Folkets Park
Malmö Folkets Park grundades 1891och är Sveriges äldsta folkpark.
Folkets Park i Malmö har ett stort socialhistoriskt värde och ett betydande kulturmiljövärde. Det finns dessutom ett arkitektoniskt värde i byggnader och parkanläggning.
Parkens ägare
Ägare var Malmö Socialdemokratiska förening, och skulle så vara de kommande hundra åren. Det är ingen tillfällighet att parken anlades i södra delen av innerstaden, granne med arbetarstadsdelar som Möllevången och Lugnet.
Parkens arbetarklassprägel har varit stark, i synnerhet under dess tidiga historia som sammanfaller med tiden för de svenska arbetarnas politiska mobilisering.
Historik
Folkets Park skapades år 1891, men inom den södra delen av parkområdet fanns en park redan tidigare. Denna del av parken skapades som park eller trädgård till Frans Suells gård Möllevångsgården, också kallad Lugnet, och planterades kring åren 1806-07 som en fruktträdgård med engelsk park och fiskdammar.
Under 1800-talet var parken öppen för Malmöborna och på 1830-talet förekom nöjesarrangemang som cirkus och tivoli i parken. Senare under 1800-talet arrenderades parken ut under sommaren, bland annat till nykterhetsföreningen Godtemplarna, och blev ett utflyktsmål för Malmöborna.
Parken byter ägare
Parken köptes sedan av Malmö Socialdemokratiska förening och blev i början av 1890-talet Folkets Park. Den är intimt kopplad till arbetarrörelsens tillkomstperiod och skapades som ett alternativ till stadens ölhallar och krogar för stadens arbetare.
Historisk betydelse
Under storstrejken i augusti 1909, då fler än 13 000 arbetare strejkade i Malmö, utgjorde Folkets Park den naturliga samlingsplatsen. Från och med 1916 har parken varit slutmålet för arbetarrörelsens första maj-tåg.
Detta år framträdde socialdemokraten Hjalmar Branting här och talade till 5000 demonstranter. När malmösonen Gustav Möller talade året därpå kom 20 000 åhörare. Lika många lockade Per-Albin Hansson som framträdde i Malmö Folkets Park första gången 1919.
Byggnader i parken
Tidigt anlades en parkrestaurang, en friluftsscen, dansbana och kaffe- och läskpaviljong i Folkets Park. Från 1920-talet fanns ett tivoli med ett flertal olika karuseller och åkattraktioner i parken.
År 1920 köptes den norra delen av nuvarande Folkets Park in så att den kunde utökas ytmässigt. Några viktiga och centrala byggnader i parken blev till exempel Moriska paviljongen från 1903 och danspalatset Amiralen som byggdes i funktionalistisk stil år 1939.
Fördjupning: Folkets Park
Politiskt mer neutral
Från 1930-talet ändrades parkens inriktning och även dess besökaregrupp något. Den tidigare starka kopplingen till arbetarrörelsen och socialdemokratin blev mindre tydligt uttryckt och ägarna ville att folk från alla klasser skulle kunna roa sig i Folkets park.
Parken sågs av en del som något av en sammanhållande social kraft i folkhemsbygget och blev politiskt mera neutral.
Nöjesmetropol första halvan av 1900-talet
Folkets Park blev ett centralt begrepp för, och en viktig del av, den svenska nöjesbranschen under 1900-talet. Många kända svenska och utländska artister har uppträtt i Malmös Folkets Park.
Mellan åren 1955 och 1970 minskade dock attraktionskraften och antalet årliga besökare mer än halverades.
Malmö kommun huvudägare 1976
På grund av den dåliga ekonomin gick Malmö kommun år 1976 in som huvudägare av Folkets Park. Renoveringar av den äldre bebyggelsen påbörjades. På 1980-talet gjordes en rejäl upprustning av parkanläggningen. Nya karuseller kom på plats. År 1988 fick Folkets Park en ny huvudentré.
Under detta årtionde bytte parken också namn till Malmöparken. Ekonomiskt gick Folkets Park trots det ganska dåligt och 1991 beslöt stadsfullmäktige att köpa resten av Folkets Park från Malmö Socialdemokratiska förening.
Parkens olika faser
Sammanfattningsvis kan man säga att Folkets Park i Malmö har haft tre faser (fyra om man räknar in parkens tid som gårdspark till Möllevångsgården).
Från början av 1890-talet till 1930-talet hade parken en stark socialistisk koppling och arbetarprägel.
Från omkring 1940 till 1960-talet tonades parkens koppling till arbetarrörelsen ned och blev ett besöksmål för en större del av det svenska folkhemmets medborgare.
Från 1960-talet och framåt, har den inte haft någon entydig social eller politisk betydelse utan utgjort en ren nöjespark, dock med social funktion för besökare och för staden.
Restauranger
När Folkets Park öppnade i början av 1890-talet hade man endast öppet om söndagarna, men det dröjde inte länge förrän även lördagarna blev parkdagar. Besökarna erbjöds en rad olika aktiviteter. För den hungrige fanns Parkrestaurangen, senare "Far i Hatten, samt från 1903 Moriska paviljongen.
Med Trädgårdsrestaurangen, som öppnade vid sekelskiftet, förvandlades en betydande del av parken till en uteservering. Särskilt populära var bersåerna, av besökarna benämnda "lusthusen". Man behövde vara ute i god tid om man ville njuta sina "sillsexor" här.
Musik på restaurangerna
Vissa dagar kunde restaurangbesökarna lyssna till musik. Folkets Park hade ett eget kapell, men ofta bjöds även på regementsmusik. För den danslystna ungdomen fanns dansbanan.
På Friluftsscenen spelades tidvis teater, men framför allt kunde parkbesökarna beskåda cirkusartister från när och fjärran. Halsbrytande nummer som till exempel en julikväll 1910 när bröderna Franklin utförde "springpotpurri", The Bristons visade komiska cykelakter och Franklin-Troupe gjorde skäl för beteckningen "världens bästa trampolinakrobater".
Lekplatser, tivoli och danspalats
Folkets Park var ursprungligen tänkt som en park med gungor och karuseller, men 1926 ändrades inriktningen och parken fick ett tivoli med berg-och-dalbana, pariserhjul och radiobilar.
I takt med att arbetarrörelsen skaffade sig tillträde till maktens boningar tonades den politiska aspekten ner och Folkets Park fick alltmer karaktär av allmänt nöjesfält.
Vid jultid 1939 invigdes Nordens största danspalats Amiralen och någon månad senare var det premiär på Bioteatern strax intill.
Folkets Parks storhetstid
Folkets Parks storhetstid inleddes i slutet av 1930-talet och varade till 50-talets andra hälft. Under denna period ökade antalet besökare per dag under sommarsäsongen från 4000 till drygt 5500.
Rekordåret 1947 noterades sammanlagt 742 309 besök. Till dessa ska läggas de 133142 personer som kom till Amiralens och Moriska paviljongens dansaftnar, samt de 20 000 som kom till parken den 1 maj för att lyssna till försvarsministern Torsten Nilsson, själv uppvuxen i Malmö.
Kända artister i Folkets Park
En lista på alla svenska och utländska artister och orkestrar som under åren uppträtt i Folkets Park i Malmö skulle bli lång.
Från Alice Babs till Evert Taube och naturligtvis Snoddas, som en septemberkväll 1952 lockade över tiotusen åhörare. Eller Frank Sinatra, Louis Armstrong, Charlie Parker samt den idag legendariska engelska sextiotalsgruppen The Kinks.
År 1962 kom närmare tjugotusen personer för att i verkligheten få beskåda Little Joe, en av de populära Cartwrightbröderna i TV:s westernserie.
En park i förändring
År 1955 uppgick antalet besök i Folkets Park till närmare 650 000. Fem år senare var siffran nere i 310 000. År 1970 kröp siffran under 200 000. Många faktorer bidrog till det minskande intresset.
Till en början trodde park-styrelsen att det enbart berodde på dåligt väder, men efter hand insåg man att ointresset hade djupare orsaker. Vid mitten av 1970-talet gick Malmö kommun in som delägare av parken. År 1991 beslöt stadsfullmäktige, med vid tillfället borgerlig majoritet, att köpa hela Folkets Park av Malmö Socialdemokratiska förening.
Med beslutet hoppades kommunen få stopp på de accelererande utgifterna. Samtidigt aviserades stora förändringar och parkens inriktning på barn och familjer underströks.
Kulturmiljömässigt viktiga byggnader
Från den äldsta perioden finns ännu den före detta trädgårdsmästarebostaden och Frans Suells lusthus.
Från tiden som Folkets Park finns Moriska paviljongen, restaurangen ”Far i hatten”, portalen till den lilla ingången, skjutbanan, växthuset, dansbanan, toalettanläggningen och danspalatset Amiralen.
Nutida bilder från Folkets park under sommar, höst och vinter.
Såhär används parken idag
Idag gör Malmö Folkets Park återigen skäl för sitt namn. I parken finns bland annat scener, lekplatser, plaskdamm som blir isbana på vintern, barnteater, terrarium, äventyrsgolf och flera serveringar. Här arrangeras konserter och andra evenemang.
Litteraturtips
- Andersson, Gunder, Folkets park. En hundraårig historia. 1991.
- Andersson, Stefan, Det organiserade folknöjet. En studie kring de svenska folkparkerna 1890-1930-talet. 1987.
- Billing, Peter, Hundra år i folkets tjänst. Malmö folkets park 1891-1991. Jubileumsskrift. 1991.
- "Far i hatten" – landets första folkparksrestauration. 1986.
- Fyra decennier. Festskrift tillägnad Malmö Folkets Park under dess fyrtionde säsong. 1930.
- Haraldsson, Sverker, Malmö Folkets park, 2017.
- Sönnerdahl, Axel Martin, Sverges första Folkets park. Några anteckningar om huru Folkets Park i Malmö tillkommit och utvecklats med anledning av att 25 år förflutet sedan parken förvärvades av Malmö socialdemokratiska förening. 1918.
- Liljenberg, Bengt, Här har man roat sig. Nöjen och förlustelseställen i Malmö 1860-1960. 2008.
Sidan senast uppdaterad: