Möllevångstorget

Möllevångstorget lades ut 1904–1906 och har sedan dess varit en dynamisk plats för både torghandel, möten och demonstrationer.

En stor byggarbetsplats

Möllevången anlades för arbetarklassen som en kvartersstad runt ett stort torg. Området började planeras, ritas och bebyggas under tidigt 1900-tal efter stadsingenjör Anders Nilssons stadsplan. De flesta husen runt torget uppfördes 1906–1907 och innehöll huvudsakligen enrumslägenheter. Det stora vita jugendhuset i fonden stod klart 1907 och ritades av arkitekten Harald Berglin. Under några år i början av 1900-talet var Möllevången en stor byggarbetsplats då många fastigheter färdigställdes på kort tid.

Kommersen på torget blev kännetecknande för Möllevången

Torghandeln startade på Möllevångstorget redan när torget anlades. Arbetarkvinnorna, som var vana att kunna köpa på kredit i hökerier och butiker, fick svårigheter med att handla i de olika torgstånden där det krävdes kontant betalning. Många av männen hade osäkra inkomster, inte minst i tider av strejk och lockout. Därför var det i början främst pigor till familjer med starkare ekonomi som handlade på torget. Förutom frukt och grönsaker såldes även fjäderfä och kaniner. Konsumentföreningen Solidar bildades i Malmö och öppnade sin första butik och bageri 1907 på adressen Möllevångstorget 5.

Författaren Herta Wirén växte upp vid torget

I oktober 1906 flyttade familjen Larsson in i det nybyggda huset med adressen Möllevångstorget 3. I familjen fanns åtta personer, sex barn och två vuxna. Fadern var murare och fackligt engagerad. Lägenheten var en enrumslägenhet som hade kök med fönster åt gården, en stor järnvask, en glänsande svart spis med bakugn, en rymlig garderob och en väl tilltagen tambur.

Skildrade Möllevången

En av döttrarna, Herta Larsson, blev med tiden författare med efternamnet Wirén. Hon har i stor utsträckning skildrat Möllevången vid 1900-talets början. ”Vi bodde i ett nybyggt hus med utsikt över en åker av lervälling” skrev hon om det då ännu inte stenlagda torget. Debuten från 1975 heter ”En bit bröd med Anna” och följdes av ytterligare sju romaner.

Statyn Arbetets ära

Skulptören Axel Ebbe skapade statyn Arbetets ära som invigdes i december 1931. Verket föreställer sex nakna personer som lyfter upp ett stort granitblock föreställande staden. Det första granitblocket visade sig vara för litet och därför beställdes ett större. Det å sin sida visade sig vara för stort, vilket medförde att konstnären fick hugga ner det till en passande storlek. Statyn symboliserar hur arbetarrörelsen tillsammans bygger samhället. På sidorna syns bronsreliefer, på ena sidan stadens skyline och på den andra fabriksskorstenar och industribyggnader som ger arbete och välfärd.

Torget som plats för demonstrationer

Sedan det anlades har torget även varit en plats för olika former av demonstrationer. Arbetarrörelsen har använt torget till sina 1:a maj-demonstrationer och hunger- och rösträttssamlingar var vanliga under 1900-talets första decennier. I modern tid har torget förutom den sedvanliga torghandeln använts för musikevenemang, loppmarknad, fotoutställningar och politiska manifestationer. Runt torget samsas restauranger och butiker och förstärker den levande torgkänslan.