Överbyggnader

Dimensionering av överbyggnader

En analytisk-empirisk dimensionering av överbyggnaden ska göras oavsett om det handlar om nybyggnad eller ombyggnad.

Vid dimensionering beakta särskilt osäkerhet i terrassens material och kvalitet. Särskild omsorg ska beaktas vid utfyllnadsområden.

Dimensionering av överbyggnader i cirkulationsplatser

Vid dimensionering av överbyggnader i cirkulationsplatser ska hänsyn tas till att trafikmängden är större i cirkulationsplatsen än i anslutande gator.

Dimensionering av avsmalnande körbanor

Det är viktigt att beakta situationer där slitaget och belastningen blir extra stor på en liten yta, exempelvis då två körfält reduceras till ett vid gångpassage eller övergångsställe. Belastningen i det kvarvarande körfältet blir större och kan behöva kompenseras för trafikökningen samt för risken att få spårbunden trafik, delvis trafik som går i exakt samma hjulspår hela tiden.

Materialövergångar

I det fall de körbara ytorna utformas med olika beläggningsmaterial är det viktigt att spänna in sten- och plattytor eftersom det är vid materialövergångarna som riskerna för skador på konstruktionen är extra stor.

Inspänning är också viktig när sten- och plattytor gränsar mot planterings- och gräsytor.

Beräkning av ekvivalent antal standardaxlar för dimensionering

Vid beräkning av ekvivalent antal standardaxlar för dimensionering utförs denna enligt nedanstående ekvation från Trafikverkets publikation TRVINFRA-00224.

Notera att trafikmängder vanligen anges i ÅMVDT, vilket måste räknas om till ÅDT.

ÅDT motsvarar 90 % av ÅMVDT. Trafikmängder samt förändring av trafikmängder

tillhandhålls av beställaren.

Beräkning av ekvivalent antal standardaxlar (Nekv):

• Nekv = ÅDTk ∙ 3,65 ∙ A ∙ B ∙ (1 + 100 / k) ∙ ((1 + k / 100)n – 1) om k ≠ 0
• Nekv = ÅDTk ∙ 3,65 ∙ A ∙ B ∙ n om k = 0
• ÅDTk = årsdygnstrafiken per körfält:
  • A = andel tunga fordon i %
  • B = ekvivalent antal standardaxlar per tungt fordon
  • n = avsedd dimensioneringsperiod i år, sätts generellt till 20 år för bundna lager
  • k = antagen trafikförändring per år i %

För val av Bjust-faktor se tabell.

Träd i hårdgjord yta

Vid placering av träd i hårdgjord yta ska skelett av makadam användas. För definition av material och utförande se i mall för AMA Anläggning.

Överbyggnadsriktlinjer

Förutsättningen för dimensioneringen i överbyggnadsriktlinjer är:

• Klimatzon 1
• Terrassen består av materialtyp 4b
• För körbana gäller GBÖ med krossat material i förstärkningslager.
• Den tekniska livslängden är 20 år för bundna lager och 40 år för underbyggnad.

Utsatta ytor

På utsatta ytor så som t.ex. avsmalningar, upphöjningar, cirkulationsplatser, busshållplatser och korsningar är påfrestningen från trafiken på gatan större, både ur belastning och slitagesynpunkt.

Skadorna kan minskas genom att förstärka konstruktionen med rätt val av material för de bundna lagren. Förstärkningsåtgärder bör omfatta minst 25–50 meter före och efter den utsatta ytan.

På utsatta ytor vid extrema påkänningar och långvariga laster måste det enskilda objektet speciellt beaktas med tanke på andra överbyggnadsvarianter t.ex. användning av CG-lager etc.

Byggator

På gator som inte är färdigställda och som saknar slitlager, nämligen byggator, så föreslås följande bundna material med avseende på om gatan är huvudgata, uppsamlingsgata, lokalgata eller gångfartsområde.

Vid användning av AG eller ABb som tillfälligt slitlager, ska det anges under respektive AMA- kod inom DCC, att krav på tillfälligt slitlager enligt TDOK 2013:0529 Bitumenbundna lager, avsnitt 3.1.5 ska uppfyllas för lager som ska trafikeras över en vinter eller längre tid än 8 månader.

Multifunktionella överbyggnader

Sedan tidigt 90-tal har det anlagts överbyggnader med ytterligare funktion funktioner än att bara möjliggöra transport av person och vara. De ytterligare funktionerna har kunnat bidra till att träd har kunnat erhålla erforderlig rottillgänglig volym under körbana samt att överbyggnaden har kunnat hjälpa till med att fördröja dagvatten och på så sätt minska belastningen på VA-ledningar.

Gemensamt för dessa överbyggnader är att de obundna materialen saknar 0-fraktioner och kan även benämnas som Blågrågröna system (BGG-system).

Multifunktionella ytor har utvärderats under 2023 på ett antal runtom i Malmö och visat på att tillfredsställande bärighet kan uppnås för Trafikklass 1 om de byggs i enlighet med Tabell 1. Trafikklass 1 avser Lokalgator och Torg (gäller ej Stortorget, Gustav Adolfs torg samt Posthusplatsen).

Öppna överbyggnader ska utformas på så sätt att de ska vara tömda 24 timmar efter dimensionerade regn för att konstruktionen inte ska ta skada om den belastas av trafik.

Tabell 1 för multifunktionella överbyggnader  

• a): Kan ersättas med ABD 11 för att erhålla en helt genomsläpplig överbyggnad
• b): Kan ersättas med ABD 16 för att erhålla en helt genomsläpplig överbyggnad
• c): Fogmaterialet kan ersättas med 2-4 för att erhålla en helt genomsläpplig överbyggnad

Sekundära ballastmaterial

Sekundära ballastmaterial såsom asfaltkross, asfaltgranulat, krossad betong, tegelkross och masugnsslagg är material som har använts i vägkonstruktioner i Malmö stad sedan tidigt 90-tal. Sekundära ballastmaterial kan användas i vägkonstruktioner som alternativ till bergkross i obundna lager. Under hösten 2022 har ytor där dessa material använts i vägkonstruktionen utvärderats utifrån ett bärighetsperspektiv.

Asfaltkross och krossad betong uppvisade sådan god bärighet som gör det möjligt att ersätta samkross 0-90 med dessa material på alla gator i Malmö stad. Asfaltkross kan också blandas med samkross 0-90 i varierande mängder såsom 25, 50 och 75 % för att åstadkomma en kompositprodukt som erhåller bättre bärighetsegenskaper än konstruktioner med krossat berg.

Asfaltgranulat, tegelkross och masungsslagg ska begränsas till att endast användas på gator upp till Trafikklass 1, nämligen Lokalgator. Studien visade på att asfaltgranulat behöver vattnas för att kunna bindas ihop vid packning och ska gärna inte läggas under sommaren då vatten lättare avdunstar. Ett obundet bärlager 0-18 ska separera asfaltkross och asfaltgranulat från asfaltbeläggning i en vägkonstruktion.

Sekundära material ska med fördel kunna användas i vägkonstruktioner för att bidra till stadens mål om cirkulärt byggande och ska följa avfallshierarkin. Sekundära ballastmaterial ska klara av Trafikverkets tekniska krav för alternativa material i vägkonstruktioner (TRV 2011:060) för att kunna användas i vägkonstruktioner i Malmö stad.

För fler råd läs Trafikverkets tekniska råd för alternativa material i vägkonstruktioner (TRV 2011:061).