Till lokal navigering Gå direkt till innehållet
$left
$middle

Under 2021-2022 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Beijers park

  • Östra Fäladsgatan 42
  • 1885

Beijers park anlades 1885 av Gottfried och Lorens Beijer, 1901 tog Malmö stad över parken och 1904 öppnades den för allmänheten.

Beijers park har länge varit en välbesökt tillflyktsplats för Malmöborna, särskilt under vackra sommardagar.

Historik

Beijers park anlades 1885 direkt öster om Kirseberg av Gottfried och Lorens Beijer. År 1901 tog Malmö stad över parken och 1904 öppnades den för allmänheten. Parkområdet hade tidigare under 1800-talet odlats och utgjort en del av stadens östra plantagemark.

Då Beijers park anlades var den tänkt bli en motsvarighet till Kungsparken för den östra delen av Malmö. Parken tillkom genom ett privat initiativ och skulle egentligen först efter femtio år tillfalla staden. De många offentliga parker som anlades i Malmö kring det förra sekelskiftet ligger till grund för det än idag använda uttrycket "Malmö — parkernas stad".

Parkens utformning

Den första planen över Beijers park tillskrivs stadsträdgårdsmästaren Johan Christoffer Wolff. Under 1800-talet var intresset stort för växter med avvikande utseende och på Wolffs plan över parken kan man se en tårpil med hängande grenar, enar och cypresser. Gångarna var slingrande för att förhöja besökarens upplevelse. I kombination med den kuperade terrängen, den njurformade dammen och de naturliknande planteringarna var parken tänkt som en landskapspark i tysk stil, dekorativ och pittoresk.

Malmö Planteringsförening (idag Malmö Förskönings- och Planteringsförening) bidrog tidigt ekonomiskt och med växter till Beijers park. Men anläggningen var dyr i drift. Ett förslag om att anlägga en "trädskola" med växthus och trädgårdsmästarbostad avslogs. Då äldste brodern Gottfried Beijer dog upphörde arrendet och parken tillföll Malmö stad.

Några år tidigare hade rättigheterna övergått till Planteringsföreningen och förslaget från Beijers sida hade då varit att en verklig folkpark skulle anläggas, till glädje för den östra förstadens befolkning. När Malmö övertog parken skedde omfattande förändringar under ledning av dåvarande stadsträdgårdsmästare Gunnar Isberg.

I Beijers park fanns lekplatser för barn och fasta bänkar och bord. Parkytan utökades vid flera tillfällen och då en utökning om ytterligare sju hektar planerades ritade Slottsparkens arkitekt Edvard Glaesel ett av förslagen. Förmodligen var det dock Gunnar Isbergs mindre kostsamma förslag som genomfördes. År 1911 påbörjades arbetet och 1917 var Beijers park i sin helhet åter tillgänglig för allmänheten. Parkens utformning under denna period framgår av kartan i figur 1.

Parken ändrades under 1930-talet och gavs mera karaktären av engelsk landskapspark. Det äldre gångsystemet togs bort och man utvidgade dammen och de gräsbeväxta ytorna.

Numera består parken av ett träddominerat ytterområde och ett mera öppet, gräsmarksdominerat inre område. Sedan Bulltofta flygfält åt sydöst bebyggdes är parken helt omgiven av tätortsbebyggelse.

Beijers park har länge varit en välbesökt tillflyktsplats för Malmöborna, särskilt under vackra sommardagar.

Äldre karta.

Utdrag från den häradsekonomiska kartan från tidigt 1910-tal. Beijers park i grön färg. I västra delen av parken fanns ett system med vindlande gångar. I parken fanns också en liten, njurformad damm.

Relaterat

sv