledstråket. Vid behov av valyta ska grå betongplatta användas.
Måtten på de taktila plattorna ska vara desamma som övriga plattor på busshållplatsen.
Det taktila stråket ska leda in i väderskyddet om ett sådant finns.
Färgen på det taktila stråket ska vara antracit. Undantaget är kontrastplattorna som ska vara supervita och där kontrastplattorna längs det taktila stråket ska utgöras av halvplattor. Plattor som ska vara färgade får ej målas utan ska vara infärgade från fabrik.
Markbeläggning
Den övriga beläggningen på busshållplatsen ska vara grå betongmarkplattor med måtten 350x350 millimeter (som gångytor i staden). Plattorna ska dimensioneras för Trafikklass 1. Endast hel- och halvplattor får användas.
Alla ytor mellan busshållplatsen och kringliggande gång- och cykelbanor ska vara hårdgjorda.
Överbyggnad
Ingående dimensionerande faktorer
Ingående dimensionerande faktorer är bland annat vägutformning och antal bussar som trafikerar busshållplatsen. Överbyggnaden ska dimensioneras för minst Trafikklass 5 vid trafikering med mer än en busslinje.
Förstärkningsåtgärder
Förstärkningsåtgärder skall övervägas och avgörs i samråd med beläggningsansvariga på fastighets- och gatukontorets avdelning för offentlig miljö. Exempel på förstärkningsåtgärder är cementstabiliserad asfalt, platsgjuten betong eller motsvarande.
Förstärkningens längsgående utbredning varierar beroende på plats och busstyper som angör busshållplatsen. Vid busshållplatser gäller att förstärkningens utbredning generellt ska vara 15 meter före hållplatsen och 5 meter efter hållplatsen.
Avvattning
Rännstenbrunnar
Rännstenbrunnar ska undvikas i hela den förstärkta ytan i körbanan.
Anläggande av linjeavvattning
Anläggande av linjeavvattning ska undvikas vid hållplatsläget. Om längdfallet är problematiskt ska beläggningsansvarig på fastighets- och gatukontorets avdelning för offentlig miljö, driftsektion centrum, kontaktas.
Öppna asfaltbetongytor
I öppna asfaltbetongytor (ABÖ) som stabiliseras med cementprodukt ska brunnar med fasta betäckningar användas.
Ränndalssten
Ränndalssten ska undvikas i samband med förstärkning med cementstabiliserad asfalt. Vid höjning av kantsten (med befintlig ränndalssten) så ska både kantsten och ränndalssten tas bort/justeras och båda återsättas i fabriksbetong.
Tvärfallet i väntyta
Observera tvärfallet i väntyta för att undvika avrinning mot tomtgräns. Inmätning ska alltid göras om det finns risk för bakfall.
Återställning
Vid förändringar av busshållplatsen ska ytorna anpassas till omgivande ytor. Projektledaren bestämmer omfattningen av återställning av ytan.
Riktlinjer
Tillfälliga omledningsvägar med busshållplatser – Utrustning
Kort omledning <3 månader Stolpe med papperskorg om plats finns även en bänk.
Kort omledning 3-12 månader i möjligaste mån återskapa samma standard på utrusning på den tillfälliga som ordinarie.
Tillgänglighetsanpassa plattformen med taktilt stråk och kontrast inte sätta 17 cm kantstöd. Finns väderskydd flyttas detta med till den tillfällig hållplatsen. Vid behov komplettera med cykelbågar då avståndet för fler kan bli längre.
Utrustning beställning och flytt bekostas av: Projektet
Drift och underhåll bekostas av: Park- och gatumiljöenheten/Avdelningen för offentlig miljö
Återställning: projektet tillser att tillfällig hållplats återställs och all utrustning tas bort.
Medfinansiering
Det är möjligt att söka statligt medfinansieringsbidrag för kollektivtrafiksatsningar, vilket kan göra att kostnaderna kan minska med 50%.
Åtgärder som kan sökas pengar för är bland annat:
- Åtgärder med anledning av trafikförändringar.
- Åtgärder för tillgänglighetsanpassning.
- Åtgärder för ökad framkomlighet.
- Kopplingar till kollektivtrafiken, till exempel pendlarparkering, cykelparkering, gång- och cykelanslutningar.
- Åtgärder för komfort, till exempel väderskydd och annan hållplatsutrustning ur Skånetrafikens upphandlade sortiment.
Ansökan om statlig medfinansiering för kollektivtrafikåtgärder skickas in av fastighets- och gatukontorets trafikplaneringssektion till Skånetrafiken som samordnar ansökningarna till Trafikverket.
Observera datum för ansökningar år 1 respektive år 2.
Placering och utformning
Busshållplats i tätort
Placering av busshållplats i tätort från VGU - Råd.
Busshållplatser bör placeras på raksträcka, normalt efter gatukorsning, väganslutning eller övergångsställe. Undantag från detta görs vid mittförlagda kollektivtrafikkörfält och vid bussgator. Busshållplatsen bör placeras minst 5 meter efter övergångsställe/korsning och minst 15 meter före.
Körbanehållplats och klackhållplats
Körbanehållplats från VGU - Stödjande kunskap.
Busshållplatser bör, där det är möjligt, utformas som en rak hållplats utan särskild ficka (så kallad körbanehållplats). Detta ger bland annat bekväm in- och utkörning, kortare hållplatstid och lägre anläggnings- och driftkostnader.
Klackhållplats från VGU - Stödjande kunskap.
Om det finns parkerade bilar på sträckan bör busshållplatsen byggas ut till en så kallad klackhållplats så att en rak inkörning kan åstadkommas. Klackar vid busshållplats ska utformas med en vinkeländring på mindre eller lika med 45°.
Vilken hållplats som är bäst lämpad i olika miljöer
Beroende på platsens förutsättningar kan andra utformningar än körbanehållplats och klackhållplats vara mer lämpliga.
Mer information om de olika hållplatstyperna finns i :
All utformning av kollektivtrafik, hållplatser och vägar bör följa Vägars och gators utformning (VGU).
Nedan listas vilka hållplatstyper som är aktuella i tätortsmiljö respektive i landsbygdsmiljö.
Hållplatstyper i tätort
- Dubbel stopphållplats (timglashållplats)
- Enkel stopphållplats
- Klackhållplats
- Glugghållplats
- Körbanehållplats
- Fickhållplats
- Avskild hållplats
- Mitthållplats
- Sågtandshållplats
Hållplatstyper på landsbygd
- Körbanehållplats
- Fickhållplats
- Avskild hållplats
- Vägrenshållplats
Gång- och cykelanslutningar
Cykelbana bakom busshållplats.
Cykelsymboler på cykelvägen
För att tydliggöra trafikmiljön för kollektivtrafikresenärerna kan vägmarkeringen M26 Cykel sättas ut på cykelbana som finns vid en busshållplats.
I regel placeras cykelsymbolen i färdvägens riktning på båda sidor busshållplatsen, eller på sätt lämpligt för den specifika platsen.
Vid utsättning av cykelsymboler ska kontakt tas med fastighets- och gatukontorets trafikreglering på avdelningen för offentlig miljö.
Realtidsinformation
Realtidsinformation används vid busshållplatser och terminaler med stort antal resande. Är busshållplatsen av sådan karaktär att realtidsskylt övervägs ska samråd ske med fastighets- och gatukontorets trafikplaneringssektion och Skånetrafiken. Skånetrafiken tillhandahåller realtidskylt och information till denna.
Realtidsinformationen kan antingen vara fristående eller fästas i väderskyddet.