Malmö stad
$left
$middle

Under 2023-2024 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Västra hamnen

Flygbild över Västra hamnens bostäder med Turning Torso som ticker upp i mitten.

Västra hamnen 2010. Foto: © Torbjörn Andersson / Malmö museum

Två stenbumlingar laden grunden för Västra hamnen som från 1870 dominerades av Kockum. Idag är den västra delen av hamnen ett modernt storstadsområde.

Kon och Kalven

Så kallades två stora stenar som låg i Öresund utanför Malmö. När bygget av hamnen kom igång på 1700-talet utgjorde stenarna två grund som låg strax väster om piren. Viken innanför grunden kom därmed att kallas Kalvhagen och var en populär badplats. Mandomsprovet för stadens unga pågar – de som var simkunniga – var att simma ut förbi Kalven och Kon och fram till Sparbössan, det vill säga vågbrytaren vid hamninloppet.

Ritning över hamnen med fiskebåtar.

Malmö hamn 1824. Ungefär där fiskebåten ligger till höger på teckningen, där låg stenarna Kon och Kalven. Bild: G H Flensburg 1824.

Stenarna slukades

När sedan hamnen växte kom Kon och Kalven på 1850-talet att slukas av utbyggnaden. Då tillkom den västra hamnen, det vill säga det område som vi idag kallar Universitetsholmen med varvsbassängen. Bassängen var ursprungligen en kanal som förband hamnen med stadskanalen. I anslutning till varvskanalen, och senare tillkomna bassäng, anlades 1857 den torrdocka som ännu ligger i västra hamnen.

Området där universitetsbyggnaderna Orkanen och Niagara ligger idag, mellan Hjälmarekajen och Beijerskajen, användes som upplag för kol och koks. Staden och dess industrier slukade vid denna tid massor av kol för uppvärmning och olika ångmaskiner på land och till havs.

Västra hamnen på 1880-talet med kollager på nuvarande Universitetsholmen med Malmö Valskvarns byggnad vid Varvsbassängen i bakgrunden och med torrdockan till höger (osynlig). Foto: Carl de Shàrengrad / Malmö museum

"Sura gapet”

Vid mitten av 1800-talet var tanken att låta hamnområdet expandera åt väster. Därför byggdes en lång vågbrytare och pir som sträckte sig från dagens Teknikens och Sjöfartens hus och ut till Dockplatsen. Innanför piren började man torrlägga. Det tog några år. Området kallades då ”sura gapet”.

Utsnitt ur karta från 1851 med torrdockan i rosa och därunder ”sura gapet”. Här ser man också den ursprungliga varvskanalen som förband hamnen med stadskanalen.

År 1870 tog Kockums mekaniska verkstad över stadens torrdocka från 1857. Kring den växte Kockums varv fram. Varvet expanderade och ”sura gapet” fylldes ut.

Oljedepåer, karantän och bad

Längst ut i västra hamnen låg vid sekelskiftet 1900 stadens oljedepåer samt karantänstallarna. Det var där man isolerade kreatur och svin som misstänktes vara smittade av någon sjukdom. Vid den här tiden fanns det åskilliga järnvägsspår över hela området för allehanda transporter.

Västra hamnen 1902, troligen på Bassängkajen. Foto: Harald Bager / Malmö museum

Längs den västligaste piren kom det också att ligga en rad bryggor och mindre kallbadhus. Där fanns bland annat badet ”Neptun” och runt sekelskiftet hade Kronprinsens husarer ett eget bad med brygga, liksom fängelset i Malmöhus. Det fanns också ett par privata badskjul. Samt ett folkbad för män och ett för kvinnor. Ett av folkbaden kom populärt att kallas ”tvåan”, sedermera ”femman”. Troligen anspelar namnen på priset 2 respektive 5 öre. Där kunde arbetarna på Kockums och från Oljehamnen ta ett skönt bad, skölja av sig svett och damm efter arbetstiden.

Kockums fyllde ut mer

Allteftersom Kockums varv expanderade efter andra världskriget började man bygga ut den västra hamnen. Under 1950- och 1960-talen hade varvsverksamheten i Malmö vuxit till en av de största i världen, med tillverkning framför allt av stora lastfartyg. På 1970-talet uppfördes Kockumskranen, världens största bockkran, och framtiden såg ljus ut för varvsindustrin, i Malmö, i Sverige och i världen.

1956. Malmös första torrdocka, byggd 1857 och från 1870 i bruk av Kockums varv. Här är det ett av Falsterborevs fyrskepp (troligen Fyrskepp Nr 28 Reserv, byggd på Kockums 1901) som ligger i dockan för reparation och översyn. Bakom fartyget, ute vid kajen syns kopparslagare-verkstaden. På andra sidan varvsbassängen skymtar resterna av de gamla kolupplagen. Foto: Stenbergs/Malmö stadsarkiv

Hamnbyggnader, en kran och hamnarbetare.

Kockums varv. Sjösättning av en ubåt. Foto: Otto Ohm / Malmö museum

Bild från okänt årtal tagen på Stora Varvsgatan, inne på Kockums varvsområde. Byggnaderna i bakgrunden står kvar än idag som en del av Varvsstaden. Foto: John Berntson / Malmö museum

Konjunkturnedgångar och oljepriser satte dock djupa spår i ekonomin och samhället. Varvsrörelsen omstrukturerades. Kockums övertogs 1979 av statliga Svenska Varv AB. Den civila fartygsproduktionen lades ner 1987, och därefter inriktade man sig på militära fartyg. År 1999 övergick ägandet till en tysk koncern.

Bilfabrik tog över

I ambition att skaffa fram nya arbeten i Malmö byggdes det under 1988 och 1989 en ny bilfabrik på det gamla varvsområdet. Men när tillverkningsåret 1989 avslutades hade bara 209 stycken Saab 900 rullat ut från fabriken. Redan 1991 blev det tvärstopp.

Det var tuffa tider för tillverkningsindustrin. Bilfabriken lades ner och in flyttade istället Malmömässan.

Vit modern byggnad som vrider sig som en torso upp mot himlen.

Foto: Torbjörn Andersson/Malmö museum

Bomässa Bo01

Men det skulle ljusna. År 2001 arrangerads Bomässan Bo01 i Malmö. Det innebar startskottet för den nya stadsdelen Västra Hamnen. Att nyttja gamla hamnområden till bostäder och kontor är en utveckling som pågår i många städer. Docklands i London är ett av de mer välkända exemplen. Andra är Vieux Port i Marseille och Hamburgs Hafencity.

Till Bo01 medverkade många olika arkitekter bland annat Ralph Erskine. De många olika uttrycken skapade tillsammans en mångfald i arkitekturen. Som kronan på verket uppfördes skyskrapan Turning Torso, då Sveriges och Nordens högsta.

Till attraktionerna för Malmöborna hör strandpromenaden och utsiktsplattformen som snabbt kom att utnyttjas som hopptorn. Sommartid vallfärdar Malmöborna hit för att bada. Sedan 2005 finns Scaniabadet i den norra delen av området.

Solnedgång över Daniaparken, ungdomar hoppar i vattnet från utsiktsplatsen.

Utsiktsplattformen vid Daniaparken i Västra Hamnen brukar ibland kallas ”Titanic”. Foto: © Torbjörn Andersson / Malmö museum

Varvsstaden tillkommer

Den stora Kockumskranen demonterades 2002 och såldes för en symbolisk summa till Hyundai Heavy Industries och skeppades till Sydkorea.

Malmömässan flyttade till Hyllie och den gamla bilfabriken revs 2010. På fabrikens plats ligger idag Västa hamnens torg. Området har på 2020-talet expanderat ytterligare med Varvsstaden. Där ligger bland annat stadens första torrdocka och en del av varvets äldsta byggnader har bevarats. Andra rester från Kockumstiden är den senare, stora torrdocka som har blivit småbåtshamn och den gamla stapelbädden som används som skatepark och andra fritidsaktiviteter.

Turning Torso

Det omtalade Turning Torso, ritat av den spanske arkitekten Santiago Calatrava, utgör en självklar blickpunkt med sina 190 meter och 54 våningar över havet. Hyresgästerna i de 147 lägenheterna har tillgång till eget gym, egen vinkällare och en reception som är bemannad dygnet runt. Huset började byggas 2001 och stod klart 2005.

Dockan

Dockan i den östra delen är nyare än Bo01. Marinan är dess naturliga centrum med byggnader som påminner om arkitekturen på Helsingborgs bomässa H99 och om Hammarby sjöstad. Området innehåller också en del byggnader som bevarats från den tidigare industrieran.

Malmö universitet

På Universitetsholmen återfinns Malmö Universitet, vars mest uppmärksammade byggnad ligger vid Hjälmarekajen och kallas Orkanen. Denna stora grönskimrande byggnadskropp, som ritades av schweiziska Diener & Diener, hyser lärarutbildning och bibliotek.

  • Adolfsson, Ulrika & Barle, Åsa & Ljungberg Annika. Västra hamnen. 2007.
  • Arkitektur i Sverige 2000-2005. Architecture in Sweden 2000-2005. 2005.
  • Bagge, Hans, Energianvändning och inneklimat i två energieffektiva småhus i Västra hamnen i Malmö. 2004.
  • Current urban development in Västra Hamnen. 2012.
  • Freij, Hanna, Västra hamnens utveckling. Mål och visioner 1986-2001. 2002.
  • Från varv till bostäder, 2001. En ny stadsdel växer fram (Mitt hjärtas Malmö 10. 1980-2005).
  • Grahn, Ossian, Västra hamnen. Western harbour. Malmö. 2008.
  • Gutehall, Anders & Thelin, Anders & Ekblad, Lars Ola & Lindqvist, Pia. Västra hamnen. 2003.
  • Hallemar, Dan, I väntans tider (Arkitekten 2003: januari, s. 4-6.).
  • Korkiakoski, Julia, Malmös nya identitetsmarkör. 2011.
  • Lloyd Raboff, Joakim, Västra hamnen. The Western harbour. 2007 och 2011.
  • Persson, Bengt. Västra hamnen : lärdomar och erfarenheter. 2013.
  • Planer & strategier för Västra hamnen. Plans & strategies for Western Harbour. 2008.
  • På egen hand i Västra hamnen – din självguide. 2004.
  • Västra hamnen. En ny stadsdel i Malmö. 2001.
  • Västra hamnen : Bo01-området : stad för människan och miljön. 2003.
  • Översiktsplan för Västra hamnen. Malmö stadsbyggnadskontor, 1999.

Sidan senast uppdaterad:

sv