Vi bygger om webbsidorna om Malmös historia. Vi ser över texterna och alla artiklar kommer att illustreras med nya och många fler bilder. Det innebär att det stundtals kan vara bilder, länkar och karthänvisningar som inte fungerar som de ska. Vi hoppas att ni kan ha överseende med det och att ni kommer att uppskatta våra nya förbättrade sidor om Malmös historia.

Ribersborgsstranden

Ribersborg cirka 1950. Foto Gunnar Lundh. Tillhör Malmö museum.

Ribersborg
1926

Sommaren 1926 var den första då malmöborna kan utnyttja "Malmös Copacabana". En drygt 200 meter lång sandstrand utgjorde en nyhet för stadens invånare.

Vid tiden kring första världskriget såg Ribersborgsstranden helt annorlunda ut än när Strandbadet invigdes sommaren 1926. Vid denna tid fanns ingen sand. Stranden bestod istället av småsten, gyttja och ruttnande tång. Den nuvarande sandstranden är alltså inte naturlig, utan konstgjord.

Ordförande i Malmö Förskönings- och Planteringsförening, konsul Gunnar Faxe, anordnade en insamling som medförde att stora sandmassor kunde muddras upp mellan Limhamn och Kallbadhuset.

Historik

1924 anlitades överingenjören vid den holländska vattenbyggnads-styrelsen, J. F. Schönfeld, för att utreda om sanden skulle stanna kvar på stranden efter muddringen. Utredningen föll ut väl. Man muddrade sand från södra delen av Öresund och transporterade denna med järnvägsvagnar till Ribersborg där den lastades om på skottkärror för att sedan läggas ut på stranden.

En badplats för alla

Man ville skapa en plats där även de "mindre bemedlade" skulle få tillfälle att bada och att göra det avgiftsfritt. Kallbadhuset som funnits sedan 1898 var avgiftsbelagt och hade, precis som idag, separata herr- och damavdelningar. Men på Ribersborg skulle familjerna få bada tillsammans.

Malmö Förskönings- och Planteringsförening såg stranden som en del av ett större moderniseringsprojekt i staden. Man ville inte bara skapa vackra platser för malmöborna, utan även synliggöra Malmö såväl nationellt som internationellt för att på så sätt locka kapital till staden.

Det var viktigt att visa för omvärlden att Malmö var en modern stad.

Fördjupning: Ribersborgsstranden

Malmös Copacabana

Sommaren 1926 var den första då malmöborna kan utnyttja "Malmös Copacabana". En drygt 200 meter lång sandstrand utgjorde en nyhet för stadens invånare. Den nya attraktionen kallades Strandbadet.

Det lyckade resultatet gjorde att Malmö stad fyra år senare bidrog med 95 000 kr för att fullborda sandstranden. "Föreningen har sålunda", skriver man i årsberättelsen 1931, "tillfredsställelsen att konstatera att det av föreningen bekostade försöket kommit att få ett bestående värde i så avseende, att det påvisat möjligheten av att försköna och nyttiggöra den eljest så ogästvänliga stranden mellan Malmö och Limhamns anläggningar".

Klasskillnader på stranden

Den nya badplatsen kunde dock inte dölja de klasskillnader som fanns i Malmö. Ribersborg, som ju ligger i de västra delarna av staden, hade sedan sekler varit de välbärgades bostadsort. Att besöka Kallbadhuset kostade en liten slant, vilket räckte för att många inte skulle ha råd att bada där.

Arbetarna och den lägre medelklassen bodde i de östra och södra delarna av staden och badade därför istället i Industrihamnen.

Socialt sett låg Ribersborg alltså i fel stadsdel ur arbetarnas synpunkt. Trots detta dröjde det inte länge förrän stranden kom att bli populär bland de bredare folklagren. Över åren har även Ribersborgsstranden, "Ribban" i folkmun kallad, hjälpt till att forma Malmöbornas identitet och bilden av staden.