Sorgenfri

Området Sorgenfri

De västra och östra delarna av Sorgenfri består mestadels av bostäder, industriområdet hittar vi i norr. I väst finner vi de äldre delarna. Där byggdes hyreshus men också en trädgårdsstad i engelsk stil.

Nödbostäder

Efter flera år av ekonomisk kris fick man i början av tjugotalet bygga nödbostäder i Malmö. På Sorgenfri byggdes träbaracker i rött med vita knutar. Denna förklädda idyll kallades i folkmun bland annat för Hollywood och pinnahusen. Trähus var ovanligt i sten- och tegelstaden Malmö.

En lägenhet på trettiofem kvadratmeter kunde inhysa tretton personer. Denna misär gav Sorgenfri dåligt rykte. En tillvaro porträtterad av författaren Mary Andersson i en rad romaner. På femtio- och sextiotalet fortsatte man att bygga, nu modernt, i östra Sorgenfri. Vi hittar till exempel Jaenecke och Samuelsons karakteristiska stil på Sorgenfrivägens hus, snedställda balkonger i vitmålad betong.

Ett område för religiösa platser

Religiösa platser och byggnader har också varit tydliga inslag på Sorgenfri. S:t Paulis norra och södra kyrkogårdar ligger i stadsdelen. Längst i väster, runt Betaniaplan, hittar vi ett kluster av religiösa byggnader: synagogan, Betaniakyrkan och KFUM (Kristna Föreningen för Unga män).

Industriområdet i Sorgenfri

Industriområdet i norr fick sin först verksamhet redan 1898 i form av Malmö oljeslageri. I början på nittonhundratalet fortsatte etablering av småindustrier. På trettitalet kom något större företag till området.

Tripasin startade korvskinnsfabrik och Addo var ett finmekaniskt företag med räknemaskiner som specialitet. Ett stort företag i Malmö. Men digitalisering och datorer slog undan förutsättningarna för mekanisk teknik och Addo försvann i början på sjuttiotalet. Ett typexempel på hur omstruktureringen tar fart och omvandlar industristaden Malmö till något annat.