Cirkulationsplatser

De hårdare kraven beror dels på att trafikmängden i en cirkulationsplats blir betydligt större än trafikmängden på till- och frånfarter, dels på svängande trafik som sliter betydligt hårdare på konstruktionen.

Påfrestningarna beror i hög grad på cirkulationsplatsens radie, ju mindre radie desto större effekt av den svängande trafiken. På den närmaste delen av till- och frånfarter ökar också slitaget på grund av zoner med acceleration och inbromsning.

Ett syfte med cirkulationsplatsen är ju oftast att göra trafikmiljön säkrare, därför utformas platserna gärna med snäva radier för att få ner hastigheterna. Detta kan dock bidra till ökade påkörningsskador.

En cirkulationsplats är ofta en knutpunkt för fyra tillfartsvägar vilket innebär att det är en mycket viktig punkt som orsakar stora problem för trafikanterna då underhållsarbeten måste utföras.

Rondell

Det är viktigt att under gestaltningsprocessen beakta att rondellen ofta trafikeras trots att ytan inte är avsedd att trafikeras. Ett flertal av Malmös cirkulationsplatser har ofta påkörningsskador av speciellt tung trafik, t.ex. bussar, som gärna genar över ytan med stora skador på planteringar och utsmyckningar som följd.

En plan gräsyta kommer alltid att inbjuda för trafik. Det går att använda sig av olika varianter för utformningen, t.ex. genom att utnyttja lutningar och gestaltningselement som förhindrar trafik på ytan.

Inspända ytor

Samtliga körbara ytor av natursten och betongmarksten ska spännas in med granitkantstöd. Om ytan ska trafikeras av måttlig trafik kan det räcka med att sätta stenarna i grus och foga med grus.

Speciellt viktigt är att beakta den inre överkörningsbara ytan som ofta anläggs i natursten eller betongmarksten, för att ge snäva radier för personbilar och därmed en lägre hastighet, men ändå ger möjlighet för bussar och annan tung trafik att passera.

Vid många passager av bussar och tung trafik ska natursten och betongmarksten som sätts i grus undvikas. T.ex. finns andra lösningar med CG eller platsgjuten markbetong.

Kantsten

Kantsten i cirkulationsplatser ska vara av granit. Kantstenen sätts i ”jordfuktig” betong med motstöd av betong.

Den yttre kantsten som avgränsar den överkörningsbara inre ytan ska vara RF 2, d.v.s fasad granitkantsten med visning 6 cm.

Den inre kantstenen som avgränsar den överkörningsbara inre ytan mot rondellen ska vara RV 2, d.v.s icke-fasad med kantstensvisning på minst 12-13 cm.

Om cirkulationsplatsen helt saknar överkörningsbar inre yta ska den inre kantstenen även då vara RV 2, d.v.s icke-fasad med kantstensvisning på minst 12-13 cm.

Cirkulationsplatser med dike som avvattning

I cirkulationsplatser med dike som avvattning och där yttre kantsten ej finns, används valmade plattor som sidobegränsning. Bakom plattorna ska det finnas ett motstöd i form av en hårdgjord yta på ca 50 cm. Plattorna ska vara nedsänkta så att högsta punkten är i nivå med omgivande asfalt.

Yta för drift och underhåll

Ur arbetsmiljösynpunkt är det bra om det finns en hårdgjord yta för service av växtlighet i rondellytan.

Ytan ska vara ca 70-100 cm bred (bredare ju mer trafik på grund av arbetsmiljöskäl) och lutningen ska vara ca 10-20 %. Det är viktigt att ogräshämmande fogmaterial väljs för att undvika ogräs.