Augustenborg
Flygbild över Augustenborg 2010. Foto: © Torbjörn Andersson/Malmö museum
Augustenborg är ett bostadsområde i Malmö. Området avgränsas i norr av Lönngatan, i väster av Lantmannagatan, i söder av Ystadvägen och i öster av Kontinentalbanan.
Augustenborg är känt för de flesta Malmöbor. Många har bott i området eller kört förbi längs Lönngatan, Lantmannagatan eller Ystadvägen. Bostadsområdet byggdes av MKB 1947—1952 och är ännu idag MKB:s största bostadsområde med strax över 1600 lägenheter.
Historik
Området kan vara uppkallat efter August Thomas Löhr, som köpte en gård här 1811. Gården hade flyttats ut från Västra Kattarps by vid enskiftet 1805. Från början fanns två gårdar inom Augustenborgsområdet: Augustenborg och Sofiedal.
Häradsekonomiska Augustenborg.
Grannskapsenhet
Mangårdsbyggnaden till Augustenborgsgården används idag som administration för Fosie Stadsdel. Augustenborg är Malmös äldsta exempel på en så kallad "grannskapsenhet". Det innebär att det inom ett mindre område ska finnas allt vad de boende behöver, såsom affärer, ett centrum, fritidslokaler, skola, centraltvätt, biograf och egen brandkår — allt på nära håll.
.jpg)
Christian Partos fontän, Droppkrona, på Augustenborgstorget. 2009. Foto: © Torbjörn Andersson/Malmö museum
Områdets utveckling
Området visar tydligt visionerna och idealen i 1940-talets reaktion mot den radikala modernismen som dominerat tidigare. Bebyggelsen i Augustenborg domineras av lamellhusbebyggelse i nyrealistisk stil med tegelbelagda sadeltak och fasader i tegel eller puts. Husen är fritt placerade i en grön miljö. Vid områdets centralt placerade stadsdelstorg finns butikslängor med för 1950-talet karaktäristisk, lekfull arkitektur. De har skärmtak med sneda pelare och fasader med blåvitrutig mosaik.
Aspgatan
Vid Aspgatan finns en rad med gathus, flera byggda som parhus, från tiden kring år 1900. I området finns ännu den bevarade mangårdsbyggnaden till Augustenborgsgården, vilket ger området en historisk koppling till tiden före området blev tätort.
Utomhusbilder som visar Aspgatan, kvarteren Passet och Stammen, 1974. Foto: © Benny Wahlfrid/Malmö museum
Området idag
Stadsdelen Augustenborg är sedan slutet av 1990-talet ett område med miljöprofil och återvinning i stor skala i många miljöhus med gröna tak. Dessutom finns en kommunal verksamhet som också kallas Gröna Tak, som ordnar konferenser och föreläsningar med ekologiska teman.
Aktiviteter
MKB har samarbete med Augustenborgsskolan. Amatörteatern Augusten finns etablerad i den gamla kvartersbion. Kaféverksamheten för seniorer har många återkommande besökare. Träffpunkten GNISTAN ("Göra Något I Stan") finns för barn och föräldrar. De mindre barnen har ett eget Koloniområde och ett Kaninhotell. Ett aktivt miljö- och energiarbete, MIBB, sker i samarbete med Hyresgästföreningen.
2009. Augustenborgsskolan, och Teater "Augusten" vid Augustenborgsgatan 10. © Torbjörn Andersson/Malmö museum
Fördjupning: Augustenborg
Drömmen om utsuddade klassgränser
Augustenborg bar en dröm om utsuddade klassgränser. När det invigdes 1952 kunde MKB:s ordförande konstatera att all kategoribebyggelse hade "utplånats" i området. De flesta yrken fanns representerade bland de boende. Sättet att bygga koncentrerat på ett större område under kort tid förhindrade att staden delades upp med olika samhällsklasser i olika stadsdelar.
Området förändras
Drömmen om det perfekta boendet levde ett antal år. Många av de boende var arbetare och tjänstemän med stabil lön som såg till att barnens uppväxt blev den bästa möjliga med sysselsättning i föreningar och fotbollsklubbar under ideellt tänkande ledares ansvar. Men med åren skaffade många familjer nya och större bostäder i mer attraktiva delar av Malmö. Nya grupper flyttade in.
Social problematik
Det uppstod med tiden också en social problematik i Augustenborg, från början inte särskilt omfattande. Men när befolkningen växte och barnen blev fler och äldre, kom ungdomarnas sysselsättning inte bara att handla om "meningsfull fritid". Området förändrades i negativ riktning. Många boende började känna sig otrygga. Omsättningen av hyresgäster var under en tid högre än normalt för Malmö.
Ny utformning
Behovet att göra genomgripande förändringar i området blev akut i början av 1990-talet. Översvämningar vid kraftiga regn orsakade problem. MKB och Malmö stad beslöt då att skapa en stadsdel som tog sikte på de boendes och hela områdets behov. Man byggde dammar och öppna kanaler som ledde bort vattnet, samtidigt som kanalerna fick en estetisk funktion i en vacker utemiljö. Man ville se Augustenborgs utveckling och fysiska utformning i ett bredare ekologiskt sammanhang.
Ekostaden Augustenborg
Nu bildades Ekostaden Augustenborg som ett samarbete mellan flera olika organisationer, myndigheter, föreningar och företag i området. Ett omfattande arbete med förändring av gårdsmiljöer, växtlighet och gemensamma ytor inleddes med de boendes önskemål i främsta rummet. Ekostaden har under åren utvecklats mot ökad hållbarhet genom en omfattande social process, en förändring som pågår hela tiden.
Litteraturtips
- Augustenborg. En stadsdel i Malmö stad. 2002.
- Aunér, Bertil, "Det var så himla grant". Människor och visioner i Augustenborg 1948-2008. 2009.
- Bostadsmiljöer i Malmö. Inventering. Del 1: 1945-1955. 2001.
- Habitat Malmö. Dokumentation av goda exempel för hållbar livsmiljö i staden. 2001.
- Heimgård, Christer, Augustenborg. Så som det tog form. 2006.
- Heimgård, Christer, Augustenborgs utveckling. Från statarbostad och folkhem till "grön" stadsdel. 2001.
- Holm, Lennart, Ett bostadsområde blir äldre. 1958.
- Lindqvist, Peter, Augustenborgs botaniska takträdgårdar (Stadsbyggnad 1992:2 , s. 24-27.)
- MKB 50 år. Från Augustenborg till Potatisåkern. En tidning full av minnen. 1996.
- Nilsson, Bertil, Augustenborgsgården. Huset med anor och möjligheter. (Vårt Fosie 2002:4, s. 10-11.)
- Pfannenstill, Bertil, Sociologisk undersökning av Augustenborgsområdet i Malmö. 1953.
Sidan senast uppdaterad: