Pildammsparken

I gamla Malmö kom vattnet från dammen omgiven av pilträd. Idag är dammen omgiven av Malmös största park.

Planer på en park

Redan under förberedelserna inför Baltiska utställningen 1914 fanns det planer på att området runt den gamla dammen i framtiden skulle bli en park. De träd som planterades på utställningsområdet blev därmed parkens första.

Men det skulle dröja innan parken växte fram. Första världskriget och ekonomiskt dåliga tider kom emellan.

Men själva dammen är äldre än så. Redan i slutet av 1400-talet utgjordes den av en uppdämd bäck. Den låg på Magistratsvången, en så kallad donationsjord. Det vill säga på Malmöborgarnas gemensamma mark.

Kallades Pijhldammen

Det var från denna damm som staden fick sitt vatten. På 1600-talet utökades dammen. För att förstärka fördämningen runt sjön planterade man pilträd runt om. Så uppstod namnet Pijhldammen.

Första svenska koloniområdet

På initiativ av Malmö Planteringsförening (senare Malmö Förskönings- och Planteringsförening) skapades ett utrymme för rekreation strax öster om dammen och vattentornet (idag Pildammsvägen och del av sjukhusområdet). Den 1 april 1895 invigdes det första anlagda koloniområdet i Sverige. Pildammskolonin var för ”dem av arbetarbefolkningen som finna nöje uti att på lediga stunder egna sig åt trädgårdsskötsel och plantering”.

Där kom även att anläggas ett kafé och en friluftsteater med publikläktare på vattentornets slänt.

Baltiska utställningen

Den Nordiska industri- och slöjdutställningen som arrangerades 1896 hade signalerat att Malmö hade storstadsambitioner. Malmö växte så att det knakade och varumärket Malmö skulle stärkas. Initiativtagaren C O Wahlgren och Malmö industriförening skissade på en ännu större utställning som skulle inkludera länderna runt Östersjön: Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland. Det vill säga en baltisk utställning.

Efter flera års diskussioner avsågs området norr och väster om Pildammen vara lämpligast för Baltiska utställningen.

Baltiska spelen och lantbruksmöte

Området var i stort sett i avsaknad av befintliga byggnader och låg relativt nära den gamla staden och Södra Förstaden. Dammen sågs som ett förskönande inslag i utställningslandskapet. Det var även nära till Malmö IP där Baltiska spelen skulle hållas. Och det fanns även plats bortåt Dammfri för det Lantbruksmöte som planerades att hållas parallellt.

Stor succé

Baltiska utställningen blev en storartad succé och en milstolpe i Malmös historia. Även om den rådande optimismen, med framtidstro och blomstrande ekonomisk tillväxt, sköts i sank av första världskriget som utbröt utställningens sista månad. Baltiska utställningen blev den sista manifestationen av jugendstil i Sverige.

Utställningen revs

Under de efterföljande månaderna 1914 återstod arbetet med att montera ner byggnader och återställa området. Det mesta byggnadsmaterialet återanvändes på andra platser och några få hus såldes vidare. Kvar blev bland annat den kungliga paviljongen, kronprinsessan Margaretas blomstergata och storstensindustriföreningens granittempel.

Potatisodling i väntan på park

Under krigsåren användes en del av området till potatisodlingar. De tidigare planerna på att anlägga en park på området godkändes i stort 1916. Den danske landskapsarkitekten Erik Erstad-Jørgensen fick i uppdrag att projektera en skogspark. Förberedelsearbetet gick trögt under kriget.

Först 1921 kom parkarbetet igång på allvar tack vare nödhjälpsarbeten under lågkonjunkturen. Samma år hade Malmö fått en ny stadsingenjör i Erik Bülow-Hübe. Han hade nya idéer vad gällde parkplanering. Två år senare godkändes hans genomgripande ändringar och dansken lämnade parkbygget.

Kallades först Baltiska parken

Därmed kom parken – som först kom att heta Baltiska parken – att bestå av tre delar. Den äldsta delen var en rest från utställningstiden och bestod av Margaretapaviljongen med sin blomstergata. Den näst äldsta tillkom runt 1921, den av Erstad-Jørgensen vid fågeldammen i nordöstra hörnet.

Resten är Bülow-Hübes verk, efter hans reviderade plan från 1926. Det är ett typexempel på tjugotalsklassicism, både enkel och storslagen på samma gång med Tallrikens kompassros som kronan på verket. Bokarna runt Tallriken planterades runt 1924 och 1927, och är alltså runt 100 år gamla.

Folkfester på Tallriken

Tallriken är en populär plats som genom åren används för olika folkliga arrangemang, bland annat Folkfesten mellan åren 1975 och 1986, samt Big Slap i modern tid. Där ligger också Himlabacken där generationer av barn har åkt pulka – i händelse av snö.

Restaurang och kafé

I parken finns en restaurang, belägen på platsen vid den gamla friluftsteaterns kafé, förr kallat Olgas kafé. Vid nya friluftsscenen återfinns sedan hundra år Margaretapaviljongens kafé. Nuvarande kafébyggnad uppfördes 1935.

En park för både vila och aktivitet

Med sin blandning av skog, stora öppna gräsplaner, små fina planteringar, blomsterarrangemang, fågelliv och stora vattenytor är Pildammsparken en vacker och fint underhållen park.

Här kan man lyssna på fåglarna, spela boule, fotboll, brännboll eller jogga, det är bara fantasin som sätter gränser för utomhusaktiviteterna. Friluftsscenen Pildammsteatern med sina sommarkvällsarrangemang är mycket populära.

I vattentornet arrangeras konstutställningar.