Folkets Park
Malmö Folkets park grundades 1891och är Sveriges äldsta Folkets park.
Folkets park i Malmö har ett stort socialhistoriskt värde och ett betydande kulturmiljövärde. Det finns dessutom ett arkitektoniskt värde i byggnader och parkanläggning.
Parkens ägare
Ägare var Malmö Socialdemokratiska förening, och skulle så vara de kommande hundra åren. Det är ingen tillfällighet att parken anlades i södra delen av innerstaden, granne med arbetarstadsdelar som Möllevången och Lugnet.
Parkens arbetarklassprägel har varit stark, i synnerhet under dess tidiga historia som sammanfaller med tiden för de svenska arbetarnas politiska mobilisering.
Historik
Folkets park skapades år 1891, men inom den södra delen av parkområdet fanns en park redan tidigare. Denna del av parken skapades som park eller trädgård till Frans Suells gård Möllevångsgården, också kallad Lugnet, och planterades kring åren 1806-07 som en fruktträdgård med engelsk park och fiskdammar.
Under 1800-talet var parken öppen för Malmöborna och på 1830-talet förekom nöjesarrangemang som cirkus och tivoli i parken. Senare under 1800-talet arrenderades parken ut under sommaren, bland annat till nykterhetsföreningen Godtemplarna, och blev ett utflyktsmål för Malmöborna.
Parken byter ägare
Parken köptes sedan av Malmö Socialdemokratiska förening och blev i början av 1890-talet Folkets park. Den är intimt kopplad till arbetarrörelsens tillkomstperiod och skapades som ett alternativ till stadens ölhallar och krogar för stadens arbetare.
Historisk betydelse
Under storstrejken i augusti 1909, då fler än 13 000 arbetare strejkade i Malmö, utgjorde Folkets Park den naturliga samlingsplatsen. Från och med 1916 har parken varit slutmålet för arbetarrörelsens första maj-tåg.
Detta år framträdde socialdemokraten Hjalmar Branting här och talade till 5000 demonstranter. När malmösonen Gustav Möller talade året därpå kom 20 000 åhörare. Lika många lockade Per-Albin Hansson som framträdde i Malmö Folkets Park första gången 1919.
Byggnader i parken
Tidigt anlades en parkrestaurang, en friluftsscen, dansbana och kaffe- och läskpaviljong i Folkets park. Från 1920-talet fanns ett tivoli med ett flertal olika karuseller och åkattraktioner i parken.
År 1920 köptes den norra delen av nuvarande Folkets park in så att den kunde utökas ytmässigt. Några viktiga och centrala byggnader i parken blev till exempel Moriska paviljongen från 1903 och danspalatset Amiralen som byggdes i funktionalistisk stil år 1939.
Kulturmiljömässigt viktiga byggnader
Från den äldsta perioden finns ännu den före detta trädgårdsmästarebostaden och Frans Suells lusthus.
Från tiden som Folkets park finns Moriska paviljongen, restaurangen ”Far i hatten”, portalen till den lilla ingången, skjutbanan, växthuset, dansbanan, toalettanläggningen och danspalatset Amiralen.
Nutida bilder från Folkets park under sommar, höst och vinter.
Såhär används parken idag
Idag gör Malmö Folkets park återigen skäl för sitt namn. I parken finns bland annat scener, lekplatser, plaskdamm som blir isbana på vintern, barnteater, terrarium, äventyrsgolf och flera serveringar. Här arrangeras konserter och andra evenemang.
Sidan senast uppdaterad: