Ribersborgsstranden
Ribersborgsstranden, eller ”Ribban” som den ofta kallas, är Malmös mest centrala och välbesökta badstrand. Stranden ligger västerut från Malmöhus slott med bostadsområdena Ribersborg, Fridhem och Västervång åt söder.
Sommaren 1926 var den första då malmöborna kunde utnyttja "Malmös Copacabana". En drygt 200 meter lång sandstrand var då något helt nytt för Malmöborna.
Men vid tiden kring första världskriget såg Ribersborgsstranden helt annorlunda ut. Vid denna tid fanns ingen sand. Stranden bestod istället av småsten, gyttja och ruttnande tång. Den nuvarande sandstranden är alltså inte naturlig, utan konstgjord.
Historik
Redan år 1890 ritades ett förslag till strandpromenad vid Ribersborg av stadsträdgårdsmästare Wolff. Några år senare, i samband med utformandet av Slottsparken, ritade Edward Glaesel 1899 ett elegantare förslag.
Men strandpromenaden, i den nuvarande Öresundsparken, färdigställdes inte förrän 1924. Den ritades då av Glaesels elev Erstad-Jörgenssen. Därmed skapades det stråk som leder från Malmö centrum längs kusten till Limhamn och Sibbarp. Det var utanför denna starndpromenad som Ribersborgsstranden skulle anläggas.
Gyttja och rutten tång
Före 1920-talet såg Ribersborgsstranden helt annorlunda ut. Då fanns ingen sandstrand utan stranden bestod av småsten, gyttja och ruttnande tång. Järnvägen mellan Malmö och Limhamn som brukar kallas för Sillabanan gick på en bank en bit ut i vattnet och innanför den skapades grunda, ofta illaluktande vattensamlingar. Den nuvarande sandstranden vid Ribersborg är alltså inte naturlig, utan skapad av människor.
Muddra och flytta sand
Det hela tog sin början med att Malmö Förskönings- och Planteringsförening lät anordna en insamling som medförde möjligheten att stora sandmassor kunde muddras upp i Öresund och läggas på Ribersborgsstranden.
År 1924 anlitades överingenjören vid den holländska vattenbyggnadsstyrelsen, J. F. Schönfeld, för att utreda om utlagd sand skulle stanna kvar på Ribersborgsstranden om den placerades där. Utredningen föll ut väl. Man muddrade sedan sand från södra delen av Öresund och transporterade sanden med järnvägsvagnar till Ribersborg. Där lastades den om på skottkärror för att sedan läggas ut på stranden.
En strand för alla
Med Ribersborgs sandstrand ville stadens ledning skapa en plats där även de "mindre bemedlade" skulle få tillfälle att bada i havet genom att göra det avgiftsfritt. Kallbadhuset som funnits sedan 1898 var avgiftsbelagt och hade, precis som idag, separata herr- och damavdelningar. Men på Ribersborgsstranden skulle familjerna få bada tillsammans.
Malmö Förskönings- och Planteringsförening såg stranden som en del av ett större moderniseringsprojekt i staden. Man ville inte bara skapa en vacker plats för Malmöborna, utan även synliggöra Malmö såväl nationellt som internationellt för att locka kapital till staden. Det var viktigt att visa för omvärlden att Malmö var en modern stad, och i en sådan ingick en öppen badstrand nära stadens kärna.
Fördjupning: Ribersborgsstranden
Malmös Copacabana
Sommaren 1926 var den första då malmöborna kan utnyttja den nya badstranden vid Ribersborg. Den då relativt korta sandstranden utgjorde en nyhet för stadens invånare. Den nya attraktionen kallades först Strandbadet och blev en väl använd badstrand.
Det lyckade resultatet med Strandbadet gjorde att Malmö stad fyra år senare bidrog med 95 000 kr för att fullborda sandstranden. "Föreningen har sålunda", skriver man i årsberättelsen 1931, "tillfredsställelsen att konstatera att det av föreningen bekostade försöket kommit att få ett bestående värde i så avseende, att det påvisat möjligheten av att försköna och nyttiggöra den eljest så ogästvänliga stranden mellan Malmö och Limhamns anläggningar".
Den nya badplatsen kunde inledningsvis inte helt dölja de klasskillnader som fanns i Malmö. Ribersborgsområdet, som ju ligger i de västra delarna av staden, hade varit de välbärgades bostadsort. Att besöka Kallbadhuset kostade en liten slant, vilket tillräckligt mycket för att många inte skulle ha råd att bada där. Arbetarna och den lägre medelklassen bodde främst i de östra och södra delarna av staden och badade i stället i industrihamnen.
Socialt sett låg Ribersborg alltså i fel stadsdel betraktat ur arbetarnas synpunkt. Trots detta dröjde det inte länge förrän stranden kom att bli populär bland de bredare folklagren. Över årtiondena har Ribersborgsstranden, i folkmun kallad ”Ribban”, bidragit till att forma Malmöbornas identitet och bilden av staden.
Ribersborgsstranden idag
Idag sträcker sig sandstranden längre mot Limhamn. Ribersborgsstranden är fortfarande en av stadens viktigaste badplatser. Idag finns även en hundrastplats på Limhamnsfältet vid strandens nordöstra del. Längs den sydvästra delen finns numera ett naturistbad. Gränsande till detta ligger den så kallade lagunen med tillhörande småbåtshamn.
När sommarvärmen kommer och solen skiner är Ribersborgsstranden tätbefolkad. Några av strandens stora fördelar är att den ligger relativt centralt i staden, underhålls återkommande med ny sand och städas regelbundet. Ribersborgsstranden är känd långt utanför Malmö och en viktig del i stadens identitet.
Litteraturtips
- Bodman, Erik, Från det fula Malmö till det vackra.
- Georgsson, Lars-Olof, En liten bok om Malmö.
- Malmö – parkernas stad.
- Ristilammi, Per-Markku, Strandvisioner.
Sidan senast uppdaterad: