Luftföroreningar

Luften i Malmö har blivit bättre. Sedan 2006, då Malmö stads åtgärdsprogram för luften i innerstaden startade, har trafiken minskat med 19 procent och halten av kvävedioxid med 12 procent. Men för att uppfylla nuvarande lagkrav och det nationella miljökvalitetsmålet år 2020 behövs fortsatt arbete.

Luftföroreningar bidrar till miljöproblem som klimatförändringar, försurning, övergödning och uttunning av ozonskiktet. Flertalet luftföroreningar påverkar också människors hälsa negativt och i vissa fall orsakas även skador på vegetation.

De högsta luftföroreningshalterna finns i människans närhet, där de största källorna är trafiken (väg- och sjötrafik), uppvärmningen och energiproduktionen.

Kväveoxidhalterna blir höga av tung trafik och av höga hus på båda sidor av en gata (vilket hindrar luften från att cirkulera). Även bilförares körmönster påverkar avgaserna och halterna av kväveoxid. Det blir högre halter när bilföraren kör fort, gasar snabbt och bromsar in kraftigt. 

Hälsoeffekter

Där det finns mest luftföroreningar, finns en ökad risk att barn föds underviktiga.  

Dieselpartiklar kan orsaka DNA-skador hos foster och har dessutom nyligen blivit klassade som direkt cancerogena av WHO (World Health Organisation).

Varför varierar luftföroreningshalterna?

Vädret spelar också roll för luftföroreningarna. Nordliga vindar betyder oftast lägre luftföroreningshalter, medan sydliga vindar från kontinenten oftast innebär högre halter. Nederbörd betyder att luftföroreningar tvättas ur atmosfären.

I Malmö blåser det ofta, men några dagar om året är det så kallad inversion. Då står luften stilla och halterna av luftföroreningar stiger. Då blir luftkvaliteten överallt, inte bara där det är mycket trafik. Då ska du undvika att vara ute (för att till exempel jogga). Varma dagar med blåsigt väder har den bästa luftkvaliteten.

De flesta luftföroreningar varierar med dygnet och följer den mänskliga rytmen, det vill säga halterna är som högst under dagen och som lägst under natten. Utsläppen är något mindre på sommaren och något större under vintern.

Olika sorters föroreningar

Svaveldioxid,  SO2, kommer från svavlet i fossila bränslen. Mest svavel finns det i kol och minst i naturgas. Idag orsakar svaveldioxiden på sina håll stora försurningsskador, med skogsdöd och livlösa sjöar som följd. Dessutom medför försurningen söndervittring av kulturföremål

Kvävedioxid, NO2, uppkommer genom en kemisk reaktion mellan syret och kvävet i atmosfären under hög temperatur. Kvävedioxidutsläppen orsakar efterhand problem med övergödning, bl a i form av igenväxta sjöar, algblomning och förändrad flora och fauna. Höga kvävedioxidhalter medför luftrörsproblem hos främst känsliga personer.

Kolväten är byggstenarna i fossila bränslen. Utsläppen sker dels genom avdunstning och dels genom att förbränningsprocessen inte är fullständig. De flesta kolväten är toxiska och en del är dessutom cancerogena. De lättaste kolvätena är till exempel metan och etan.

Ozon, O3, (marknära ozon) uppkommer genom kemisk reaktion mellan kvävedioxid och kolväten under inverkan av solljus (uv-ljus). Ozonet ger upphov till diffusa skador på ett flertal växande grödor, växter och träd. Människan påverkas också av allt för höga halter. Marknära ozon ska inte blandas ihop med ozonskiktet, vilket är ett skyddande lager i det högre luftlagren.

Koldioxid, CO2, är den mest välkända och den dominerande växthusgasen. Koldioxid uppkommer vid förbränning/nedbrytning av ämnen som är uppbyggda av kol. Effekterna på jordens klimat kan bli långtgående om de värsta scenarierna uppfylls. Så kallade biobränslen binder lika mycket koldioxid under sin bildning, som de alstrar när de förbränns. Fossila bränslen ger däremot ett nettotillskott av koldioxid.

Freoner har använts i stora mängder som framför allt kylmedium i kyl- och frysskåp, men även vid tvättning av elektronik, tillverkning av skumgummi m.m. Freonerna bryter ned det skyddande ozonet som finns på en höjd av 15 till 30 kilometer ovan mark. Idag är de flesta av de skadliga freonerna förbjudna att använda.

Partiklar, PM, uppkommer genom både mänskliga och naturliga processer. På de små partiklarna fastnar ännu mindre partiklar, som kan vara farliga för människan. Är partiklarna tillräckligt små, så att de kommer ner djupt i lungorna, finns en stor risk att skadorna blir större.

Bensen, C6H6, är ett kolväte som förekommer i bensin. Det är kraftigt cancerogent, liksom de flesta kolväten, och kan orsaka leukemi vid hög exponering.

Senast ändrad: 2015-08-12 11:41