Malmö stad
$left
$middle

Under 2023-2024 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Ärtholmens sommarstad

  • Ärtholmsvägen
  • 1940
  • Koloniområde

Ärtholmens sommarstad är ett av stadens koloniområden med 495 lotter. Här kan Malmöborna bo och odla under sommarhalvåret.

Prästen Hagbard Isberg startade ett hem för ogifta mödrar

På den gamla lantegendomen Ärtholmen drev i början av 1900-talet arrendatorn Anders Bengtsson lantbruk tillsammans med flera pigor och drängar. Hyresvärd var grosshandlaren Daniel Hjorth. Där startade prästen Hagbard Isberg och hans hustru Anna Widegren 1908 "Hemmet för nödställda ogifta mödrar".

Det perfekta läget

Hagbard Isberg engagerade sig hårt i barnavårdsfrågor och slogs verbalt för ”det oäkta barnets rätt”. Geografiskt hade man hittat ett perfekt läge. Omsluten av den gamla lummiga trädgården och arrendatorns byggnader och halmstackar låg Ärtholmen ”en half timmes väg söder om Malmö, mellan Kulladal och Limhamn”. Årshyran för hela Ärtholmsgården 1908 kostade 800 kronor.

I ett rum tapetserat med medaljongtapet står barnsängar. På var sin stol sitter två sköterskor med bebisar i famnen.

Sköterskor och barn på Ärtholmen. Foto: Albert Wilhelm Rahmn / Malmö museum

Mödrarna utbildades för att kunna ta hand om sina barn

På Ärtholmen skulle nyblivna mödrar och deras barn kunna knyta an till varandra. Mödrarna skulle utbildas i ”barnens vård, hemmets skötsel och huslig slöjd”. Det var unga kvinnor av alla de slag som samlades på hemmet som var i bruk ännu in på 1930-talet och som sedan flyttade till annan plats. Därefter fanns konditori och café i huvudbyggnaden, men sedan länge är det numera festlokaler i Ärtholmsgården.

Behovet att odla växer

Under 1800-talet genomgick Sverige en förvandling från bondesamhälle till industrisamhälle. Tekniska nymodigheter i lantbruket gjorde människor överflödiga och många sökte sig in till städerna för att jobba i fabriker. De som lämnade gården på landet ville ha möjligheten att kunna odla även i staden. Detta är en av anledningarna till att många koloniområden anlades i Malmö. Här kunde familjer odla för eget husbehov och njuta av frisk luft under ledig tid.

Koloniområdet anlades under brinnande krig

Den 23 maj 1940 togs det första spadtaget till koloniområdet Ärtholmens sommarstad på den jordbruksegendom som då ansågs ligga så långt bortom stadens gränser att det inte skulle hindra den fortsatta expansionen. Man började med 105 lotter.

Odling och frisk luft för stadens arbetare

Det anlades odlingsbar mark samtidigt som man flyttade på några äldre koloniområden. De låg i vägen för bland annat utbyggnaden av Malmö Allmänna sjukhus. Flera av stugorna från området Pildammskolonierna flyttades till det nybyggda Ärtholmen. Koloniträdgården blev en tillflyktsort och gav arbetarfamiljerna möjligheten att andas frisk luft. Här kunde man umgås och barnen kunde leka i naturmiljö. Odlandet av egna grönsaker, frukt och bär var viktigt för hushållsekonomin.

Potatisodlingen var viktig

Under andra världskrigets ransonering var odlingslotterna viktiga för att kunna odla grönsaker till hushållet. Även på de outhyrda lotterna satte kolonisterna potatis under kristiderna. Många avvaktade med att bygga stugor och använde i stället hela tomtytan som odlingsmark.

Svartvitt foto av kolonilotterna sedda från ovan.

Flygfoto över Ärtholmens sommarstad med Ärtholmsgården i mitten 1955. Åke Järlebys samling / Malmö stadsarkiv

Ordningsregler reglerade måtten på stugorna

Numera får stugorna ha maxmåttet 40m2, förutom en oisolerad veranda på 12m2. När området anlades fick de bara vara 15 m2. Det fanns en mängd övriga bestämmelser om hur det skulle se ut på kolonilotten. Alla hus skulle ligga åt samma håll och inga fönster mot grannen var tillåtna. Fem stamträd fick planteras per lott.

Uppvärmning och kylskåp drevs med gasol och det fanns endast kallt vatten. Fotogenlamporna ersattes av elektricitet först 1971.

De ursprungliga utedassen som fanns på flera olika ställen inom området blev med tiden privata dass på varje tomt. Sedan 2010 finns det kommunalt avlopp på området och numera har kolonisterna moderna spoltoaletter.

En brun kolonistuga med vita knutar omgiven av grönska.

Stuga på Ärtholmen 2012. Foto Fredrik Björk.

Ärtholmens sommarstad del av grönt stråk

Ärtholmens sommarstad ingår i ett av stadens gröna stråk. Det sträcker sig från Ribersborgsstranden via Slotts-, Kungs- och Pildammsparkerna samt Stadionområdet och därefter vidare söderut mot den skånska slätten. Området är viktigt som rekreationsområde och promenadstråk för hela staden, inte bara för de som har stuga och kolonilott.

Ingår i stadsplanen

Ärtholmens sommarstad har totalt 495 kolonilotter vars storlek varierar mellan 300–500 m2. Området har en yta av 194 000 kvadratmeter och ingår i stadsplanen. Det nuvarande 20-åriga arrendekontraktet sträcker sig till 2030.

En viktig samlingspunkt på området är dansbanan där det vid festliga tillfällen erbjuds underhållning och levande musik som lockar både kolonister och andra. Lekplatsen används flitigt av både kolonisters barn och närboende. Det finns också en minigolfbana och en boulebana.

Ärtholmsgården

Lanthandeln, mjölkaffären och det konditori och kafé som fanns i Ärtholmsgården är idag ersatta av restaurangverksamhet som framförallt inriktar sig på festarrangemang.

TV-kändis

Nationell uppmärksamhet fick Ärtholmens Sommarstad då det populära tv-programmet "Trädgårdsfredag" utgick från en kolonilott på Ärtholmen under säsongen 2010.

  • Almén, Pontus, Kolonirörelsen i Malmö 100 år. 1895-1995. 1995.
  • Andersson, Helge, ".. en tillflykt bortom gatorna och torgen" (Malmö Förskönings- och Planteringsförening 100 år, s. 56-67. Ill.)
  • Björk, Fredrik, Malmös gröna rum: från sjukhuset till Ärtholmen. 2008
  • Ek, Sven B., Kolonins sista strid. 1990.
  • Festskrift utgiven med anledning av Södra Sommarstadens 10-årsjubileum. 1929.
  • Föreningen för nödställda ogifta mödrar och deras barn: inom Malmö och Lund med omnejd, Föreningen för ensamställda mödrar 1909–1930.
  • En grön idyll. Ärtholmens sommarstad 70 år. 2010.
  • Hansson, Marie, De skånska trädgårdarna och deras historia. 1997.
  • Karlsson, Stig T., Kolonin. Vision och handling. 1993.
  • Koloniträdgårdsboken. 1995.
  • Malmö koloniföreningars centralförening. 1919-1969. 1970.
  • Malmö Pildammskolonier 1895-1935. 1935.
  • Pedersen, Inger, Zatar och ingefära. 2006.
  • Ulricedahls sommarstad. 1934-1959. 1959.

Sidan senast uppdaterad:

sv