Till lokal navigering Gå direkt till innehållet
$left
$middle

Under 2022-2023 bygger vi om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär tyvärr att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Kungsparken

Kungsparken
  • 1872
  • Centrum

Kungsparken — eller Kung Oscars park, som den egentligen heter — är Malmös äldsta park och invigdes 1872. Kungsparken återspeglar sin tids ideal, en romantisk park med slingrande stigar och många exotiska träd.

Kungsparken är Malmö äldsta offentliga stadspark. Den anlades på Slottsplatsen, den mark där man rivit all bebyggelse, delvis för att svenskarna skulle få fritt skottfält in mot staden. Svenskarna litade inte fullt ut på Malmö invånare efter ockupationen. Ove Høegh-Hansen inlämnade 1861 en handritad plan, som av allt att döma låg till grund för anläggningen 1869. Parken var färdigplanterad 1870, men fick växa till sig och öppnades för allmänheten 14 juli 1872. Den kallades först Slottsparken, men fick namnet Kung Oscars park, efter att Oscar II invigt parkens första restaurang 1881. I dagligt tal döptes den snart till Kungsparken.

Längs Slottsgatan och vägen mot Malmöhus fanns ett staket, som i nordost och sydost hade bevakade ingångar. De andra sidorna gränsade till kanalen. Från början var parken öppen från klockan 6 på morgonen till klockan 10 på kvällen. Små barn hade inte tillträde till parken, "såframt de icke af äldre person åtföljas".
 
På en tryckt plan från 1882, ser man att en del byggnader tillkommit sedan parken öppnade tio år tidigare. Bland annat den lilla välvda grottan och två portvaktsstugor.
 
Den viktigaste byggnaden var dock restaurangen i schweizerstil, med mycken ornamentik och snickarglädje. Byggnaderna och konstverken finns noga uppräknade vid den tryckta parkplanen. Men ännu större plats tar alla de latinska namnen på träd och andra växter i parken. Det fanns en uppfostrande avsikt i de äldsta stadsparkerna. Att lära ut namnen på växterna var en del av meningen med parken.
 
Restaurangen, kallad "paviljong", stod kvar i sitt ursprungliga skick till 1914. Då rev man utanverket i trä och lämnade bara kvar själva stenbyggnaden. Kring denna uppfördes den nuvarande byggnaden. Resultatet blev så pampigt att "paviljong" ansågs för torftigt. Det blev Restaurang Kungsparken. På gräsplanen ner mot kanalen står en rikt utsmyckad gjutjärnsfontän. Den kom på plats 1881 och blev därmed stadens första offentliga konstverk. Vem som köpt in den vet man inte, men man kan ana att konsul Holm — parkens främste tillskyndare - haft ett finger med i spelet. Förmodligen är fontänen en katalogvara inköpt från Paris. Konstnären är alltså en okänd parisisk konstgjutare. Alldeles intill fontänen finns en talarstol i sten, "Framträdet". Här kan de som så vill, framföra sin mening i full frihet.
 
Sommaren 1869 rev man ett kruthus, som stått på Slottsplatsen. Av den gråsten man då erhöll byggde man en välvd grotta. Utsmyckningen av Grottan har varierat. Tidvis har den prytts med väggmålningar och en dricksvattenfontän, tidvis har den förfallit. En större upprustning gjordes 1987, då Monica Goras "Ormet" installerades. Det är ett ormhuvud ur vars mun en vattenstråle springer fram. Vattnet samlas i ett granitfat på marken. Temat för konstverket är Eddans berättelse om Lokes straff.
 
Ungefär mitt emellan huvudentrén och fontänen står Axel Ebbes vackra "Solrosen", avtäckt 1911. Bakom kasinot, vid lekplatsen står — något avsides kan man tycka — parkens meste tillskyndare. Konsul Anders Caspar Holm arbetade energiskt för parken i stadsfullmäktige och privat. Nu står han alltså som byst, sneglande bort mot kasinot och fontänen. Även den store skånske landskapsmålaren Gustaf Rydberg står som byst i parken. Vid västra änden av allén.

Relaterat

sv