Kulladal

Kulladal har utvecklats från odlingsmark och bymiljö till ett tätbebyggt bostadsområde med kopplingar till både Malmös industrialisering och statsminister Per Albin Hansson.

Kulladals läge och äldre historia

Malmöstadsdelen Kulladal är belägen strax söder om Pildammsparken och Stadionområdet. Området avgränsas av vägarna Trelleborgsvägen och Pildammsvägen åt öster och väster.

Kulladalsområdet har historiskt utgjorts av odlingsmark till byarna Fosie och Hindby i Fosie socken. I byn Fosie har arkeologer funnit spår av bosättningar från ungefär 5 000 år tillbaka i tiden. När man på 1960-talet påbörjade utbyggnaden av Fosie industriby gjordes fynd från den yngre stenåldern (3000–1800 före Kristus). Man fann gravar med skelett och gravgåvor som flintdolkar, skifferhängen och andra redskap.

Enskiftet förändrade byarna

Före enskiftena som genomfördes i början av 1800-talet låg bybebyggelsen i Fosie och Hindby samlad på ganska tätt bebyggda bytomter. I Fosie låg bytomten i anslutning till socknens kyrka.

Före enskiftena hade byarnas gårdar sin odlingsmark utspridd i smala tegar i byns olika odlingsvångar. Genom enskiftena samlades gårdarnas odlingsmark samman till vardera ett sammanhängande markområde.

Vid enskiftena flyttades en del av byns gårdar ut till sina nya sammanhängande ägor, medan andra gårdar kunde ligga kvar på den gamla bytomten.

Gården Kulladal

En av gårdarna i Fosie by (gård nummer 18) som flyttades till ny plats vid enskiftet fick på 1880-talet namnet Kulladal. Gården fick sin nya mark ett par kilometer nordväst om Fosie kyrka. Här sträckte sig en äldre landsväg mellan Malmö och Trelleborg.

Den mangårdsbyggnad på gården Kulladal som byggdes kring år 1900 är välbevarad. Gårdens trädgård finns också kvar.

Järnvägens betydelse

Under senare delen av 1800-talet anlades många järnvägslinjer i Skåne. Järnvägen mellan Malmö och Trelleborg drogs förbi gården Kulladal och på 1890-talet uppfördes en station med namnet Kulladal på platsen.

Redan i slutet av 1800-talet hade en del husbebyggelse uppförts i anslutning till gården Kulladal, landsvägen och järnvägsstationen. Under 1800- och 1900-talet växte Malmö stad kraftigt och ny bebyggelse uppfördes även på de nära staden belägna byarnas gamla odlingsjord. Kulladal var ett område som redan under 1900-talets första hälft till stor del blev tätbebyggt.

Fosie blir en del av Malmö

Den 30 maj 1919 blev Fosie ett så kallat municipalsamhälle för att den 1 januari 1931 inkorporeras med Malmö stad. Delar av den gamla byn Fosie blev därigenom Malmöstadsdelen Kulladal.

Per Albin Hanssons uppväxt i Kulladal

I kyrkoboken för år 1875 över Fosie socken redovisas att det bodde 592 män och 612 kvinnor i socknen. Tio år senare föddes i Kulladal en pojke som skulle göra Kulladal omtalat. Hans namn var Per Albin Hansson.

Per Albin blev socialdemokratisk riksdagspolitiker och var Sveriges statsminister mellan 1932 och 1946. En väg som sträcker sig genom Kulladalsområdet bär namnet Per Albin Hanssons väg till hans minne.

Det hus där Per Albin växte upp är bevarat och sköts på ideell basis av en stödförening. Huset är sammanbyggt av tre tidigare gathus och köptes på 1980-talet av Socialdemokraterna, som låtit renovera byggnaden.

Huset har ett stort historiskt värde genom kopplingen till statsministern och den i Malmö traditionellt starka socialdemokratin. Huset rymmer ett litet museum och har en samlingslokal som kan hyras för mötesverksamhet.

Industrialismen förändrade Malmö

På grund av industrialismens utveckling och tillväxt flyttade många tidigare lantarbetare in till staden Malmö med dess nya arbetsplatser och möjligheter till anställning.

I stället för att som förr arbeta tills solen gick ned fanns här arbeten med reglerade arbetstider och fast lön. Många blev fackligt anslutna och medvetna om sina rättigheter.

Stora företag som Kockums Verkstäder, Tobaksbolaget och senare Malmö Läderfabrik behövde folk till fabriksgolven och maskinerna. En del arbetare bosatte sig i Kulladalsområdet.

Ett blandat bostadsområde växer fram

Kulladal har under 1900-talet utvecklats till ett blandat bostadsområde med såväl villor som flerfamiljshus. En del av områdets villabebyggelse utgjorde ett så kallat egnahemsområde. Flerfamiljshusen byggdes främst under 1960- och 1970-talen.