Till lokal navigering Gå direkt till innehållet
Malmö stad
$left
$middle

Under 2023-2024 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Gustav Adolfs torg

Torghandel med stånd på Gustav Adolfs torg i Malmö.

  • Centrum
  • 1800-tal

Gustav Adolfs torg, eller "Gustav" som torget ofta kallas, är ett av Malmös mest omtyckta torg. Platsen är flitigt använd för olika arrangemang och en populär mötesplats.

Gustav Adolfs torg har under många år varit en av platserna för Malmöfestivalen och en rad andra arrangemang. I jultid är torget extra stämningsfullt. Då glimmar 7000 lampor i blodboken och eldar brinner i de fem vackra gjutjärnsfontänerna.

Fontänerna och klotet invid är formgivna av konstnären Sivert Lindblom. Hans skulpturer kom på plats när landskapsarkitekten Sven-Ingvar Andersson omgestaltade torget 1997.

Historik

De första åren in på 1800-talet bestämdes att de höga försvarsvallar och breda vattengravar som alltsedan 1600-talet gjort Malmö innerstad till en fästning skulle rivas. Vallmassorna störtades ner i vattengravarna och på detta sätt vann man nya stora kvartersmarker. Utanför alltsammans anlades den nuvarande kanalen.

Grönt torg

Gustav Adolfs torg är ett lummigt och grönt parktorg. Så har det varit sedan torget grundades i början av 1800-talet. Gustav IV Adolf var kung då, och det är han som har gett namn åt torget. Innan det anlades, var platsen en sankmark precis utanför den gamla stadsvallen och den medeltida staden.

Runt torget finns många av Malmös äldsta och pampigaste byggnader. Längs den norra delen av torget ligger en vit gräddtårtsliknande husrad i fransk nyrenässans som kallas "Rivieran".

Modernistisk byggnad

På den södra sidan av torget ligger ett gråbrunt jugendhus "Valhallapalatset". Det är byggt i början av 1900-talet och ritat av Alfred Arwidius som var inspirerad av nordamerikansk arkitektur. Öster om Valhallapalatset ligger ett vitt funkishus. Det är Trygghuset, som är en av Malmös främsta modernistiska byggnader, ritat av Sven Lallerstedt 1938.

Lite framför Trygghuset finns en plantering med unga träd. Det är Kungalunden, vars lönnar är en 50-årspresent till kung Carl XVI Gustaf. Sätt dig gärna ner där, njut av stadens puls och de flanerande människorna.

Torgets placering

Det fanns ett stort problem med torget. Den enda infarten till staden söderifrån anslöt på den tiden via Engelbrektsgatan.

De som bodde vid Södergatan ville däremot att den nya infarten skulle ansluta till denna gatan. För att lösa problemet lade de styrande ut ett rektangulärt torg med två av hörnen i respektive omtvistad gata. Södra Förstadsgatan anslöts däremot mitt på motstående sida.

En besökare söderifrån hade på detta sätt lika långt till Engelbrektsgatan som till Södergatan. En bekräftelse på skånsk klokhets långa historia.

Nya kyrkogården

På 1820-talet stod den Nya kyrkogården klar, idag Gamla begravningsplatsen. Hit flyttade Malmös borgarfamiljer till livet efter detta. Liksom man hade ståndsmässiga fastigheter i de levandes kvarter, fick man egen "bostad" i de dödas kvarter. Ja, kyrkogården uppdelades faktiskt i just "kvarter".
 
Mitt emellan dessa ytterligheter låg alltså torget. Det tog dock lång tid innan det blev något vettigt av det hela. Så sent som 1842 berättar en ung dam som tagit in på hotellet att detta gränsade till en stor öppen plats, på vilken det gick får och kor och betade. I slutet av 1800-talet började man bebygga torgets norra sida. Detta var de rikas paradis. Inspiration till husens arkitektur hämtades från medelhavsområdet, därav smeknamnet "Lilla Rivieran".

Torgets namne

När Sydsvenskan för ett antal år sedan gjorde en historisk kunskapstest bland Malmös styrande var det nästan ingen som kunde svara rätt på vilken Gustav Adolf som gett sitt namn till torget. Givetvis gissade de flesta på den fete och närsynte kung som den 6 november 1632 red vilse i tysk dimma.

I stället skulle det vara den olycklige kungen Gustav IV Adolf; han som i början av 1800-talet så älskade Malmö att han funderade på att göra staden till Sveriges huvudstad.

Givetvis blev en sådan tosing genast avsatt som Sveriges regent!

  • Gustav Adolfs torg. (Malmöguiden, s. 75-78.) 2007.
  • Löwegren, Gunnar, Från Gustav Adolfs torg till Ribersborg (Minnenas Malmö, s. 132-143.) 1974.
  • Rosborn, Sven, Historiska vingslag. Med Sven Rosborn genom Malmös historia. 2003.
  • Rosborn, Sven, En vandring i historien. Med Sven Rosborn genom gamla Malmö. 2002. 

Kontakta oss

Malmö stads kontaktcenter

E-post:
malmostad@malmo.se
Telefon:
040-34 10 00
Telefontider:
Vardagar 08.00–17.00

Sidan senast uppdaterad:

Relaterat

sv