Under 2021 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Stortorget

Offentlig konst

Karl X Gustav. Foto Merja Diaz

  • Centrum

Stortorget är det första som möter många Malmöbesökare och torget är kantat av flera sevärda byggnader: Malmö Rådhus, Residenset, Jörgen Kocks hus från 1500-talet, hotell Kramer i fransk chateau-stil och Apoteket Lejonet.

På Stortorget finns även John Börjessons imponerande ryttarstaty av kung Karl X Gustaf som såg till att Skåne och Malmö blev svenskt år 1658.

Historik

När torget grundades 1538 av borgmästaren Jörgen Kock, låg havet bara något kvarter bort. Det som i dag är centralstationen och vidare ut är utfyllnadsmark. För att få plats med det nya torget, revs äldre byggnader, bland annat Helgeandsklostret, vars lämningar är bevarade under dagens parkeringsplats, här på torget.

Stortorgets centrala läge nära hamnen gjorde det till marknadsplats för export av oxar och annan kreatur. På torget fanns också en vattenreservoar som var i bruk ända in på 1800-talet. Här hämtade stadens befolkning sitt vatten. Vattnet kom ända från Pildammarna, som då låg en bra bit utanför staden. På torget finns i dag en Torgbrunnsskulptur skapad av Stig Brlomberg, just för att påminna om vattenreservoaren.

Ryttarstatyn föreställer Karl X Gustav 

En särskild plats i Malmös konstliv intar John Börjessons ryttarstaty på Stortorget. Den föreställer Karl X Gustav. Statyn har alltsedan den avtäcktes 1896 varit föremål för debatt. Ingen har ifrågasatt dess konstnärliga kvaliteter, den anses vara en av världens främsta i sin genre. Men är det lämpligt att Malmös centrum pryds av en staty som föreställer den svenske kung som 1658 erövrade Skåne från Danmark? Skånska patrioter menar att "tjocke Karl" borde ersättas av ett mindre provocerande konstverk. Debatten kommer sannolikt att fortsätta i ytterligare hundra år.