Möllevången

Odlings- och betesmarken blev ett område för arbetarklassen. Fabriker och industrier blev till stora arbetsplatser och Folkets Park blev Möllevångens hjärta.

Här odlades tobak och raps

Redan på 1500-talet började man odla på Möllevången, som då kallades Österwången. På en av de äldsta bilderna över Malmö, i Braun och Hogenbergs stora verk med illustrationer av europeiska städer Civitates orbis terrarum från 1588, syns ett antal möllor i förgrunden söder om rörsjöarna. Det motsvarar området som senare blev Triangeln och Möllevången.

Under sent 1700- och tidigt 1800-tal var affärsmannen Frans Suell den yngre en av dem som ägde jord här och bland annat odlade tobak och raps. En del av området användes som betesmark och uppdelningen av tolv jordar behölls till sent 1800-tal.

Frans Suell och Anna Cajsa af Trolle anlade Möllevångsparken

Frans Suell och hans hustru Anna Cajsa af Trolle byggde sig liksom många andra välbeställda borgare ett litet sommarresidens 1796. Huvudbyggnaden finns kvar, mittemot Folkets Parks äldsta entré vid Parkgatan. 1806–07 anlade paret också öster om byggnaden en vindlande park i engelsk stil med ätliga kastanjer, brusande vattenfall och skogliknande miljö. Detta blev den första parken i Malmö som var öppen för alla.

Industrier och fabriker blev stora arbetsplatser

I slutet av 1800-talet växte Malmös invånarantal explosionsartat. Människor flyttade från landsbygden där rationaliseringar i jordbruket gjorde dem överflödiga, till en stad där industrialiseringen var i full gång och fabriker och industrier skrek efter arbetskraft. I takt med industrialiseringen behövdes också fler områden där människor kunde bo och arbeta.

Möllevången planeras och anläggs

Ett litet stationssamhälle, vid nuvarande Södervärn, uppstod vid järnvägen Malmö-Ystad som anlades 1874. Några av de små gathusen med trädgårdar framför finns fortfarande bevarade på Fricksgatans södra sida. Stadsingenjören Anders Nilsson gjorde den första stadsplanen för Möllevången 1903 och Möllevången började planeras, ritas och bebyggas under tidigt 1900-tal. De flesta av husen i kvarteren runt torget stod klara 1906–1907. De var ofta i enkelt rött tegel men det finns också exempel på ett antal jugendhus.

Fabriker och industrier längs Bergsgatan

Området planerades och byggdes ursprungligen som en arbetarstadsdel med flerbostadshus och torg. Många av arbetarfamiljerna hade stora barnkullar. Nu fick de möjlighet att flytta in i moderna lägenheter runt om Möllevångstorget. Här kunde arbetarna från de många industrierna och fabrikerna runt Bergsgatan bosätta sig och ha nära till sina arbeten. Ryska gummifabriken, Fabriks AB Skandinavien, Stenbockens bryggeri och Scania var några av arbetsplatserna. De ljuva dofterna från Mazettis chokladtillverkning och Påhlssons bröd var säkert uppskattade i en stadsdel där fabriksskorstenarna spydde ut sin orenlighet.

En arena för politik

Det var också i dessa kvarter som den unga arbetarrörelsen först fann sina former och det var där socialdemokratin växte. På Skolgatan fanns såväl Sveriges första Folkets Hus (byggt för ändamålet 1893) samt tidningen Arbetets officin. Den dynamiske chefredaktören Axel Danielsson dog ung men hans änka och redaktörskollega Elma fortsatte kampen, inte minst den för kvinnors rösträtt. Den kooperativa föreningen Solidar startade också sin verksamhet på Möllevången. Alldeles intill fanns arenan för politik, familjesamvaro och vila, Folkets Park, som öppnat 1891.

Funkis och utflyttning

Efter en period med krig och stagnation började byggandet igen i slutet av 1920-talet. I den nordöstra delen byggdes nu flerbostadshus i funkisstil. När Malmö expanderade på 1940- och 50-talen började många arbetarfamiljer att se sig om efter annat boende. Augustenborg, Persborg och Lorensborg för att nämna några då nybyggda områden, erbjöd en standard som Möllevången inte kunde motsvara, med centralvärme, badkar och inomhustoalett med rinnande vatten.

Förslumning av fastigheterna

I en inventering av Möllevångens bostadsbestånd som gjordes i början av 1950-talet konstaterades att 80% av lägenheterna i området saknade modern utrustning som wc, badrum och centralvärme. 70% av lägenheterna bestod av 1 rum och kök. En ny typ av hyresgäster flyttade in och alkoholism förknippades med stadsdelen. 1965 var tendenserna till förslumning höga och Möllevången placerades i kategorin med sämst fysisk och social miljö. Brottsligheten i Malmö var vid tiden den högsta i dessa kvarter.

Internationell prägel

På 1980-talet flyttade ungdomar in i området i stort antal. Fastigheterna renoverades och området blev åter en levande stadsdel. Idag har Möllevången internationell prägel med butiker och restauranger från världens alla hörn och ett rikt kulturliv. Dagens Möllevången avgränsas av Bergsgatan, Amiralsgatan, Nobelvägen och Spårvägsgatan/Södra Förstadsgatan.