Cykel

Enkelriktade cykelbanor

Försöksverksamhet pågår att införa enkelriktade cykelbanor på särskilt utvalda stråk. Erfarenheter från dessa försök behöver sammanställas, innan allmänna rekommendationer kan ges avseende införande av enkelriktade cykelbanor.

Cykelvägnätet

Malmös cykelvägnät består till uteslutande del av dubbelriktade cykelbanor. Denna trafikföringsprincip ska som utgångspunkt tillämpas vid utbyggnad av cykelvägnätet.

Om enkelriktade cykelbanor övervägs

Om införande av enkelriktade cykelbanor ändå övervägs, måste i tidigt skede ansvarig trafikplanerare cykel på mobilitetsenheten samt vinterverksamhetsansvarig på park- och gatuenheten kontaktas, för att säkerställa lämplighet i anläggande, råd kring utformning, samt säkerställa att driften kan hantera avsedd anläggning på lämpligt sätt.

Cykelbanebredd

En dubbelriktad cykelbana ska som minsta breddmått vara 2,5 meter, exklusive utrymme för skiljeremsa mot körbana. Skiljeremsa ska normalt vara minst 1,0 meter för att inrymma vägskyltar, belysningsstolpar, etc. Avsteg ner till 0,8 meter kan förekomma. Råder stannandeförbud på gatan, kan avsteg ner till 0,5 meter tillåtas.

Minimimåttet 2,5 meter ger endast en grundläggande tillgänglighet, men har låg kapacitet. Framkomlighet, komfort och servicenivå påverkas redan vid mycket låga cykelflöden, om cykelbanebredd inte tillåter omcykling samtidigt med mötande cykeltrafik.

Högre hinder än 0,2 meter får inte förekomma närmare än 0,3 meter från cykelbana. Gäller exempelvis skyltstolpar, belysningsstolpar, etc. Skyltstolpe ska även förses med X10 reflexanordning i motsvarande färger som vägmärke. Samtliga breddmått avser cykelbar bredd.

Fler mått gällande bredd på cykelbanor och annan cykelinfrastruktur finns på avsnittet cykel på sidan Gatusektioner.

Linjeföring

Linjeföringen påverkar såväl cyklistens komfort som trafiksäkerhet, framkomligheten på cykelbanan, och driftsförutsättningar för sträckan.

Vid små radier och skarpa sidledsförskjutningar ökar risken för olyckor genom exempelvis halka, sikten riskerar att försämras runt exempelvis väderskydd, och cyklisten blir mer benägen att skära kurvan för att upprätthålla hastighet.

• Radier om >20 meter och sidledsförskjutningar om som mest 1:8 ska uppfyllas på sträcka för huvudcykelvägnätet.
• Körspår med lådcykel ska användas. Se typritning A3-TYP 601.
  

Separering mot gångbana

För att separera gående från cyklande används normalt olika material på cykelbana respektive gångbana. Cykelbanor beläggs alltid med asfalt. Mellan gångbana och cykelbana ska även finnas någon form av taktil skiljelinje. Om det ligger ett motfall mellan gångbana och cykelbana och avvattning görs här, är det lämpligt att lägga fyra rader smågatsten mellan gångbana och cykelbana. I denna ränndal ska då även däxel för brunnar ligga.

Höjdseparering mellan gångbana och cykelbana har införts på de enkelriktade cykelbanorna, vilket också avser att utvärderas. Höjdseparering kan utföras med vinklat kantstöd och med rakt kantstöd. Är gatan flack och det finns behov av konstfall på cykelbana för vattenavrinning, rekommenderas rakt kantstöd med varierande visning om 5-9 cm. Om konstfall inte behövs och rakt kantstöd väljs, rekommenderas visning i den lägre delen av spannet.

Om höjdseparering används måste en rät och logisk linjeföring tillämpas, samt säkerställas en minsta cykelbar bredd ≥ 2,25 meter (enkelriktad cykelbana). Detta för att säkerställa att drift kan utföras. Kontakt behöver tas i tidigt skede med vinterverksamhetsansvarig på park- och gatuenheten och cykelplaneringsansvarig på mobilitetsenheten vid eventuell planering och projektering av enkelriktade cykelbanor.

Korsningsutformning

I signalreglerade korsningar där två dubbelriktade cykelbanor möts, är belastningen på cykelvägnätet särskilt hög i och med ansamlingen av cyklister, de många vägvalen, och att både signalreglerade och fria utanförliggande rörelser förekommer på en begränsad yta.

I signalreglerade korsningar där två dubbelriktade cykelbanor möts ska särskild omsorg läggas vid:

• utformning för en rät och gen linjeföring
• magasins- och väntytor för cyklister
• utformning för att minska risken för blockeringar mellan trafikanter
• utrymme för fotgängare och taktila stråk
  

Signalreglerad cykelpassage ska generellt utformas bredare än anslutande cykelbana.

Cykelräcken för väntande cyklister placeras så att de anger lämplig uppställning för cyklisten. Cykelräcken får inte placeras så att de blockerar gångstråk. Se mer under avsnitt Cykelservice.

Cykelöverfarter

Fler korsningspunkter tvärs huvudgatorna ska åstadkommas. Längs huvudcykelvägnätet ska framkomligheten för cyklister prioriteras i ökande grad. Där huvudcykelvägnätet korsar gator på sträcka är cykelöverfart standard, såvida inte annan regleringsform kan motiveras exempelvis med hänsyn till prioriterade busslinjer eller om platsens förutsättningar inte medger en rimligt god sikt eller grundläggande trafiksäkerhet.

Cykelöverfarter och signalreglerade cykelpassager ska minst vara 3 m breda. Bredare signalreglerade cykelpassager ska eftersträvas, för att erbjuda en hög kapacitet och god komfort. Mått på signalreglerade cykelpassager och cykelöverfarter finns på sidan Gatusektioner under avsnittet Cykel.

Cykelgata

På en cykelgata måste cykelflödet ha potential att vara större än motortrafikflödet, helst dubbelt så stort cykelflöde jämfört med motortrafikflöde efter det att cykelgata har införts.

Motortrafikflödet på cykelgator får inte vara högre än maximalt 2 000 motorfordon per dygn. En cykelgata bör ha betydligt lägre motortrafikflöde för att fungera optimalt.

Det stråk där cykelgata utreds ska utgöra en utpekad länk i cykelvägnätet med potential att attrahera och koncentrera cykelflöden.

Vid utformning av cykelgata ska biltrafikens genomfartsmöjlighet begränsas, i syfte att säkerställa ett högre cykel- än motorfordonsflöde.

Vid utformning av cykelgata ska fotgängare separeras från körbana med gångbanor avskilda i höjdnivå.

Cykelgatan ska utformas så att den reella hastigheten inte överskrider 30 km/h. Detta kan uppnås bl.a. genom begränsad genomfart för motorfordonstrafik, cykelvänliga hastighetssäkringar, och en smal körbana.

För mer inspiration och vägledning kring utredning och utformning hänvisas till utredning Cykelgator i Malmö – Koncept- och potentialstudie för Malmös framtida cykelgator.

Cykelservice

Cykelräcken i signalreglerade korsningar

I signalreglerad korsning med cykelpassage ska möjligheten att anlägga cykelräcken inför signalen övervägas. Cykelräcken ger dels en extra komfort för cyklisten och kan dels användas för att visa det är lämpligt att ställa upp inför en korsning för att exempelvis inte blockera korsande stråk. Räcken ska placeras så att de inte utgör hinder för gångstråk. Räcket ska placeras ca 20 cm från cykelbanan för att vara användbart för cyklisten att stödja på.

Servicestationer och luftpumpar

Fastighets- och gatukontoret har krav på vilka modeller av cykelpumpar som används i staden. Innan anläggning av nya cykelpumpar eller cykelservicestationer sker ska fastighets- och gatukontorets trafiktekniksektion kontaktas. Trafikteknikssektionen har ett samordningsansvar för denna typ av utrustning.

Det är viktigt att cykelpumpar placeras med ett tillräckligt avstånd till cykel- och körbana så att det finns plats att ställa upp cykeln vid pumpen.

Cykelparkering

För att erbjuda möjlighet att låsa fast ramen och möta behov för olika cykeltyper ska så kallade cykelbågar användas. Denna typ av ställ har också fördelen att de går att passera när det inte står några cyklar parkerade. Vid utformning av cykelparkering ska typritning för cykelställ följas. Se typritning A3-TYP-502.

Modeller

Lappset ”bågen” eller Cyklos ”Prio 300” (Malmögrön RAL 6009)

Bågar placeras med c/c 900 mm, rakt eller snedställt 45 grader, vilket erbjuder plats för två vanliga cyklar eller en lådcykel av standardmodell.

Användning: I stadsmiljöer, intill parker, torg samt hållplatser i stadsmiljö

Opus, Hitsa (Malmögrön RAL 6009)

Bågar placeras med c/c 900 mm, rakt eller snedställt 45 grader, vilket erbjuder plats för två vanliga cyklar eller en lådcykel av standardmodell.

Användning: Vid större hållplatser, kollektivtrafiknoder och cykelgarage

Dessa cykelställsmodeller finns i dokumentet Krav och riktlinjer för utrustning.

Supercykelvägar

Supercykelvägar utgör den övre nivån i planeringshierarkin av cykelvägnätet, och består av huvudartärerna i cykelvägnätet.

Framkomligheten ska vara mycket god, och kvaliteten på infrastrukturen hög med god komfort, rak linjeföring, så få stopp som möjligt för cyklisten, och genomgående hög standard avseende trafiksäkerhet och trafiktrygghet.

För riktlinjer supercykelvägar, se riktlinjesdokument.

Sikt

Vid alla cykelöverfarter, genomgående cykelbanor, cykelpassager och övriga cykelbara förbindelser som korsar gata, ska god sikt säkerställas. Sikten ska vara fri minst 10 meter innan cykelöverfart.

Se avsnitt om sikt under Gatussektioner för förtydligande kring sikt.

Markbeläggning

Cykelbanor ska uteslutande beläggas med asfalt. Detta för att åstadkomma bästa möjliga komfort, undvika halkrisk, och skapa trafiktrygga och tydliga trafikmiljöer för oskyddade trafikanter.

Vägmarkering

Krav på vägmarkering på cykelbanor finns på sidan trafikreglering - vägmarkering.

Planering och utredning av cykelvägnät

Vid planering och utredning av cykelvägnätet är det viktigt att åstadkomma ett gent, trafiksäkert, tryggt, tillgängligt och framkomligt stråk. Huvudcykelvägnätet ska bära huvuddelen av cykeltrafiken, där kapacitet, framkomlighet, prioritet för cykeltrafiken och en sammantaget hög komfort premieras.

Vid nybyggnad, ombyggnad och upprustning av huvudgator ska dubbelsidiga cykelbanor eftersträvas.

Kapacitet och framkomlighet handlar både om vilket utrymme i relation till trafikintensitet som erbjuds på sträcka (mötande cykeltrafik påverkar tidsluckorna vid vilka det är möjligt att cykla förbi framförvarande cykeltrafik), samt hur korsningar utformas och hanteras. Signalreglerade överfarter samt cykelöverfarter ska utformas breda för att erbjuda en hög kapacitet och god komfort, och väl tilltagna magasinsutrymmen samt cykelräcken ska säkerställa att blockeringseffekter i signalreglerade korsningar undviks. Hinder för cykeltrafiken ska undvikas, och behov för cyklisten att stanna ska minimeras.

Trafiksäkert och tryggt handlar dels om att erbjuda separerad cykelinfrastruktur längs med gator med betydande trafikintensitet, dels en allt ökande grad av prioritering av cykeltrafiken i korsningspunkter över bilvägnätet i form av hastighetssäkrade cykelöverfarter. Cykling i blandtrafik i utpekade cykelstråk är acceptabelt vid låga motortrafikmängder. Fasta hinder i cykelbanan ska undvikas, goda siktförhållanden vid anslutande banor och vid korsandebehov säkerställas, jämn beläggning i cykelbanan, och cykelbana ska vara väl upplyst för att kunna användas av alla dygnet runt och året om.

Därtill är en rät och logisk linjeföring på cykelbanan utan plötsliga sidledsförskjutningar viktigt att beakta.

I lokalgator och uppsamlingsgator där färre än 2 000 motorfordon per dygn väntas kan cykling i blandtrafik accepteras, och t.o.m. vara att föredra framför separerade cykelbanor. Förekomst av bl.a. grundskolor och förskolor kan aktualisera cykelbanor även vid låga motorfordonsflöden. Även om skyltad hastighet är 50 km/h eller högre, aktualiseras separerad cykelbana oavsett volym motorfordonstrafik.

Cykelbanebredd

För riktlinjer för cykelbanebredder se sidan Gatusektioner och avsnittet för cykel.

Cykelservice

Cykelräcken i signalreglerade korsningar

Cykelräcken i signalreglerade korsningar ger dels en extra komfort för cyklisten och kan dels användas för att visa det är lämpligt att ställa upp inför en korsning för att exempelvis inte blockera korsande stråk.

Servicestationer och luftpumpar

För att underlätta för Malmös cyklister har staden anlagt offentliga cykelpumpar på strategiska platser runt om i Malmö. Pumparna står på platser där många cyklister passerar, så som vid stora cykelstråk, vid stadens större vid kollektivtrafiknoder, men även på inpendlingsstråk och lokala torg. För supercykelstråken där servicenivån är hög ska det finnas cykelpumpar kontinuerligt utmed stråken. Det är viktigt att cykelpumpar placeras med ett tillräckligt avstånd till cykel- och körbana så att det finns plats att ställa upp cykeln vid pumpen.

Cykelparkering

Det är viktigt att beakta entréers placering, målpunkter och cykelstråkens läge vid lokalisering av cykelparkering. Parkeringen bör lokaliseras på rätt sida entrén i förhållande till det förväntat starkaste cykelstråket, så att majoriteten av cyklister inte behöver cykla förbi entrén för att parkera cykeln. Placering av cykelställ är avgörande för dess användning. För hög tillgänglighet, vid korta ärenden, bör avståndet mellan cykelparkering och målpunkt bör inte överstiga 25 meter. Vid dagsparkering vid exempelvis kollektivtrafiknoder kan ett längre avstånd accepteras.

Det staden främst kan göra för att förhindra stölder av cyklar är lokalisering samt erbjuda cykelställ som ger möjlighet till ramlåsning. Cykelställ bör lokaliseras till synliga platser med förbipasserande, också utifrån trygghetsaspekt. Då det finns en stor variation av olika typer av cyklar, elcyklar, lådcyklar, trehjuliga och tvåhjuliga behöver vi som stad möta ett differentierat behov av parkering.

Lådcykelparkering

Vid lådcykelparkering kan en lägre modell av ramlåsbara bågar användas (höjd: 350mm) dessa placeras sedan med ett avstånd om 1200mm c/c. För att förtydliga att platserna är dedikerade för lådcyklar kan även lådcykelsymboler målas på mark.

Se typritning A3-TYP-603, Svenskt country kit för AutoCAD Civil 3D 2012 med CQTools 2012.