Till lokal navigering Gå direkt till innehållet

Under 2021 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Folkets Park

Folkets park
  • Amiralsgatan 35
  • 1891

Malmö Folkets Park grundades år 1891 som den första folkparken i Sverige.

Ägare var Malmö Socialdemokratiska förening, och skulle så vara de kommande hundra åren. Det är ingen tillfällighet att parken anlades i söder, granne med arbetarstadsdelar som Möllevången och Lugnet. Parkens arbetarklassprägel har varit entydig, i synnerhet under dess tidigaste historia som sammanfaller med tiden för arbetarnas politiska mobilisering.

Historik

Under storstrejken i augusti 1909, då fler än 13 000 arbetare strejkade i Malmö, utgjorde Folkets Park den naturliga samlingsplatsen. Från och med 1916 har parken varit slutmålet för arbetarrörelsens första-maj-tåg. Detta år framträdde Hjalmar Branting här och talade till 5000 demonstranter. När malmösonen Gustav Möller talade året därpå kom 20 000 åhörare. Lika många lockade Per-Albin Hansson som framträdde i Malmö Folkets Park första gången 1919.

När Folkets Park öppnade 1891 hade man endast öppet om söndagarna, men det dröjde inte länge förrän även lördagarna blev parkdagar. Besökarna erbjöds en rad olika aktiviteter. För den hungrige fanns Parkrestaurangen - senare "Far i Hatten - samt från 1903 Moriska paviljongen. Med Trädgårdsrestaurangen, som öppnade vid sekelskiftet, förvandlades en betydande del av parken till en uteservering. Särskilt populära var bersåerna, av besökarna benämnda "lusthusen". Man måste vara ute i god tid om man ville njuta sina "sillsexor" här.
 

Vissa dagar kunde restaurangbesökarna lyssna till musik. Folkets Park hade ett eget kapell, ofta bjöds även på regementsmusik. För den danslystna ungdomen fanns dansbanan. På Friluftsscenen spelades tidvis teater, men framför allt kunde parkbesökarna beskåda cirkusartister från när och fjärran. Halsbrytande nummer som till exempel en julikväll 1910 när bröderna Franklin utförde "springpotpurri", The Bristons visade komiska cykelakter och Franklin-Troupe gjorde skäl för beteckningen "världens bästa trampolinakrobater".
 
Folkets Park var ursprungligen tänkt som en park med gungor och karuseller, men 1926 ändrades inriktningen och parken blev tivoli, fick berg-och-dalbana, pariserhjul och radiobilar. I takt med att arbetarrörelsen skaffade sig tillträde till maktens boningar tonades den politiska aspekten ner och Folkets Park fick alltmer karaktär av allmänt nöjesfält. Vid jultid 1939 invigdes Nordens största danspalats Amiralen och någon månad senare var det premiär på Bioteatern strax intill. 
 
Folkets Parks storhetstid inleds i slutet av 1930-talet och varar till 50-talets andra hälft. Under denna period ökar antalet besökare per dag under sommarsäsongen från 4000 till drygt 5500. Rekordåret 1947 noterades sammanlagt 742 309 besök. Till dessa ska läggas de 133.142 personer som kom till Amiralens och Moriska paviljongens dansaftnar, samt de 20 000 som kom till parken den 1 maj för att lyssna till försvarsministern Torsten Nilsson, själv uppvuxen i Malmö.
 
En lista på alla svenska och utländska artister och orkestrar som under åren uppträtt i Folkets Park i Malmö skulle bli lång. Från Alice Babs till Evert Taube och naturligtvis Snoddas, som en septemberkväll 1952 lockade över tiotusen åhörare. Eller Frank Sinatra, Louis Armstrong, Charlie Parker samt den idag legendariska engelska sextiotalsgruppen The Kinks. År 1962 kom närmare tjugotusen personer för att i verkligheten få beskåda Little Joe, en av de populära Cartwrightbröderna i TV.

År 1955 uppgick antalet besök i Folkets Park till närmare 650 000. Fem år senare var siffran nere i 310 000. 1970 kröp siffran för första gången under 200 000. Många faktorer bidrog till det minskande intresset. Till en början trodde park-styrelsen att det enbart berodde på dåligt väder, men efter hand insåg man att ointresset hade djupare orsaker. Vid mitten av 1970-talet gick Malmö kommun in som delägare. År 1991 beslöt stadsfullmäktige - med vid tillfället borgerlig majoritet - att köpa Folkets Park av Malmö Socialdemokratiska förening. Med beslutet hoppades kommunen få stopp på de accelererande utgifterna. Samtidigt aviserades stora förändringar. Parken bytte under några år namn till Malmöparken. Inriktningen på barn och familjer underströks.

Såhär används parken idag

Idag gör Malmö Folkets Park återigen skäl för sitt namn. Man uppskattar att antalet besök under år 2006 uppgick till 900 000. Om somrarna är parkens gräsmattor populära mötesplatser och picknickställen, karusellerna på nöjesfältet snurrar som aldrig förr. Barnens Scen, Terrariet och Ponnygården Arken har öppet året runt och lekplatsen är en av stadens mest välbesökta. Plaskdammen omvandlas vintertid till skridskobana. I norra delen av Folkets Park finns några av Malmös nöjeslokaler. Här arrangeras också utomhuskonserter som får de unga och musikintresserade att samlas.

Andersson, Gunder, Folkets park. En hundraårig historia. 1991.
Andersson, Stefan, Det organiserade folknöjet. En studie kring de svenska folkparkerna 1890-1930-talet. 1987.
Billing, Peter, Hundra år i folkets tjänst. Malmö folkets park 1891-1991. Jubileumsskrift. 1991.
"Far i hatten" — landets första folkparksrestauration. 1986.
Fyra decennier. Festskrift tillägnad Malmö Folkets Park under dess fyrtionde säsong. 1930.
Haraldsson, Sverker, Malmö Folkets park, 2017
Sönnerdahl, Axel Martin, Sverges första Folkets park. Några anteckningar om huru Folkets Park i Malmö tillkommit och utvecklats. Med anledning av att 25 år förflutet sedan parken förvärvades av Malmö socialdemokratiska förening. 1918.
Liljenberg, Bengt, Här har man roat sig. Nöjen och förlustelseställen i Malmö 1860-1960. 2008

Dela

Relaterat