Ett varv runt Varvsbassängen
Åtta platser med historia. Åtta platser i förändring. Ge dig ut på en lagom lång upptäcktsfärd i ett område som varit med ända sedan Malmö blev en riktig hamnstad, för 250 år sedan. Här fortsätter staden vid havet att utvecklas – både ovanför och under vattenytan. Välkommen till Varvsbassängen!
Beijers bro
Sommaren 2024 lades en röd fackverksbro för gående och cyklister på plats mellan Universitetsholmen och den nya stadsdelen Varvsstaden. Beijers bro är en fast bro som inte går att öppna, vilket heller inte behövs när fartyg inte längre ska in och ut från varvet. Bron blir en port, både till den nya staden och till en del av Malmös industrihistoria. Nära Beijers bro ligger den gröna Klaffbron från 1953, också den en fackverksbro men konstruerad för att vara öppningsbar.
Beijerskajen
Beijerskajen sträcker sig från sydöstra hörnet av Södra varvsbassängen ända upp till Klaffbron, där hamnbassängen möter Yttre hamnen. Här låg fartyg vid kaj och det lastades och lossades gods. Bebyggelsen var väldigt låg jämfört med idag. Då fanns det lager för olika typer av material, byggvaror och bränsle längs med kajen, nu är det betydligt högre hus med kontor, bostäder och Malmö Universitet. Dagens kaj är en konstruktion från 1960-talet som tekniskt sett är gammal och behöver renoveras för att hålla i många år till. Kajen kommer att breddas och bli ett levande stråk med sittplatser, träd och andra växter.
Ubåtshissen
Kockums var det enda varvet i Sverige som utvecklade, projekterade och konstruerade ubåtar. De första ubåtarna sjösattes och levererades 1914. Ubåtshissen kallades den konstruktion som från 1980-talet fanns mellan de två bryggorna i Södra varvsbassängen. Bryggorna var en del av mekaniken för att hissa ubåtar upp ur eller ner i vattnet. Ubåten vilade på en stapelbädd som kunde sänkas ner i vattnet. Mellan bryggorna var det riktigt djupt: 11 meter, jämfört med 6-7 meter i övriga delar av varvsbassängen. Spår av Ubåtshissen syns idag i form av kranbanor och större hål i bryggorna, som finns kvar.
Gamla Dockan
Malmös äldsta torrdocka är från 1857. Varvsarbetarna på Kockums kallade den ”Docka 1” eller ”Lilla Dockan”. Här byggdes och reparerades fartyg. Torrdockan består av stora stenblock som lagts i form av en brant trappa. Med hjälp av pumpar tömdes dockan på allt vatten och fylldes igen när arbetet var klart, när fartyget var redo att ”gå av stapeln”. Det lilla pumphuset är renoverat och över den stängda dockporten blir det möjligt att passera dockan längs med vattnet. Gamla Dockan är en ny mötesplats i gammal miljö, som påminner dagens människor om en viktig tid i Malmös historia.
Sillabanan
Där Neptunigatan finns idag har det varit fullt av järnvägsspår. 1889 invigdes Malmö–Limhamns Järnväg (MLJ), en av landets kortaste järnvägsbanor. Den drogs så rakt som möjligt på en sandbank ute i vattnet, långt innan Ribersborgsstranden fanns. Här fraktades framför allt cement som tillverkats av kalk från Limhamn men det fanns också plats för resenärer med ståplatsbiljett. Fiskförsäljande fruar till Limhamns fiskare, ”sillagummor”, tog tåget in till marknaden i Malmö. Så uppstod smeknamnet Sillabanan.
Solhöjdsparken
Solhöjden visar solens vinkel ovanför horisonten, viktig kunskap för den som navigerar till sjöss. Solhöjdsparken är namnet på den största parken i Varvsstaden. Över delar av parken reser sig en mäktig, färgstark stålkonstruktion med traverser, kranar och styrhytter. Under Kockums-tiden var den här konstruktionen en del av stommen i ”Blå hallen”, en totalt cirka tjugo gånger så stor byggnad. Det tog tre år att montera ner den enorma hallen. Materialet från den har på olika sätt använts i byggandet av den nya stadsdelen.
Varvsbassängen
Södra varvsbassängen och Varvskanalen med sina kajer är ett arv från 1870-talet. När Kockums varv lades ner i slutet av 1900-talet var Södra varvsbassängen 6-11 meter djup, med kolsvart vatten och förorenat bottensediment. Under 2022 startade arbetet med att grunda upp bassängen. Detta gjordes för att vattnets kvalitet ska bli bättre och den biologiska mångfalden öka, men också för att det ska vara säkrare att vistas i området. Nu är bassängen 4 meter djup. Den har en sandbotten med steniga rev där tång, fiskar, musslor, krabbor och andra vattenlevande djur och växter har flyttat in.
Styrmansbron
Med en elegant sväng gör Styrmansbron vägen mellan Universitetsholmen och Varvsstaden lite kortare. Bron invigdes 2025 och är gjuten i röd betong. Den är både en väg och en plats, öppen för stadsbussar, cyklister och flanörer. Där det idag finns ett brofäste, kajer och annan mark på norra sidan fanns – ingenting, utom vatten. Nya ubåtar sjösattes ofta ungefär vid den här platsen och fartyg reparerades. Mellan kajerna väster om Styrmansbron planeras ytterligare en gångbro över Varvskanalen.
Malmös väg till hamnstad
Områdena Universitetsholmen och Varvsstaden ligger på varsin sida om Södra Varvsbassängen. Båda ingår i den stora stadsdelen Västra Hamnen, där all mark skapats ur havet – bit för bit, fram tills idag. Nyfiken på att veta mer om hur Malmös gamla hamnområden sett ut från början, hur utvecklingen av land och vatten format den här delen av staden och gett upphov till jobb, bostäder och nya miljöer? Här finns länkar till mer kunskap!
En hälsning från havet
"Varvsbassängen är grundare nu. Det tycker vi fiskar är bra! Förr var det så djupt och mörkt, ingen kunde leva här. Växter, tång och musslor flyttade in när ljuset från solen nådde ner till botten igen. Nu trivs vi också i området! Tack!!"